Sökformulär

Latinamerikagrupperna

Lev ett gott liv, lev efter buen vivir

Upphovsperson: Karlsson, Lisa
Medarbetare: Nylander, Anna (foto) | Barajas, Oscar (foto)
Utgivare: Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Röster från Latinamerika
År: 2014
Ämnesord: Livsåskådningsfrågor, Buen vivir, Ursprungsfolk, Anderna
De andinska urfolkens livsfilosofi, buen vivir, innebär att leva i harmoni med sin omgivning. Att respektera både människor, djur och natur och att ta beslut som innebär det bästa för alla. En utopi kan tyckas, men för de andinska urfolken är det ett sätt att leva och de senaste åren har konceptet fått allt större spridning i Latinamerika.

Systembolaget svingade piskan under Chilebesök

Upphovsperson: Karlsson, Lisa
Medarbetare: Karlsson, Lisa (foto)
Utgivare: Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Röster från Latinamerika
År: 2014
Ämnesord: Systembolaget, förändringsarbete, Vinproducenter, Arbetare, Arbetsmiljö, Chile
I mars besökte Systembolaget Chile för att ta sitt arbete med uppförandekoden BSCI vidare. Då arrangerades ett rundaborsmöte där branschfolk, representanter från lantarbetarorganisationer, fackföreningar och arbetare deltog. – Det är jättebra att detta forum uppstår så att vi får chansen att träffa arbetsgivarna ansikte mot ansikte, sa Alicia Muñoz, från lantarbetarorganisationen Anamuri.

Besök i solidaritetens tecken

Upphovspersoner: Karlsson, Lisa | Barajas, Oscar | Nylander, Anna
Utgivare: Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Röster från Latinamerika
År: 2014
Ämnesord: Internationell solidaritet, Folkrörelser, Sociala och politiska aktivister, Paraguay
Industrijordbrukens inverkan på familjejordbruken i Latinamerika, hur svenska folkets matvanor påverkar vardagen för människorna i syd och den politiska situationen i Paraguay. Det är några av temana som Perla Álvarez från den paraguayanska kvinnliga småbrukarrörelsen Conamuri hoppas kunna ta upp med aktivister och politiker under sitt besök i Sverige i vår.

Så ser våra politiker på global rättvisa

Upphovspersoner: Latinamerikagrupperna | Nätverket Global Rättvisa
Utgivare: Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Röster från Latinamerika
År: 2014
Ämnesord: Mänskliga rättigheter, Miljö, Pensionsfonder, Politiska partier, Sverige
Vad du äter, vilket bränsle du tankar din bil med och i vilka företag dina pensionspengar är investerade är inte bara din angelägenhet. I vår globaliserade värld påverkar valen du gör även andra. Men var står egentligen de svenska partierna i de globala rättvisefrågorna?

Rena guldgruvan?

Upphovspersoner: König, Jakob | Whålin, Malena
Utgivare: Swedwatch | Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2011
Ämnesord: Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar
Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.

I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.

Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf

Investering utan insyn : Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?

Upphovsperson: Whålin, Malena
Utgivare: Swedwatch | Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2013
Ämnesord: Brasilien, Pensionsfonder, Ursprungsfolk, Ekonomisk politik, Miljö och ekologi, Land acquisition
Den bristande transparensen runt Andra AP-fondens investering i jordbruksmark i Brasilien gör det omöjligt att granska hur fonden lever upp till sina åtagande gällande etik och miljö.

Jordbruksmark ses av allt fler aktörer som en stabil och långsiktig investering. Efterfrågan på mat, biobränsle och djurfoder gör att konkurrensen om den odlingsbara jorden ökar. Andra AP-fonden, AP2, har investerat nära 3 miljarder kronor i ett bolag som köper mark i bland annat Brasilien. På marken odlas soja, sockerrör, bomull och majs i industriell skala. Enligt AP2 har man lagt stor vikt vid hållbarhet i investeringen men fonden vill av konkurrensmässiga skäl inte uppge var marken de köpt ligger. Argumentet är att man vill kunna köpa upp mer mark medan den fortfarande är billig. Swedwatchs studie har visat att det inte görs någon regelbunden kontroll av förhållandena på jordbruken på uppdrag av AP2 eller de andra investerarna.

De sektorer man investerat i är förknippade med allvarliga risker för människor och miljö. Hög användning av giftiga bekämpningsmedel och undermåliga arbetsförhållanden är stora problem i det brasilianska jordbruket. När det storskaliga industrijordbruket breder ut sig försvinner allt mer av den brasilianska savannen cerradon med sin unika biologiska mångfald och både soja och sockerrörsodlingar inkräktar på ursprungsfolks traditionella territorier. Två av AP2:s affärspartners i Brasilien anklagas för inblandning i kränkningar av ursprungsfolks respektive arbetares rättigheter genom sina underleverantörer.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/investering-utan-insyn#sthash.QpXAawe7.dpuf

Vinets väg från druva till glas : En granskning av Systembolagets hållbarhetsarbete

Upphovsperson: Edoff, Peter
Utgivare: Swedwatch | Afrikagrupperna | Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2013
Ämnesord: Sydafrika, Chile, Argentina, Fruktodling, Arbetsmiljö, Vin - framställning, tillverkning etc., Import, Företagens samhällsansvar
Systembolaget har inlett ett ambitiöst och viktigt hållbarhetsarbete. Men ännu har man inte inspekterat vinodlingarna där riskerna är som störst. Där syns inga förbättringar.

I rapporten Vinets väg från druva till glas granskar Swedwatch Systembolagets och fyra svenska vinimportörers hållbarhetsarbete. Statliga Systembolaget antog sin uppförandekod 2012 och lägger stor vikt vid revisioner som kontrollerar att koden följs av vinproducenter i olika länder. Trots Systembolagets ambitiösa satsning på leverantörsansvar fortsätter dock problemen med låga löner, facklig diskriminering och tuffa arbetsvillkor för lantarbetarna på Sydafrikas, Chiles och Argentinas vingårdar.

Rapporten, som bygger på intervjuer med lantarbetare på vingårdar i Chile och Sydafrika, visar att de anställdas löner inte räcker till mat, hyra, utbildning och sjukvård. På tre av fyra arbetsplatser upplevde lantarbetarna att arbetsgivaren diskriminerade fackligt anställda. Hos endast en av fyra producenter upplevde de anställda att de kunde organisera sig fritt utan motstånd från arbetsgivaren. I Sydafrika vittnade anställda om att de utsattes för stora hälsorisker då de hanterade kemikalier utan skyddsutrustning.

Granskningen visar också att de svenska vinimportörernas arbete med att säkerställa bra arbetsvillkor nedåt i kedjan är mycket varierande. En av slutsatserna i rapporten är att Systembolaget inte kommer åt de strukturella problemen, med låga löner och facklig diskriminering, genom att enbart kontrollera att uppförandekoden följs. Systembolaget rekommenderas därför att utöka sina kontakter med lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/systembolaget-missar-brister-pa-vingardar#sthash.RCoWhp5y.dpuf

Dränkta rättigheter, flytande ansvar : En rapport om övergrepp runt bygget av Colombias största vattenkraftverk och de svenska aktörernas ansvar

Upphovsperson: Wåhlin, Malena
Utgivare: Swedwatch | Latinamerikagrupperna | Svenska Kyrkan | Diakonia
År: 2014
Ämnesord: Colombia, Multinationella företag, Våld och konflikter, Infrastruktur, Naturresurser
Swedwatch har i rapporten ”Dränkta rättigheter, flytande ansvar” granskat bygget av Colombias största vattenkraftverk, Hídroituango. Vattenkraftprojektet har lett till omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter kopplade till säkerhetsarrangemanget runt bygget, brister i kompensation till drabbade och hot mot människorättsförsvarare. Atlas Copco och Scania levererar utrustning och servicepersonal till det konsortium som bygger kraftverket på uppdrag av ett statligt colombianskt bolag. Liksom de flesta företag saknar Scania och Atlas Copco tillräckliga system för att hantera människorättsrisker som företagen sammankopplas med genom sina kunder.
I samband med rapporten har Atlas Copco och Scania tagit flera steg för att utveckla sina metoder för att utvärdera kundrelaterade risker, som andra företag kan lära av.

Inversiones suecas en industrias extractivistas en América Latina

Upphovsperson: Latinamerikagrupperna (SAL)
Utgivare: Latinamerikagrupperna
Tidskrift/källa: Lucha sin fronteras
År: 2011
Ämnesord: Naturresurser, Multinationella företag, Sjukdomar, Ursprungsfolk, Europa, Sverige, Mänskliga rättigheter, Vatten, Miljöföroreningar, Latinamerika, Guatemala
Representantes de la red de organizaciones
indígenas Waquib´Kej han visitado a Suecia en
diversas ocasiones para informar sobre la
situación de los pueblos indígenas en la provincia
de San Marcos, Guatemala, donde la mina Marlin
está funcionando y creando múltiples conflictos
sociales y causando daños a la salud y escasez de
agua.

Matsuveränitet - för en framtid utan hunger

Upphovspersoner: Framtidsjorden | Latinamerikagrupperna | Svalorna | FIAN-Sverige | Miljöförbundet Jordens Vänner
Medarbetare: Myrén, Viktoria
Utgivare: Latinamerikagrupperna
År: 2007
Ämnesord: Matsäkerhet
Att hunger handlar om brist på mat är en myt. Det är inte bristen på mat utan bristen på politisk vilja som är problemet.
Men den här tidningen handlar inte enbart om hunger, den handlar om matsuveränitet. Kopplingen mellan de två är att matsuveränitet är ett effektivt sätt
att komma åt hungern, ett nytt sätt att tänka.
”Matsuveränitet ger oss hopp och kraft att bevara, återta och bygga upp vår kunskap
och kapacitet att producera mat”

Sidor