Globalarkivet är ett öppet och fritt arkiv. Vi har fulltexter av förenings- och tidskriftsmaterial med fokus på globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling.
Nytt 2023: Samtiliga nummer av tidskriften Chilebulletinen har scannats in och publiceras här:
Chilebulletinen 1973-1991
Samtidigt som en majoritet av befolkningen kämpar för att kunna ge sina barn ett mål mat om dagen sitter andra och drar i enarmade banditer. Det låter extremt, men är dagens verklighet. Under de sista fem åren har kasinon haft en boom, efter att ha varit förbjudna under sandinisternas styre. Men låt oss börja från början, för det är knappast nyliberalismen som uppfunnit denna drog.
(OBS! Denna PDF innehåller även en artikel om Leonardo Boff)
VFSN:s koordinatör i Estelí, Mats Carlsson, berättar om sina vedermödor med att leva i Nicaragua: ”Detta är mitt tredje år i Nicaragua sedan jag började arbeta för VFSN och den mörkaste tid jag har upplevt. Jag har ingen ström i huset jag bor i. Det är inte komiskt eller mysigt, bara irriterande och stressande.”
Som ett led i att befrämja turismen talas det mycket i dagens Nicaragua om att etablera turistrutter. ”Kafferutten” i Matagalpa-Jinotega är ett exempel som redan kommit igång. Det handlar om att man ska besöka olika stora kaffeplantager i området och lära sig litet om den näringen.
En av följderna av den nyliberala globaliseringen har varit ett ständigt ökande antal arbetslösa. Samma tendens finns i många länder, även vårt eget Sverige. Fortfarande har vi här hemma ett relativt fungerande socialt nätverk som något motverkar en utslagning av de arbetslösa. Detta nätverk finns ej i de fattiga länderna.
”Vi kräver av staten att den tar strid med USA”, säger Victorino Espinales, talesman för bananarbetarna.
– Läkarna säger att jag kommer att dö, att jag har cancer i underlivet. Men jag kommer inte att ge mig, jag har sett döden i vitögat och jag känner mig stark, säger Victoria trosvisst. Orden kommer från en kvinna som övervunnit dödsångesten. Hon ser nu längre bort än sitt eget öde. Det är inte bara ett liv hon kämpar för, utan för rättvisa och värdighet. De ska inte få ta detta ifrån henne, inte heller från kamraterna.
(OBS! Denna PDF innehåller även slutet på en annan artikel)
Tre slags fundamentalism dominerar i dag: ”den enda vägen” (den rådande globaliseringen), muslimernas självmord à la Usama bin Laden samt statsterrorismen representerad av George W Bush och Ariel Sharon.
(OBS! Denna PDF innehåller även artikeln "En outröttlig kamrat och optimist har gått ur tiden" om sandinisten Roberto Gonzalez av Berit Svensson H.) På påskdagen i år avled Helge Falebrand i sitt 97:e levnadsår efter ett långt och verksamt liv. Helge var en sann idealist och ställde solidariskt upp för att hjälpa fattiga länder i deras kamp för fred, frihet och rättvisa mot överlägsna, utländska militärmakter. Redan 1948 deltog Helge och hans livskamrat Rut i en arbetsbrigad till det dåvarande Jugoslavien.
Det är viktigt att ha kontroll över vapnen och USA har därför en plan för att reducera vapenmängden hos de centralamerikanska försvarsstyrkorna. Detta avslöjade Colin Powell när han för flera år sedan som utrikesminister besökte Nicaragua. Han krävde då att de SAM 7-missiler som var en viktig del av Nicaraguas luftförsvar skulle förstöras. Också försvarsminister Donald Rumsfeld har varit i Nicaragua och framfört påtryckningar från USA:s regering.
För att få höra ”den andra sidans” uppfattning om förhållandena på fabriken Mil Colores intervjuade Nyheter från Nicaragua Damaris Meza. Damaris är en ung och ensamstående mor till en nioårig dotter. Hon försörjer dottern, sin egen mor och en yngre syster. Damaris är utbildad inom IT men har haft svårt att försörja sig. Under två års tid studerade hon juridik kvällstid vid UPONIC (Nicaraguanska folkuniversitetet) men fick avbryta studierna på grund av ekonomin. Hon arbetade sedan med CST-José Benito Escobar för att stödja en fackförening för hembiträden organiserad på kvartersbasis. På uppdrag av CST-JBE tog hon arbete i Mil Colores för att återupprätta fackklubben där.
(OBS! Denna PDF innehåller även en annan artikel) Frizonsfabriken Mil Colores ligger inom det stora fabriksområdet Las Mercedes, nära Managuas flygplats. Detta var det första frizonsområdet som kom till i Nicaragua, vilket skedde redan under sandinisternas regeringstid.
Lokalerna är med andra ord ganska gamla och nedgångna. Det finns i dag i landet frizonsområden utanför många olika städer, León, Granada, Masaya, Estelí med flera. En del består bara av en fabrik medan andra är ett helt komplex av olika företag.
Sidor