Globalarkivet är ett öppet och fritt arkiv. Vi har fulltexter av förenings- och tidskriftsmaterial med fokus på globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling.
Nytt 2023: Samtiliga nummer av tidskriften Chilebulletinen har scannats in och publiceras här:
Chilebulletinen 1973-1991
(OBS! Denna PDF innehåller även en annan artikel)
Merling Preza är mycket bestämd i sin åsikt över att Rättvisemärkt är till för de små odlarna. Ägare till stora kaffeplantager får gärna ta ansvar för sin omgivning,
men det ska inte förväxlas med Rättvisemärkt. Som vd på Prodecoop, en samarbetsorganisation för 40 kaffekooperativ i norra Nicaragua, kan Merling förstås uttala sig med viss tyngd i frågan.
(OBS! Denna PDF innehåller även andra artiklar)
Många talar om att en annan värld är möjlig. Om det räcker med hälften av årsinkomsten för de fyra personer som tjänar mest, för att ge alla rent vatten, tak över huvudet, näringsrik mat, god hälsovård och utbildning. Ja då känns det som om det faktiskt skulle vara möjligt att skapa en annan värld. Bara tillräckligt många krävde att spelreglerna ändrades till fördel för flertalet och inte för ett fåtal. Det gäller givetvis handelsvillkor och alla andra frågor som står på vår agenda.
(OBS! Denna PDF innehåller även början på en annan artikel)
Behovet av att världens folk organiserar sig och solidariserar sig med varandra är lika stort i dag som någonsin. Då allt fler känner att deras röster dränks i informationsbruset och möjligheten att påverka känns obefintlig. Det behövs dock former för att enas, bli en starkare röst och på så sätt nå ut till fler. På många håll i världen tas steg för att ena mindre grupper till större sammanslutningar.
Såväl VFSN som samarbetsorganisationen Movimiento Comunal Nicaragüense (MCN) har klart definierat att för att fattiga människor ska få det bättre, både materiellt och icke-materiellt, krävs organisering.
(OBS! Denna PDF innehåller även ledaren "Organisering – metoden för påverkan")
Finns VFSN kvar om fem år, eller har projektbeslut, kvitton och gamla nummer av Nyheter från Nicaragua hamnat på Landsarkivet, för att någon forskare ska kunna gräva i Nicaraguasolidaritetens historia?
(OBS! Denna PDF innehåller även slutet på en annan artikel)
Många av hemmen i El Pellisco, Nicaragua, förtjänar inte att kallas för bostäder. I flera fall handlar det bara om svart plast som spänts upp mellan träpålar. Husen står rakt upp i den leriga jorden, det finns inga vägar eller trottoarer, inga torg, lekplatser eller något annat som vi i Sverige skulle påstå hör ett samhälle till.
Användningen av bekämpningsmedlet DBCP – även känt som Nemagón – på bananplantager i Nicaragua har fått till följd att tusentals människor lider av hälsoproblem. Arbetarna fick ingen information om riskerna med DBCP och fick heller ingen tillgång till skyddsutrustning. Victorino Espinales menar att företagen ”utsatte människor för livsfara, för risker för hälsan och den mänskliga reproduktionen” och Claudio José Mendoza López säger att företagen är ”ansvariga för alla dödsfall”.
Inget land, hur utvecklatdet än är, kan säga sig vara helt fritt från våld. I många länder är det ett ont som
ökar för varje år. Men vilka faktorer spelar in? Såväl polisen i Nicaragua, mänskliga rättighetsorganisationer,
FN, Barnombudsmannen och Kvinnoinstitutet (INIM) har samma uppfattning: våldet i Nicaragua mot kvinnor och barn ökar oroväckande.
För två år sedan samlade Orlando Nuñez ett antal centralamerikanska ekonomer och bondeledare till ett symposium kallat Foro de Managua, dels för att följa upp de motdrag man gjort under tidigare möten och för att analysera fiendens strategier och möjliga försvarsåtgärder mot dessa. Huvudteserna har Nuñez samlat i en liten, svart, bok på 80 sidor. Titeln är Soberanía Alimentaria y Economia Popular, Självständighet beträffande livsmedel och folklig ekonomi.
Recension av böckerna: Noam Chomskys "Hybris – USA:s strävan efter global dominans" och Gore Vidals "Evigt krig för evig fred".
Sidor