Sökformulär

Rättvis handel

Starkt fokus på kvinnors rättingheter : Uppföljning av klädföretagens CSR-arbete

Upphovspersoner: Edoff, Peter | Nilsson, Linn
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2013
Ämnesord: Bangladesh, Arbetsmiljö.Mänskliga rättigheter, Kvinnofrågor, Rättvis handel
Svenska klädföretag verksamma i Bangladesh har ökat sitt fokus på kvinnors rättigheter. Bättre kvinnohälsa och nolltoleransprojekt mot kvinnovåld är några av satsningarna.

Uppföljningsrapporten Starkt fokus på kvinnors rättigheter sammanfattar det möte som Swedwatch arrangerade i maj 2013. Bland deltagarna fanns Sveriges ambassadör i Bangladesh samt representanter från Gina Tricot, H&M, Lindex, RNB, Åhléns, Svenska kyrkan, Sida, Utrikesdepartementet, RFSU och Fair Trade Center. Mötet ägde rum bara några veckor efter Rana Plaza-kollapsen i Dhaka den 24 april då 1 129 människor miste livet. Brand- och byggsäkerhet var därför ett återkommande samtalsämne. Kort efter mötet skrev H&M och Lindex under avtalet Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh som IndustryALL Global Union och UNI Global Union står bakom.

Rapporten följer upp de rekommendationer som Swedwatch riktade till företagen i rapporten A Lost Revolution? som publicerades i maj 2012 och utgick ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagen tillskriver A Lost Revolution? stor betydelse för en ökad medvetenhet om kvinnors situation. Granskningen visade att rätten till hälsa, rätten till vatten och rätten till ett människovärdigt boende (decent living) inte är en självklarhet för kvinnor som arbetar i textilindustrin i Bangladesh.

Uppföljningen visar att flera initiativ tagits av företagen för att arbeta strukturellt med kvinnors rättigheter. Exempelvis har H&M utvecklat en policy för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnors rättigheter samt startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer som tillverkar kläder. Lindex och MQ deltar i HER-project, där internationella textil- och klädföretag tillsammans med lokala organisationer arbetar för att öka kunskapen kring sexuell- och reproduktiv hälsa.

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh. I maj 2013 annonserade den bangladeshiska regeringen en höjning av minimilönen och hävde förbudet mot att arbetare fritt får gå med i fackföreningar. Det är ett viktigt steg men det är nu av största vikt att svenska företag tydligt signalerar att de vill se levnadslöner och en fungerande fackföreningsrörelse i Bangladesh.

På mötet överlämnades 8 178 namnunderskrifter från uppropet En lön att leva på till företagen. Swedwatch och sex nordiska organisationer står bakom uppropet som uppmanar företag och politiker att verka för levnadslöner och bättre villkor i textilindustrin i Bangladesh. Namnunderskrifterna har också överlämnats till Sveriges handelsminister Ewa Björling, Business Sweden samt Bangladeshs regering.

Vita rockar och vassa saxar : en rapport om landstingens brist på etiska inköp

Upphovsperson: Kristina Bjurling
Utgivare: Swedwatch | Fair Trade Center
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2007
Ämnesord: Indien, Pakistan, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Handel, Rättvis handel
Mänskliga rättigheter för anställda kränks i produktionen av textilier och kirurgiska instrument till svensk sjukvård. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar” granskar Swedwatch landstingens inköp av enkla kirurgiska instrument och sjukvårdstextilier.

På den fabrik där arbetsvillkoren var sämst tvingas de anställda ibland att arbeta dygnet runt för att tillverka leveranser till Martinson Konfektion. På fabriken i södra Indien tillverkas patientkläder till bland annat Skånes, Västra Götalands och Stockholms läns landsting. Många anställda uppger att de arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Arbetstagarna på Almedahls leverantör av handdukar i Pakistan har också många problem. De uppger att de får löner som ligger under den lagliga minimilönen, att de inte tillåts organisera sig i fackföreningar och att de straffas med obetald övertid för misstag i produktionen. Även här bryts det mot arbetstidslagstiftningen och de anställdas obligatoriska arbetstid uppgår till 72 timmar i veckan. Denna leverantör har inte heller någon rening av sitt utsläpp från färgning och blekning.

En stor del av inköpen av enkla kirurgiska instrument (saxar, pincetter, peanger, med mera) till svenska landsting har sitt ursprung i industristaden Sialkot i nordöstra Pakistan. Direktimporten av kirurgiska instrument från Pakistan till Sverige är liten. En stor del av importen sker via Tyskland. Två av de svenska företag, Medixa och Sunnex Tillquist, som köper in och säljer enkla kirurgiska instrument till svenska landsting uppger till SwedWatch att de köper från Pakistan. Det är dock mycket möjligt att även en del av de andra aktörerna får en del produktion gjord i Pakistan, med eller mot deras vetande.

De flesta exportörer i Siakot låter underleverantörer ha ansvar för flera steg i produktionen. Detta visade sig även gälla den leverantör som tillverkade åt Sunnex Tillquist. Trots att leverantören, M A Arain Brothers, låtit Sunnex Tillquist tro att företaget gör all tillverkning i sin fabrik visade det sig att man använde sig av ett tiotal underleverantörer. Huvudfabriken var ljus, fin och väl ventilerad. Genom intervjuer utanför fabriken fick vi veta att de flesta var nöjda med sina anställningar på fabriken. Genom lokala kontakter får vi besöka tre underleverantörer. Samtliga berättar hur de utnyttjas av de större fabrikerna genom att ersättningen för deras arbete är mycket låg. Den minimala ersättningen gör att arbetstiderna är långa och barnarbete relativt vanligt.

På sjukhus används flera olika textilier. Förutom personalkläder är det patientkläder, bäddlinnen, handdukar, filtar, dukar och gardiner. Sammanlagt köper landstingen in textiler för cirka 150 miljoner varje år. Den största delen av sömnaden av sjukvårdsrockar och bäddlinne sker i Baltikum och Östeuropa, men allt fler av företagen i branschen uppger att de flyttar leverantörer till de billigare länderna i Asien eller Afrika. Tygerna importeras ofta från Asien.

Martinson Konfektions leverantör i Tirupur uppvisar stora brister i arbetsvillkoren. Bland annat tvingas de anställda arbeta till ett på natten flera gånger i veckan. 15 av 17 intervjuade uppger att de tvingas arbeta långt över lagenlig arbetstid, 16 av 17 uppger att de inte får lagenlig övertidsersättning och 13 av 17 klagar på arbetsmiljön. Många anställda arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Indiens tillåtna arbetstid är 48 timmar normalt och maximalt tillåts arbetstagarna arbeta 60 timmar i veckan. Fem av sjutton anställda uppger att leverantören anställer barnarbetare under 15 år. En pojke som endast är 14 år uppger att han arbetar lika långa arbetsdagar som sina vuxna kollegor. De anställda klagar på ryggont och utmattning, men vågar inte klaga hos arbetsgivaren av rädsla för att förlora arbetet. Många slutar dock på grund av de hårda arbetsvillkoren. Martinson Konfektion, som köper omkring 40 procent av leverantörens inköp, säger sig vara omedveten om de svåra arbetsvillkor som gäller på den fabrik de köpt av sedan 1990. Inte förrän 2006 har Martinson överhuvudtaget börjat ställa frågor om vilka arbetsvillkor som gäller på fabriken.

En av FMVs leverantörer av T-shirts i Tirupur i Indien framstår dock som ett gott exempel. Leverantören tillåter fackföreningar på arbetsplatsen och uppfyller till stor del de anställdas rättigheter. Även en av tillverkarna av väv i Pakistan lever upp till det mesta i arbetsrättslagstiftningen.

Det är ingen lösning om landstingen väljer bort varor från utvecklingsländer på grund av problemen vid tillverkningen. Slutsatsen är istället att landstingen bör skärpa sina inköpskrav och uppföljningen av dessa, så att anställda inte får lida i tillverkningen av Sveriges gemensamma förbrukningsvaror

Gendered value chain analysis in wine : from farm worker in South Africa to consumer in Sweden

Upphovspersoner: Greenberg, Stephen | Dyata, Patricia | Hendricks, Rolene | Jacobs, Ida | Lindoor, Elna | Afrikagrupperna
Utgivare: Afrikagrupperna | Afrikagrupperna
År: 2012
Ämnesord: Sydafrika, Rättvis handel, Konsumtion, Exploatering av arbete, Kapitalism och vinstmaximering, Genus och jämställdhet
Två bästsäljande vinboxar följs från vinranka till butik. Hur behandlas arbetaren och vart hamnar vinsten? Rapporten är skriven ur ett genusperspektiv.


This report considers the situation of workers in wine export value chains from South Africa to Sweden, with a focus on gender dynamics. It follows two value chains, one from Stellenbosch district and the other from Paarl district.
The conditions in the two chains are better than average and management – at least in the processing units - is sensitive to issues of standards, including labour standards. The report aims to understand the structure and dynamics of the chains and the distribution of value and power in the current global context; the possible role the Systembolaget Code of Conduct (BSCI Code2) for 2012 might play in the distribution of value and power in the chain; a nd how workers (with a focus on the production nodes) willor might be affected by the BSCI Code.

The research started off by identifying two specific companies that sold wine to Sweden, drawing from a list
of top-selling brands sold in Systembolaget, the Swedish state-owned alcohol retailing monopoly. One packages and brands the wine before export, while the other exports bulk wine for packaging and branding in Europe. Both products are 3 litre bag-in-box (BIB) wines, a very popular form of packaging in the Swedish market. Quality in the Swedish market is very high, and BIB is no exception.

Vinets bittra bismak - lantarbetares villkor och Systembolagets ansvar

Upphovspersoner: Eriksson, Åsa | Karlsson, Lisa | Boss, Emil | Latinamerikagrupperna | Syndikalistiska Ungdomsförbundet i Storstockholm | Afrikagrupperna | Sikhula Sonke, lantarbetarfack i västra Kapprovinsen i Sydafrika | UST, förening för jordlösa lantarbetare i Mendoz, Argentina | Animari, lantarbetarorganisation i Chile | DFSA av SAC | Handels fackklubb 717
Utgivare: Afrikagrupperna
År: 2012
Ämnesord: Sydafrika, Rättvis handel, Exploatering av arbete, Argentina, Chile
"Minimilönen räcker inte till någonting. När jag betalt mat, el, medicin, skolavgifter, skoluniformer och arbetskläder finns ingenting kvar. Jag är helt beroende av hjälp från släktingar för att klara mig. Under skördetid måste vi plocka tre druvrader varje dag annars får vi inte ens minimilön." Det berättar Lizette Boesak i rapporten "Vinets bistra bismak" om Rättvis Vinhandelkampanjen.

Här kan du läsa mer om problematiken, vittnesmålen och arbetet för förbättringar i Chile, Argentina, Sydafrika - och Sverige.
Rapporten har producerats av kampanjen Rättvis vinhandel i januari 2012.

ALBAs Alternativ

Upphovsperson: Boothroyd, Rachael
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2012
Ämnesord: Internationell solidaritet, Rättvis handel, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Hållbar utveckling, Latinamerika, Kuba, Karibien
Första helgen i februari sammanstrålade ALBA-ländernas presidenter i Venezuela på sitt 11:e toppmöte. På dagordningen fanns ALBA-banken och den gemensamma valutan sucre, båda avsedda som alternativ till IMF, Världsbanken och dollarn som internationell valuta. Ecuadors Rafael Correa tryckte på för att öka användning av sucren, för att komma bort från den s k frihandeln. ALBA-mötet beslöt att trappa upp sitt humanitära bistånd till Haíti. Intresset för ALBA växer i Karibien, tillsammans med Petrocaribe, som betyder mycket mer än Caricoms utvecklingsfonder.

Kuba-Venezuela 10 års samarbete: Till ömsesidig nytta

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Rättvis handel, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Politiska avtal, Kuba, Venezuela
När Hugo Chavez vann presidentvalet 1997 utvecklades kontakterna snabbt med Kuba. När kuppmakarna förde bort president Chavez 2002 gick informationen ut i världen via Kuba och kuppen frustrerades. De sociala program - missioner - som började 2003 med tusentals kubanska läkare, tandläkare, sköterskor blev avgörande för den bolivarianska revolutionens överlevnad. Och Kuba fick ett stort andningshål i USAs förkvävande blockad. Venezuela har blivit Kubas främsta handelspartner med ett utbyte på i snitt motsvarande 30 miljarder kronor per år.

TCP – mycket mer än ett handelsavtal

Upphovsperson: Nilsson, Ola
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Rättvis handel, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Bank- och finansfrågor, Latinamerika, Kuba, Västindien
ALBA startade med fokus på fattigdomsbekämpning, stärkande av demokratiska, sociala och ekonomiska rättigheter samt motstånd mot den nyliberala ekonomin. När Bolivia anslöt sig 2006 utökades samarbetet till att också omfatta solidarisk handel och ekonomisk utveckling och namnet ändrades till ALBA-TCP: Folkens handelsavtal. Energisamarbetet i Petrocaribe är en stark motor i samarbetet, som också innefattar förnyelsebara energikällor. ALBA-banken bidrar till finansiering och den gemensamma virtuella valutan Sucre frigör länderna från dollardominansen.

ALBA - Gryning i Latinamerika Bolivarianskt alternativ blir allians

Upphovsperson: Björklund, eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Sociala rörelser, Rättvis handel, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Handelsavtal, Latinamerika, Kuba
Sedan 90-talet utvecklas flera integrationsprojekt i Latinamerika och Karibien som syftar till frigörelse från USA förkvävande kontroll och utplundring. ALBA är det mest långtgående och nydanande projektet för att skapa ett radikalt alternativ till den nyliberala dagordningens. Det bildades av Kuba och Venezuela i december 2004. Sedan dess har Bolivia, Nicaragua, Ecuador m fl länder anslutit sig, men också många kommuner och organisationer i andra länder. ALBA är ett integrationsprojekt som ska bryta med den kapitalistiska logiken, vinstlogiken. Det är både mellanstatligt och mellanfolkligt och grundar sig på ömsesidighet, samarbete, solidaritet och respekt för folksuveräniteten.

Rättvisemärkt gynnar småbönderna

Upphovsperson: Lindh, Björn
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2005
Ämnesord: Nicaragua, Rättvis handel, Kooperativ, Jordbruk
(OBS! Denna PDF innehåller även en annan artikel)
Merling Preza är mycket bestämd i sin åsikt över att Rättvisemärkt är till för de små odlarna. Ägare till stora kaffeplantager får gärna ta ansvar för sin omgivning,
men det ska inte förväxlas med Rättvisemärkt. Som vd på Prodecoop, en samarbetsorganisation för 40 kaffekooperativ i norra Nicaragua, kan Merling förstås uttala sig med viss tyngd i frågan.

Billig frukt till ett högt pris

Upphovspersoner: Eriksson, Åsa | Jansson (foto), Sara
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2005
Ämnesord: Handel, Sverige, Chile, Rättvis handel, Sydafrika, Exploatering av arbete
Krav på låga fruktpriser i Sverige leder till svåra arbetsvillkor för sydafrikanska arbetare, med löner under miniminivån och begränsade fackliga rättigheter.
Det visar en studie om anställda i fruktindustrin som Afrikagrupperna tagit fram i samarbete med SwedWatch.

Sidor