Globalarkivet är ett öppet och fritt arkiv. Vi har fulltexter av förenings- och tidskriftsmaterial med fokus på globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling.
Nytt 2023: Samtiliga nummer av tidskriften Chilebulletinen har scannats in och publiceras här:
Chilebulletinen 1973-1991
Flera av de regeringschefer vars ansikten för bara några år sedan log mot allmänheten från förstasidorna är nu förknippade med korruptionsskandaler, dömda, fängslade eller på flykt. Både regeringar, partier och transnationella bolag skakas av den omfattande korruptionen.
Doña Antonia är 47 år, bor i och är uppvuxen i Granada. Den stora syskonskaran, elva barn, begränsade föräldrarnas möjligheter att ge dem utbildning. Mamman är analfabet och har alltid varit hemmafru och pappan var först bagare och sedan chaufför. Trots deras kulturella hinder motiverade de alla sina barn att studera, vilket resulterat i att alla utom den äldsta systern har högre studier och relativt bra arbeten.
Nicaragua brukar kallas ett vulkanernas och sjöarnas land, men vad som mest utmärker Nicaragua är att befolkningen är ung. Av dess fem miljoner är mer än 70 procent under 30 år!
(OBS! Denna PDF innehåller även slutet på en annan artikel)
Kommunerna i Nicaragua har enligt kommunallagen ekonomiskt självstyre genom en egen budget, rätt att ta ut avgifter och skatter (men de måste vara lagstadgade). Man har också
politiskt självstyre genom sina valda organ.
Jag känner mig inte frustrerad över dagens situation, det är sant att landet långsamt har återgått till den förrevolutionära ordningen. Men tack vare revolutionen finns det kampvilja hos människorna. I dag har vi somozism utan Somoza. Det som skiljer är de mänskliga rättigheterna, i det avseendet är det stor skillnad.
(OBS! Denna PDF innehåller även en annan artikel)
Den 7 november 2004 är det åter igen dags för alla nicaraguaner över 16 år att gå till valurnorna, det vill säga de som har sina identitetskort och de som fortfarande anser att det finns några hederliga politiker att rösta på.
Kanske är det fortfarande för tidigt att exakt bestämma de övergripande orsakerna till sandinisternas ekonomiska misslyckandena under 1980-talet, om det nu finns några. Kanske måste vi söka ett komplicerat samband mellan trycket från USA kombinerat med socialistblockets sönderfall och åtgärder i den inhemska politiken. Följden blev i alla fall valet 1990 som FSLN förlorade, vilket väckte mångas förvåning inom och utom partiet.
I dag är begreppet det civila samhället högsta mode. Den breda acceptansen medför dock betydande osäkerhet, begreppet kan tolkas efter tycke och smak eller framför allt enligt syfte och behov hos den som använder det.
FSLN går vidare. Maktproblemen och oppositionen orsakade sönderfall. I grunden beror detta på att vår arbetsstil har kommit att likna högerpartiernas. Folk började slåss om valbara platser i kommuner och Nationalförsamlingen utan att vara särskilt angelägna om att tjäna folket. Det handlade också om att få inkomster. Nu måste arbetsstilen genomgå en ny revolution – moral och uppförande är fundamentalt.
För att kunna göra någon typ av ”balansräkning” över vad den sandinistiska folkliga revolutionen innebar – och om denna, 15 år efter FSLNs första valförlust, lämnat kvar några märkbara framsteg för befolkningen i landet – intervjuade NfN en rad personer i Nicaragua, samtliga med ett förflutet inom FSLN. Vissa har fortfarande en tydlig koppling till partiet, andra är ”sandinister i själen” men distanserar sig från partiapparaten.
Sidor