Sökformulär

Bangladesh

A lost revolution : Empowered but trapped in poverty. Women in the garment industry in Bangladesh want more

Utgivare: Swedwatch
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2012
Ämnesord: Bangladesh, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter
Fattigdom, undernäring, långvariga separationer från barnen och boende i slum. Så ser livet ut för de tre miljoner textilarbetare i Bangladesh som syr våra kläder.

Bangladeshs blomstrande klädindustri vilar på kvinnor som utgör 80 procent av arbetskraften. Många textil-och klädföretag verksamma i Bangladesh har arbetat länge med så kallat CSR-arbete, Corporate Social Responsibility. Ändå saknar företagen idag ett genus- och fattigdomsperspektiv i sina CSR-strategier.En rapport från Swedwatch visar att en lång rad mänskliga rättigheter kränks till följd av låga löner och långa arbetsdagar på textilfabrikerna. Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor.Trots massiv övertid tjänar textilarbetande kvinnor inte tillräckligt för att ha råd med näringsriktig mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad. Kvinnorna utsätts för trakasserier och sexuella övergrepp i den trångbodda slummen där de lever och på sin väg till och från jobbet. Efter 12-timmarsskiften på fabriken där de syr våra kläder tar hushållsarbetet vid i hemmet. Många kvinnor lever separerade från sina barn mot sin vilja på grund av långa arbetsdagar och undermålig barnomsorg.

Bangladeshs skydd av de mänskliga rättigheterna brister. Swedwatchs rapport visar att företagen måste skicka tydliga signaler till lokala myndigheter och Bangladeshs regering och kräva större insatser och högre löner för alla textilarbetare. Även företagens egna initiativ måste breddas då kvinnornas livssituation hänger samman med deras arbete och den låga lönen. Bakom rapporten står Svenska kyrkan, Peace&Love Foundation, Finnwatch samt RFSU som bidragit genom sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Bangladesh.

För att ytterligare illustrera de textilarbetande kvinnornas livsvillkor spelade Swedwatch in en film i samband med fältresearchen i Dhakas slumområden. Filmen ger en inblick i de textilarbetande kvinnornas vardag.
Se filmen på https://vimeo.com/41438258
Se även sammanfattning på svenska

Mors lilla Olle : Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna

Upphovsperson: Wingborg, Mats
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2011
Ämnesord: Sverige, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Immigranter, Arbetsförhållanden, Arbetsvillkor, Svenska företag
Under de senaste åren har tusentals asiatiska bärplockare kommit till Sverige för att plocka blåbär med löften om en bra inkomst. Gång på gång har de lurats. När säsongen varit över har många fått resa hem med större skulder än när de kom hit.

Sedan Swedwatch bildades 2003 har alla rapporter handlat om förhållanden någon annanstans, långt bort i länder med svaga eller auktoritära regimer. I länder med hög fattigdom, långt efter Sverige i levnadsstandard och BNP-nivåer. Ända tills nu.

Den här rapporten handlar om utnyttjade migrantarbetare, uteblivna löner och ersättningar, undermåliga villkor i form av bostäder och arbetstider, svag lagstiftning och en ansvarsfråga som tillåts trilla mellan stolarna. Den utspelar sig inte i fattiga länder på andra sidan jordklotet, utan i våra svenska skogar. Tusentals asiatiska bärplockare har de senaste åren lurats till Sverige med förespeglingar om goda förtjänster, men har sedan tvingats vända hem svårt skuldsatta.


Rapporten hade inte varit möjlig att slutföra om det inte vore för ett engagerat frivilligarbete från många inblandade. Det förhållandet är också något som återkommer genom hela historien med de asiatiska bärplockarna. När ansvaret för situationen aldrig verkat landa på någons bord har enskilda människor osjälviskt öppnat både sina hem och sina plånböcker för att hjälpa till på plats. Det finns många sådana initiativ som förtjänar all uppmärksamhet, några av dem lyfts också fram i denna rapport.
Gjord i samarbete med Peace and Love foundation & Svenska kyrkan

Det finns nya regelverk på plats som syftar till att komma till rätta med problemen. Rapporten visar också på nya problem som kan uppstå när regelverket skärps. Det kommer att bli fortsatt nödvändigt att granska hur det blå guldet utvinns från våra skogar.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/mors-lilla-olle-ar-underbetald-vietnames#sthash.fH5deaGI.dpuf

Starkt fokus på kvinnors rättingheter : Uppföljning av klädföretagens CSR-arbete

Upphovspersoner: Edoff, Peter | Nilsson, Linn
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2013
Ämnesord: Bangladesh, Arbetsmiljö.Mänskliga rättigheter, Kvinnofrågor, Rättvis handel
Svenska klädföretag verksamma i Bangladesh har ökat sitt fokus på kvinnors rättigheter. Bättre kvinnohälsa och nolltoleransprojekt mot kvinnovåld är några av satsningarna.

Uppföljningsrapporten Starkt fokus på kvinnors rättigheter sammanfattar det möte som Swedwatch arrangerade i maj 2013. Bland deltagarna fanns Sveriges ambassadör i Bangladesh samt representanter från Gina Tricot, H&M, Lindex, RNB, Åhléns, Svenska kyrkan, Sida, Utrikesdepartementet, RFSU och Fair Trade Center. Mötet ägde rum bara några veckor efter Rana Plaza-kollapsen i Dhaka den 24 april då 1 129 människor miste livet. Brand- och byggsäkerhet var därför ett återkommande samtalsämne. Kort efter mötet skrev H&M och Lindex under avtalet Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh som IndustryALL Global Union och UNI Global Union står bakom.

Rapporten följer upp de rekommendationer som Swedwatch riktade till företagen i rapporten A Lost Revolution? som publicerades i maj 2012 och utgick ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagen tillskriver A Lost Revolution? stor betydelse för en ökad medvetenhet om kvinnors situation. Granskningen visade att rätten till hälsa, rätten till vatten och rätten till ett människovärdigt boende (decent living) inte är en självklarhet för kvinnor som arbetar i textilindustrin i Bangladesh.

Uppföljningen visar att flera initiativ tagits av företagen för att arbeta strukturellt med kvinnors rättigheter. Exempelvis har H&M utvecklat en policy för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnors rättigheter samt startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer som tillverkar kläder. Lindex och MQ deltar i HER-project, där internationella textil- och klädföretag tillsammans med lokala organisationer arbetar för att öka kunskapen kring sexuell- och reproduktiv hälsa.

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh. I maj 2013 annonserade den bangladeshiska regeringen en höjning av minimilönen och hävde förbudet mot att arbetare fritt får gå med i fackföreningar. Det är ett viktigt steg men det är nu av största vikt att svenska företag tydligt signalerar att de vill se levnadslöner och en fungerande fackföreningsrörelse i Bangladesh.

På mötet överlämnades 8 178 namnunderskrifter från uppropet En lön att leva på till företagen. Swedwatch och sex nordiska organisationer står bakom uppropet som uppmanar företag och politiker att verka för levnadslöner och bättre villkor i textilindustrin i Bangladesh. Namnunderskrifterna har också överlämnats till Sveriges handelsminister Ewa Björling, Business Sweden samt Bangladeshs regering.

44 barn med föräldrar i textilindustrin drömmer om ett bättre liv

Upphovsperson: Sharma, Parul
Utgivare: Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
År: 2014
Ämnesord: Bangladesh, Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomar, Barnkonventionen, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar
Miljontals barn är tätt länkade till internationella företags produktion av kläder. Trots att många företag utvecklat sitt hållbarhetsarbete när det gäller mänskliga rättigheter så saknas barnperspektivet.
Rapporten 44 barn visar att textilarbetarnas låga löner, osäkra anställningar och svaga position i det bangladeshiska samhället hotar flera av barnens rättigheter. De barn som ingår i studien har alla mammor som tillverkar kläder på leverantörsfabriker till svenska klädföretag. Rapporten visar att barnens rätt till hälsa, en värdig levnadsstandard, att inte utsättas för försummelse samt att leva med sina föräldrar, kränks.

Trots övertid räcker textilarbetarnas löner inte till en acceptabel levnadsnivå för dem och deras familjer. Lönehöjningar kommer heller inte arbetarna till del när matpriser, och hyrorna på den oreglerade bostadsmarknaden i slummen, samtidigt går upp.

Ansvaret för arbetarnas situation är delat. Bristen på sociala trygghetssystem, svårigheter för fackföreningar att verka fritt, korruption samt bristande myndighetsnärvaro i slumområdena är faktorer som tillsammans med låga löner och långa arbetsdagar låser fast arbetarna och deras familjer i en fattigdomsproblematik.

Samtliga 18 företag som svarat på en enkät som presenteras i rapporten ser att de åtminstone har ett delat ansvar för situationen för textilarbetarnas barn. De anger också att levnadslöner är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra situationen för barnen.

I rapporten introduceras också Barnrättsprinciperna; ett ramverk för företag att använda i utvärderingen och hanteringen av påverkan på barns rättigheter och välmående.

Breda initiativ och strategier för att stärka arbetarnas barns rättigheter lyser dock med sin frånvaro. Svenska och internationella företag uppmanas i rapporten att ta sig an frågan om mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet på ett övergripande och långsiktigt plan.

Vägen mot ett självständigare liv

Upphovspersoner: Liljeberg, Silvia | Lindström, Emma
Tidskrift/källa: Sydasien
År: 2008
Ämnesord: Bank- och finansfrågor, Klassrelaterade frågor, Jordlöshet, Bangladesh, Genus och jämställdhet
I april 2007 packade vi våra väskor och begav oss till Bangladesh. Vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss av landet som motsvarar en tredjedel av Sverige till ytan och har 140 miljoner invånare, där hälften av invånarna lever i fattigdom och en fjärdedel i extrem fattigdom. Vi landade i den kaotiska huvudstaden Dhaka. Efter bara en kortare tid med förberedelser inför studien längtade vi efter att få sätta igång, att lämna kaoset, lukterna, trafiken och folkmyllret. Vi närmade oss vår destination Bagatipara i närheten av Natore med buss genom Bangladeshs hänförande gröna landskap. Det är nu lite mer än ett år sedan som Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus fick Nobels fredspris med motiveringen att de skapar ekonomisk och social utveckling underifrån genom mikrofinanser. Mikrofinanser riktar sig i första hand till fattiga kvinnor som får möjlighet att låna en summa pengar med låg ränta.

Bangladesh på väg tillbaka till ett sekulärt samhälle

Upphovspersoner: Sulehria, Farooq | Karlström, Gunvor (övers.)
Tidskrift/källa: Internationalen
År: 2010
Ämnesord: Politisk historia, Bangladesh, Grundlagar, Religion
Om demokratin tillåts utvecklas i fred, har sekularismen en chans att få fotfäste i den muslimska världen, skriver Farooq Sulehria i denna bakgrund till utvecklingen i Bangladesh.
Olika militärdiktaturer har strävat efter att Bangladesh ska vara en religiös stat. Men landets ursprungliga grundlag från början av 70-talet stod för ”sekularism, nationalism, socialism och demokrati”.
Högsta domstolens utslag häromdagen i religionsfrågan går mot strömmen i den muslimska världen.

Global kampanj samlar 100 000 röster för fred i Chittagong Hill Tracts, Bangladesh

Upphovsperson: Persson, Henrik
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2010
Ämnesord: Politiska grymheter, Tvångsförflyttning, Bangladesh, Politiska avtal, Ursprungsfolk
Sedan startandet av en väpnad konflikt på 1970-talet har de inhemska jumma-folken i Chittagong Hill Tracts, Bangladesh, drabbats av militärt förtryck, våld, massakrer och markstöld av bosättare. Det icke genomförda “Chittagong Hill Tracts-fredsavtal”, som undertecknats av regeringen och ursprungsfolken 1997, tas nu åter upp i en namninsamlingskampanj till Bangladeshs nya regering.

Sidor