Miljö och ekologi

Ett krafttag för livet

Upphovsperson:	Suárez Rivas, Ronald
Medarbetare:	Björklund, Eva översättning
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2018
Ämnesord:	Kuba, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar

Kartan över Kuba kommer inte att se ut som idag. Klimatförändringarnas höjning av havsnivån kommer att drabba många kuststäder. Fyra städer i Pinar del Rio kommer att fullständigt översvämmas och många stränder sväljas av havet. Biologisk mångfald kommer att gå förlorad, samtidigt som främmande arter kommer att invadera. Det blir varmare, torrare, kraftigare orkaner, mer skyfall. Inför så dystra utsikter, redan är kännbara, genomförs landsomfattande projektet ”Uppdrag Liv” för att anpassa till klimatförändringen och så mycket som möjligt dämpa effekterna.

Cousteau och Fidel, Till skydd för Kubas korallrev och hav

Upphovsperson:	David Guggenheim
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2017
Ämnesord:	Kuba, USA, Miljö och ekologi, Fidel, Kennedy

Robert F. Kennedy Jr. med sällskap hade slagit ankar 50 sjömil utanför Kubas sydkust 2014 för att studera karibiska revhajar. De fick överraskande båtbesök som överlämnade ett brev från Fidel Castro till Kennedy som några dagar tidigare mött Fidel. Han hade berättat om sin vänskap med Jacques-Yves Cousteau och den insikt som sedan präglade Fidels kraftfulla uppmaning i Rio de Janiero 1992 till den rika världen, att sluta med den livsstil som förstör miljön. Och med miljölagar i världsklass har många av ekosystemen i Kubas korallrev förskonats från samma förstörelse som övriga Karibien.

Stora miljöutmaningar i Afghanistan

Upphovsperson:	Renberg, Gudrun
Utgivare:	Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa:	Afghanistan-nytt
År:	2015
Ämnesord:	Afghanistan, Klimat och klimatförändringar, Miljö, Miljö och ekologi

Afghanistan är ett av världens tio mest sårbara länder när det gäller klimatförändringar, på grund av sitt torra klimat och sitt huvudsakligen agrara samhälle. Vatten är en nyckelresurs, skogen ger bränsle och material binder mark och förhindrar erosion. Båda resurserna har minskat markant under senare decennier. Glaciärerna i bergmassiven krymper. Landsbygdsbefolkningen plågas av laviner och jordskred, torka och översvämningar. I städerna ökar luftföroreningar och sanitetsproblem i takt med den kraftiga urbaniseringen. Nu pågår förberedelserna inför klimatkonferensen i Paris i december för fullt.

Grönare landskap handlar om överlevnad

Upphovspersoner:	Lindh, Björn | Lindh, Björn (foto)
Utgivare:	Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa:	Afghanistan-nytt
År:	2015
Ämnesord:	Afghanistan, Miljö, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar

Runt avlägsna byar utanför staden Bamiyan blir dalgångarna för var dag allt grönare. Människors förståelse ökar för hur de kan ta naturen till hjälp för att få en bättre levnadsstandard och skydda sig mot naturkatastrofer.

Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl

Upphovsperson:	Engvall, Maria
Utgivare:	Swedwatch | Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter

Fiskbranschen ser fisk- och skaldjursodlingar som en väg att fortsätta förse marknaden med fisk när tillgången i haven minskar. Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk ner årligen till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur.

I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.


Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.

Investering utan insyn : Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?

Upphovsperson:	Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Brasilien, Pensionsfonder, Ursprungsfolk, Ekonomisk politik, Miljö och ekologi, Land acquisition

Den bristande transparensen runt Andra AP-fondens investering i jordbruksmark i Brasilien gör det omöjligt att granska hur fonden lever upp till sina åtagande gällande etik och miljö.

Jordbruksmark ses av allt fler aktörer som en stabil och långsiktig investering. Efterfrågan på mat, biobränsle och djurfoder gör att konkurrensen om den odlingsbara jorden ökar. Andra AP-fonden, AP2, har investerat nära 3 miljarder kronor i ett bolag som köper mark i bland annat Brasilien. På marken odlas soja, sockerrör, bomull och majs i industriell skala. Enligt AP2 har man lagt stor vikt vid hållbarhet i investeringen men fonden vill av konkurrensmässiga skäl inte uppge var marken de köpt ligger. Argumentet är att man vill kunna köpa upp mer mark medan den fortfarande är billig. Swedwatchs studie har visat att det inte görs någon regelbunden kontroll av förhållandena på jordbruken på uppdrag av AP2 eller de andra investerarna.

De sektorer man investerat i är förknippade med allvarliga risker för människor och miljö. Hög användning av giftiga bekämpningsmedel och undermåliga arbetsförhållanden är stora problem i det brasilianska jordbruket. När det storskaliga industrijordbruket breder ut sig försvinner allt mer av den brasilianska savannen cerradon med sin unika biologiska mångfald och både soja och sockerrörsodlingar inkräktar på ursprungsfolks traditionella territorier. Två av AP2:s affärspartners i Brasilien anklagas för inblandning i kränkningar av ursprungsfolks respektive arbetares rättigheter genom sina underleverantörer.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/investering-utan-insyn#sthash.QpXAawe7.dpuf

Almendares, stadens gröna lunga

Upphovsperson:	Silva Correa, Yenia
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Miljövård, Kuba

Almendaresfloden med sin ekologiska ”stadspark” längs båda stränderna sträcker sig genom 4 kommuner. Det ingår i Havannas Gröna Bälte tillsammans med andra ekologiska projekt som Botaniska Trädgården, Akvariet, Morroparken, Leninparken, Havannahamnen. Dit kommer folk från hela storhavanna, inklusive ekoturister, på stadsnaturutflykter och lär sig harmonisk samlevnad med naturen.

Om ekoturism på Kuba Gröna Drömmar

Upphovsperson:	Lundén, Erika
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Lokal ekonomi och försörjning, Resor och resande, Miljö och ekologi, Kuba

Erika Lundén, arkitekt, beskriver hur ekoturismen utvecklas för hållbarhet. Kuba Det sker än så länge huvudsakligen som naturturism – turism i närhet till naturen, med utflykter i det gröna och fågelskådning till exempel. Men det organiska jordbruket, den hållbara utvecklingen av kooperativ och lokalsamhällen i städer och landsbygd, och av naturskyddsområden öppnar också nya områden för ekoturism.

Kubas organiska sockerbruk

Upphovsperson:	Björklund, Eva
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Jordbruk, Kooperativ, Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Kuba

Sockerbruket Carlos Baliño på centrala Kuba som drivs av flera jordbrukskooperativ beslöt 1998 att bli först med att satsa på ekologiskt socker. Det innebar en stor omläggning av odlingsmetoder och raffinering. De har certifikat för ekologisk odling ECOCERT och Rättvis handel/ Fair Trade och kontrolleras årligen. Nu gäller det att också sälja med hjälp av en spansk solidaritetsorganisation som ska bryta blockaden med solidarisk försäljning i Europa, och Sverige.

Kulturresa till Kuba: Gatukonstens förlovade land

Upphovsperson:	Persson, Inka
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Hållbar utveckling, Kultur, Bildkonst och film, Miljö och ekologi, Kuba

En vecka tillbringar vi i Havanna. Mitt i Habana Vieja (”Gamla Stan”) lyser uppfräschade fasader i allehanda kulörer. Talrika målningar på väggar, murar och portar gör stadsvandringar till spännande berättelser. I andra grannskap omvandlar kulturarbetare tillsammans med de boende dem till färgsprakande konstverk. Sedan flyger vi till Santiago de Cuba där vi också besöker konstskolor, gallerier och i ateljéer. I Bayamo – Kubas näst äldsta stad – ser vi hur döda träd tas om hand av skulptörer där de står. Och så mycket mer vi hann med på mindre än en månad.

Sidor