Globalarkivet är ett öppet och fritt arkiv. Vi har fulltexter av förenings- och tidskriftsmaterial med fokus på globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling.
Nytt 2023: Samtiliga nummer av tidskriften Chilebulletinen har scannats in och publiceras här:
Chilebulletinen 1973-1991
Kuba går in på sitt 50e år av revolution. Jag var där över nyåret, 40 år sedan första gången. Det mest slående, för varje årtionde allt mer påtaglig, är känslan av att befinna mig i ett helt annat land än det Kuba som härskande media därhemma framställer. Jag undrar över mediefolkets konsekventa bortseende från allt vad kubanska ledare och media – och de allra flesta s k vanligt folk – verkligen gör och säger och vad statistiken, vetenskapen och den påtagliga verkligheten visar och över bolagsmedias totala tilltro till och beroendet av vad några få källor/dissidenter med band till USAs intressekontor påstår, denna handfull namn som valsar runt överallt i den rika världen.
Kristdemokraterna påstår(Kic 12.2) att talmannen i Kubas parlament, Ricardo Alarcon, ska ha sagt: "svenskar får inte bo på svenska hotell". Det är ett av alla fantasifulla kommentarer till några videoglimtar på Internet från ett möte mellan Alarcon och studenterna på IT-högskolan i Havanna. Alarcon sade istället: “i Sverige och Italien så bor inte alla på hotell, alla reser inte eller så gör de det en gång om året genom att spara och lägga undan etc”.
Det som inte finns märks inte heller. Som kända personligheters födelsedagar när de inte firas. Varken Fidel Castros eller någon annan kubansk ledares födelsedag har firats offentligt på Kuba. Det är en del av den mycket ovanliga kultur som utvecklats där, befriad från skvallerjournalistik och personkult. Men många har ändå velat hylla Fidel Castro på hans 80-årsdag. Den ekvadorianska konstnären Guayasamin tog initiativ till en stor latinamerikansk, kulturell manifestation i Havanna för att hylla Castro. På grund av hans sjukdom sköts kulturdagarna upp till december och folk från hela världen strömmade till Havanna för att få vara med på denna historiska samling.
Han blev internationellt känd 1968 som stjärnan i den kubanska succéfilmen ”Minnen från underutvecklingen”. I slutet av 60-talet startade han Teatro Escambray. Det blev födelsen av Kubas ”Nya teater” som kopplade samman social forskning och teater och deltagande gestaltning med skådespelare och amatörer. 1990 tog han på sig ordförandeskapet för Kubas Institut för Vänskap med Folken.
Torbjörn Elenskys ”Luisas tupp. 100 kubanska bilder” har mottagits med förtjusning av det medieetablissemang han tillhör. Boken träffar helt rätt i dagens politiska klimat. ”Alla” kommer att älska denne nordlige observatörs litterära bilder från sitt möte med det frodiga öriket och dess infödingar som ännu inte ”inympats den protestantiska etiken” och vars ”vidriga” (DN) regim vägrar erkänna den anglosachsiska överhetens civilisatoriska uppdrag.
En tjänsteman på USAs ambassad i Bolivia uppmanade fredskårister att spionera på kubaner och venezolaner.
”Jag blev tillsagd att informera om namn, adress och aktivitet på alla venezolaner eller kubanska läkare och volontärer som jag stötte på”, säger Fulbright-stipendiaten John Alexander van Schaick till ABC News.com i en intervju i La Paz. Hans berättelse stöder vad fredskårister och personal berättar. De säger att i juli i fjol fick hela deras volontärsgrupp instruktioner av samme ambassadtjänsteman i Bolivia att rapportera om kubaner och venezolaner.
Samarbetet och kontakterna mellan Kuba och Latinamerika växer: Växande chilenskt samarbete med Kuba; Tätare band med Guatemala; Dominikanska Republiken; Lula skrev samarbetsavtal; Subcommandante Marcos; Uruguays Frente Amplio;Mexikos demokratiska revolutionsparti.
Vi är här för att träffa Zainab Mohamadi, en 21-årig reporter som parallellt med att fullfölja sitt journalistiska kall studerar juridik på Kabuls universitet. Med mig har jag frågor om hur en driftig ung afghanska ser på framtiden; hennes egen och landets.
När det stod klart att Migrationsverkets nya linje skulle betyda att så många som 500-600 unga afghaner, många med upp till fem, sex års vistelse i Sverige, med jobb, studier eller egna företag, hotades av avvisning, gjorde SAK flera kraftfulla protestuttalanden. Migrationsverkets nya linje baserades på dess uppfattning att det inte längre råder ”väpnad konflikt” i Afghanistan. Åsikten uppfattades som så provokativ att protesterna som följde tvingade dem att revidera hållningen.
(OBS! Denna PDF innehåller även kontaktadresser samt artikeln "Ett barns död borde inte få vara en vardagsbanalitet")
"Det är inte så enkelt som ont mot gott. Vi måste bygga broar. Den här konferensen är en del av det arbetet", sa Ann Wilkens, tidigare ambassadör i Afghanistan/Pakistan.
Den 8 och 9 november hölls en internationell konferens i Stockholm organiserad av Svenska Afghanistankommittén med anledning av situationen i Afghanistan. På konferensen deltog experter,ministrar och journalister från olika länder för att diskutera problemen utifrån ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv.
Sidor