Textilindustri

A lost revolution : Empowered but trapped in poverty. Women in the garment industry in Bangladesh want more

Utgivare:	Swedwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Bangladesh, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter

Fattigdom, undernäring, långvariga separationer från barnen och boende i slum. Så ser livet ut för de tre miljoner textilarbetare i Bangladesh som syr våra kläder.

Bangladeshs blomstrande klädindustri vilar på kvinnor som utgör 80 procent av arbetskraften. Många textil-och klädföretag verksamma i Bangladesh har arbetat länge med så kallat CSR-arbete, Corporate Social Responsibility. Ändå saknar företagen idag ett genus- och fattigdomsperspektiv i sina CSR-strategier.En rapport från Swedwatch visar att en lång rad mänskliga rättigheter kränks till följd av låga löner och långa arbetsdagar på textilfabrikerna. Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor.Trots massiv övertid tjänar textilarbetande kvinnor inte tillräckligt för att ha råd med näringsriktig mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad. Kvinnorna utsätts för trakasserier och sexuella övergrepp i den trångbodda slummen där de lever och på sin väg till och från jobbet. Efter 12-timmarsskiften på fabriken där de syr våra kläder tar hushållsarbetet vid i hemmet. Många kvinnor lever separerade från sina barn mot sin vilja på grund av långa arbetsdagar och undermålig barnomsorg.

Bangladeshs skydd av de mänskliga rättigheterna brister. Swedwatchs rapport visar att företagen måste skicka tydliga signaler till lokala myndigheter och Bangladeshs regering och kräva större insatser och högre löner för alla textilarbetare. Även företagens egna initiativ måste breddas då kvinnornas livssituation hänger samman med deras arbete och den låga lönen. Bakom rapporten står Svenska kyrkan, Peace&Love Foundation, Finnwatch samt RFSU som bidragit genom sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Bangladesh.

För att ytterligare illustrera de textilarbetande kvinnornas livsvillkor spelade Swedwatch in en film i samband med fältresearchen i Dhakas slumområden. Filmen ger en inblick i de textilarbetande kvinnornas vardag.
Se filmen på https://vimeo.com/41438258
Se även sammanfattning på svenska

Play fair: En kampanj för schyssta sportkläder : Har det första avtalet mellan multinationella bolag och lokala fack stärkt föreningsfriheten i Indonesien?

Upphovsperson:	Scott Jacobsson, Linda
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indonesien, Multinationella företag, Textile industry, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Play Fair är ett unikt initiativ i sportklädesindustrin som har stärkt föreningsfriheten på fabriker i Indonesien. Företag som Adidas och Nike har undertecknat samma avtal som lokala leverantörer och fackförbund.

Sedan OS i Aten 2004 har den internationella kampanjen Play Fair drivit på för att internationella sportklädesföretag ska verka för bättre arbetsvillkor på fabrikerna där deras kläder tillverkas. Kampanjen har lett fram till det så kallade Play Fair-avtalet för ökad fackföreningsfrihet som skrevs under 2011 i Indonesien av bland andra Adidas, Nike och Asics. Enligt avtalet ska arbetsgivarna tillåta och stödja fackligt arbete på fabrikerna så att textilarbetarna själva ska kunna påverka och förbättra sina arbetsvillkor.

Avtalet är unikt eftersom:
Det öppnar för lokala fackföreningar att, utöver förhandlingar med arbetsgivaren, även diskutera arbetsvillkoren med inköpande västerländska företag.
De lokala fackförbunden var med från början och förhandlade fram avtalet tillsammans med sportvarumärkena och deras leverantörer.
Rapporten Play Fair: En kampanj för schyssta sportkläder visar att avtalet börjar få positiva effekter genom fler fackligt anslutna och bättre kommunikation mellan parterna. Framför allt gäller det fackens möjlighet att ta upp problem direkt med varumärkesföretagen i fall där de inte får gehör från fabriksledningen. I vissa fall har kollektivavtal förhandlats fram och avtalet har delvis bidragit till ökad trygghet för fackligt aktiva.

Studien är ett samarbete mellan Swedwatch och LO TCO Biståndsnämnd och ett led i att lyfta fram goda exempel på när fackligt arbete kan stärka CSR-arbetet, och vice versa hur företagens CSR-arbete kan användas som språngbräda för att gynna fackligt arbete i leverantörskedjorna. Enligt rapporten har avtalsmodellen potential att bli ett viktigt komplement till varumärkenas uppförandekoder.

44 barn med föräldrar i textilindustrin drömmer om ett bättre liv

Upphovsperson:	Sharma, Parul
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
År:	2014
Ämnesord:	Bangladesh, Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomar, Barnkonventionen, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Miljontals barn är tätt länkade till internationella företags produktion av kläder. Trots att många företag utvecklat sitt hållbarhetsarbete när det gäller mänskliga rättigheter så saknas barnperspektivet.
Rapporten 44 barn visar att textilarbetarnas låga löner, osäkra anställningar och svaga position i det bangladeshiska samhället hotar flera av barnens rättigheter. De barn som ingår i studien har alla mammor som tillverkar kläder på leverantörsfabriker till svenska klädföretag. Rapporten visar att barnens rätt till hälsa, en värdig levnadsstandard, att inte utsättas för försummelse samt att leva med sina föräldrar, kränks.

Trots övertid räcker textilarbetarnas löner inte till en acceptabel levnadsnivå för dem och deras familjer. Lönehöjningar kommer heller inte arbetarna till del när matpriser, och hyrorna på den oreglerade bostadsmarknaden i slummen, samtidigt går upp.

Ansvaret för arbetarnas situation är delat. Bristen på sociala trygghetssystem, svårigheter för fackföreningar att verka fritt, korruption samt bristande myndighetsnärvaro i slumområdena är faktorer som tillsammans med låga löner och långa arbetsdagar låser fast arbetarna och deras familjer i en fattigdomsproblematik.

Samtliga 18 företag som svarat på en enkät som presenteras i rapporten ser att de åtminstone har ett delat ansvar för situationen för textilarbetarnas barn. De anger också att levnadslöner är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra situationen för barnen.

I rapporten introduceras också Barnrättsprinciperna; ett ramverk för företag att använda i utvärderingen och hanteringen av påverkan på barns rättigheter och välmående.

Breda initiativ och strategier för att stärka arbetarnas barns rättigheter lyser dock med sin frånvaro. Svenska och internationella företag uppmanas i rapporten att ta sig an frågan om mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet på ett övergripande och långsiktigt plan.