Företagens samhällsansvar

Irresponsible investments : a study of Swedish banks’ investments in companies linked to human rights abuse

Utgivare:	Fair Finance Guide | Amnesty International
År:	2015
Ämnesord:	Bank- och finansfrågor, Investeringar, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter

Svenska banker investerar i företag som bidrar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, visar rapporten, liksom att bankernas vanligaste försvar – att föra påtryckningsdialog med företagen - i många fall inte håller måttet.

Initiativet Fair Finance Guide står bakom rapporten om storbankernas investeringar i företag som kopplas till kränkningar av mänskliga rättigheter. Granskningen är gjord av svenska Amnesty och Sveriges Konsumenter. Rapporten visar att de sju största bankerna i Sverige investerar i företag som orsakar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, trots att det bryter mot principer i bankernas riktlinjer. Dessutom visar granskningen att bankernas påtryckningsdialoger med företagen har stora brister hos fem av de sju bankerna.

A lost revolution : Empowered but trapped in poverty. Women in the garment industry in Bangladesh want more

Utgivare:	Swedwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Bangladesh, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter

Fattigdom, undernäring, långvariga separationer från barnen och boende i slum. Så ser livet ut för de tre miljoner textilarbetare i Bangladesh som syr våra kläder.

Bangladeshs blomstrande klädindustri vilar på kvinnor som utgör 80 procent av arbetskraften. Många textil-och klädföretag verksamma i Bangladesh har arbetat länge med så kallat CSR-arbete, Corporate Social Responsibility. Ändå saknar företagen idag ett genus- och fattigdomsperspektiv i sina CSR-strategier.En rapport från Swedwatch visar att en lång rad mänskliga rättigheter kränks till följd av låga löner och långa arbetsdagar på textilfabrikerna. Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor.Trots massiv övertid tjänar textilarbetande kvinnor inte tillräckligt för att ha råd med näringsriktig mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad. Kvinnorna utsätts för trakasserier och sexuella övergrepp i den trångbodda slummen där de lever och på sin väg till och från jobbet. Efter 12-timmarsskiften på fabriken där de syr våra kläder tar hushållsarbetet vid i hemmet. Många kvinnor lever separerade från sina barn mot sin vilja på grund av långa arbetsdagar och undermålig barnomsorg.

Bangladeshs skydd av de mänskliga rättigheterna brister. Swedwatchs rapport visar att företagen måste skicka tydliga signaler till lokala myndigheter och Bangladeshs regering och kräva större insatser och högre löner för alla textilarbetare. Även företagens egna initiativ måste breddas då kvinnornas livssituation hänger samman med deras arbete och den låga lönen. Bakom rapporten står Svenska kyrkan, Peace&Love Foundation, Finnwatch samt RFSU som bidragit genom sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Bangladesh.

För att ytterligare illustrera de textilarbetande kvinnornas livsvillkor spelade Swedwatch in en film i samband med fältresearchen i Dhakas slumområden. Filmen ger en inblick i de textilarbetande kvinnornas vardag.
Se filmen på https://vimeo.com/41438258
Se även sammanfattning på svenska

Rena guldgruvan?

Upphovspersoner:	König, Jakob | Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar

Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.

I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.

Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf

Out of focus : Laubor rights in Vietnam's digital camera factories

Upphovspersoner:	Kakuli, Anna | Schipper, Irene
Utgivare:	Swedwatch |
År:	2011
Ämnesord:	Vietnam, Multinationella företag, Arbetsvillkor, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar

Kameraföretag är dåliga på att ta hänsyn till internationella konventioner och anställningstrygghet. Det är slutsatsen i en ny rapport om tillverkning av digitalkameror i Vietnam som Swedwatch gjort för kampanjen makeITfair.

Trots att Olympus, Pentax, Samsung och Sanyo har egna fabriker i Vietnam, där bara en facklig organisation är tillåten, så gör de inga extra ansträngningar för att värna arbetarnas grundläggande rättigheter.

MakeITfair uppmanar kameraföretagen att förbättra villkoren för arbetarna i de egna fabrikerna inom ramen för de förutsättningar som finns med en tillåten facklig organisation. Man bör också säkerställa att ILOs kärnkonventioner följs i största möjliga utsträckning.

En systematisk tillsyn av de sociala förhållandena på fabrikerna saknas. Av de 84 arbetare som intervjuats på Sanyo, Olympus, Samsung och Pentax säger sig ingen ha fått frågor om arbetsförhållanden.

Ett annat problem på de granskade fabrikerna är förekomsten av korttidskontrakt. Rapporten visar på fall där anställda har fått arbeta på ettårskontrakt sex år i rad, trots att lagen säger att ett tillsvidarekontrakt ska ta vid efter två korttidskontrakt. De osäkra och ofta olagliga anställningsformerna gör att exempelvis löneökningar inte kommer en stor del av arbetarna till gagn.
Rapporten är gjord i samarbete med: MakeITfair

Skattjakten : Var skattar företag med verksamhet i utvecklingsländer?

Upphovsperson:	Areskog Bjurling, Kristina
Utgivare:	Swedwatch | Diakonia
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Zambia, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Multinationella företag, Taxation

Zambia förlorar drygt sex miljarder kronor varje år i olovliga finansiella flöden och skatteflykt. Få företag berättar hur mycket skatt de betalar i landet och bristen på insyn försvårar utveckling.

Swedwatch har undersökt hur företag skattar i utvecklingsländer i allmänhet och hur fyra svenska bolag skattar i Zambia i synnerhet. Utvecklingsländer beräknas ha förlorat minst sex gånger mer i olovliga finansiella flöden under de tio år mot vad samma länder fick i bistånd under samma period. FN och OECD identifierar skatteflykt som ett av de största hindren för fattigdomsbekämpning och frågan växer just nu fram som en ny fråga inom företagsansvar (Corporate Responsibility). Men Sandvik, Atlas Copco, SKF och Ericsson har fortfarande inte tagit upp frågan inom sitt arbete med företagsansvar. Rapporteringen kring vad företagen betalar i skatt i Zambia, eller andra enskilda utvecklingsländer är helt obefintlig i bolagens årsredovisningar. Samtliga av de undersökta företagen saknar publika skattepolicies som uttalar vilka principer bolagen följer för sin skatteplanering globalt.

Swedwatchs granskning har inte kunnat slå fast att något av de fyra bolagen ägnar sig åt oetisk skatteplanering eller olagliga skatteflyktsupplägg, men transparensen kring bolagens vinster och skatter i utvecklingsländerna behöver förbättras avsevärt. Möjligheten att granska bolagens skatteplanering begränsas både av sekretesslagstiftning i Zambia och att bolagen inte vill lämna ut information

10 år : En förbättringsresa med svenska företags hållbarhets arbete i låglöneländer

Upphovsperson:	Risberg, Viveka
Utgivare:	Swedwatch
År:	2013
Ämnesord:	Swedwatch, Svenska företag, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

I ett decennium har Swedwatch granskat, problematiserat och rekommenderat. Det firar vi med en jubileumsskrift om människor vi mött och frågor vi nött under våra första tio år som vakthundsorganisation.

I jubileumsskriften har vi samlat glädjeämnen och motgångar i arbetet som gett svenska företag bättre hållbarhetsarbete i låglöneländer. Sedan Swedwatch föddes i september 2003 har vi publicerat ett 60-tal rapporter om drygt 120 företag i ett 40-tal länder.

I skriften berättar vi om varför flera restaurangkedjor tagit bort jätteräkor ut sitt sortiment, hur arbetare i Pakistan blev sjuka av svensk sjukvård och att klädföretagen börjat ta ansvar för textilarbetarnas levnadsförhållanden i Bangladesh. I skriften ger också 10 ledande experter inom mänskliga rättigheter och miljö sina reflektioner över hur CSR utvecklats det gångna decenniet, och blickar framåt.

Men även om vassa granskningar och konstruktiv dialog fått svenska företag att förbättra sitt hållbarhetsarbete i låglöneländer så slutar resan inte här. Genom våra rapporter ger vi dem som drabbas av missförhållanden kopplade till svenska företag en röst. Vi tror att ansvarsfulla företag kan lyfta både människor och samhällen ur fattigdom. Därför fortsätter arbetet med att granska, problematisera och rekommendera.

Vita rockar och vassa saxar : en rapport om landstingens brist på etiska inköp

Upphovsperson:	Kristina Bjurling
Utgivare:	Swedwatch | Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2007
Ämnesord:	Indien, Pakistan, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Handel, Rättvis handel

Mänskliga rättigheter för anställda kränks i produktionen av textilier och kirurgiska instrument till svensk sjukvård. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar” granskar Swedwatch landstingens inköp av enkla kirurgiska instrument och sjukvårdstextilier.

På den fabrik där arbetsvillkoren var sämst tvingas de anställda ibland att arbeta dygnet runt för att tillverka leveranser till Martinson Konfektion. På fabriken i södra Indien tillverkas patientkläder till bland annat Skånes, Västra Götalands och Stockholms läns landsting. Många anställda uppger att de arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Arbetstagarna på Almedahls leverantör av handdukar i Pakistan har också många problem. De uppger att de får löner som ligger under den lagliga minimilönen, att de inte tillåts organisera sig i fackföreningar och att de straffas med obetald övertid för misstag i produktionen. Även här bryts det mot arbetstidslagstiftningen och de anställdas obligatoriska arbetstid uppgår till 72 timmar i veckan. Denna leverantör har inte heller någon rening av sitt utsläpp från färgning och blekning.

En stor del av inköpen av enkla kirurgiska instrument (saxar, pincetter, peanger, med mera) till svenska landsting har sitt ursprung i industristaden Sialkot i nordöstra Pakistan. Direktimporten av kirurgiska instrument från Pakistan till Sverige är liten. En stor del av importen sker via Tyskland. Två av de svenska företag, Medixa och Sunnex Tillquist, som köper in och säljer enkla kirurgiska instrument till svenska landsting uppger till SwedWatch att de köper från Pakistan. Det är dock mycket möjligt att även en del av de andra aktörerna får en del produktion gjord i Pakistan, med eller mot deras vetande.

De flesta exportörer i Siakot låter underleverantörer ha ansvar för flera steg i produktionen. Detta visade sig även gälla den leverantör som tillverkade åt Sunnex Tillquist. Trots att leverantören, M A Arain Brothers, låtit Sunnex Tillquist tro att företaget gör all tillverkning i sin fabrik visade det sig att man använde sig av ett tiotal underleverantörer. Huvudfabriken var ljus, fin och väl ventilerad. Genom intervjuer utanför fabriken fick vi veta att de flesta var nöjda med sina anställningar på fabriken. Genom lokala kontakter får vi besöka tre underleverantörer. Samtliga berättar hur de utnyttjas av de större fabrikerna genom att ersättningen för deras arbete är mycket låg. Den minimala ersättningen gör att arbetstiderna är långa och barnarbete relativt vanligt.

På sjukhus används flera olika textilier. Förutom personalkläder är det patientkläder, bäddlinnen, handdukar, filtar, dukar och gardiner. Sammanlagt köper landstingen in textiler för cirka 150 miljoner varje år. Den största delen av sömnaden av sjukvårdsrockar och bäddlinne sker i Baltikum och Östeuropa, men allt fler av företagen i branschen uppger att de flyttar leverantörer till de billigare länderna i Asien eller Afrika. Tygerna importeras ofta från Asien.

Martinson Konfektions leverantör i Tirupur uppvisar stora brister i arbetsvillkoren. Bland annat tvingas de anställda arbeta till ett på natten flera gånger i veckan. 15 av 17 intervjuade uppger att de tvingas arbeta långt över lagenlig arbetstid, 16 av 17 uppger att de inte får lagenlig övertidsersättning och 13 av 17 klagar på arbetsmiljön. Många anställda arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Indiens tillåtna arbetstid är 48 timmar normalt och maximalt tillåts arbetstagarna arbeta 60 timmar i veckan. Fem av sjutton anställda uppger att leverantören anställer barnarbetare under 15 år. En pojke som endast är 14 år uppger att han arbetar lika långa arbetsdagar som sina vuxna kollegor. De anställda klagar på ryggont och utmattning, men vågar inte klaga hos arbetsgivaren av rädsla för att förlora arbetet. Många slutar dock på grund av de hårda arbetsvillkoren. Martinson Konfektion, som köper omkring 40 procent av leverantörens inköp, säger sig vara omedveten om de svåra arbetsvillkor som gäller på den fabrik de köpt av sedan 1990. Inte förrän 2006 har Martinson överhuvudtaget börjat ställa frågor om vilka arbetsvillkor som gäller på fabriken.

En av FMVs leverantörer av T-shirts i Tirupur i Indien framstår dock som ett gott exempel. Leverantören tillåter fackföreningar på arbetsplatsen och uppfyller till stor del de anställdas rättigheter. Även en av tillverkarna av väv i Pakistan lever upp till det mesta i arbetsrättslagstiftningen.

Det är ingen lösning om landstingen väljer bort varor från utvecklingsländer på grund av problemen vid tillverkningen. Slutsatsen är istället att landstingen bör skärpa sina inköpskrav och uppföljningen av dessa, så att anställda inte får lida i tillverkningen av Sveriges gemensamma förbrukningsvaror

Global expectations on indian operations : A study on Stora Enso’s human rights challenges

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch | Finnwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indien, Multinationella företag, Skogsindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Säkerheten och arbetsmiljön brister på finsk-svenska skogskoncernen Stora Ensos fabriker i södra Indien. Det visar en granskning Swedwatch gjort i samarbete med Finnwatch.

I rapporten Global expectations on Indian operations undersöker Finnwatch och Swedwatch finsk-svenska Stora Ensos arbete med socialt ansvar i två av dess fabriker i södra Indien. Fabrikerna i Indien tillhör dotterbolaget Stora Enso Inpac Delta Indien och producerar olika typer av förpackningar. Köpet inleddes 2009 och avslutades 2011. Fabrikerna hade tidigare mycket hög olycksstatistik vilket uppmärksammades av Stora Enso i den konskevensanalys, med fokus på mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor, som gjordes innan förvärvet genomfördes.

Swedwatchs och Finnwatchs rapport visar att Stora Enso sedan 2011 har inlett en process för viktiga förändringar som bland annat lett till färre olyckor. Trots det klagade fortfarande många av de anställda på en farlig arbetsmiljö. Temperaturen i fabriken var fortsatt mycket hög och säkerhetsträningen, samt informationen om arbetarnas rättigheter, var otillräcklig. Ingen av de arbetare som fått allvarliga arbetsplatsskador hade begärt kompensation trots att några har fått men för livet.

Rapporten visar även att de anställda i de lägre lönekategorierna tjänade långt under en levnadslön och att arbetsvillkoren var mycket dåliga hos en transportleverantör som körde varor till och från fabrikerna. Rapporten konstaterar också att migrantarbetare från andra delar av Indien hade mycket primitiva boendeförhållanden utan tillgång till toaletter och rent vatten. Sedan Stora Enso fått ta del av rapportens resultat har bolaget gått med på att vidta en rad förbättringar. Swedwatch välkomnar dessa åtgärder.

Platinautvinning med risker : Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?

Upphovsperson:	Jaekel, Théo
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Sverige, Gruvindustri, Minerals, Arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Multinationella företag, Företagens samhällsansvar

Utvinning av platina i Sydafrika sker med stora risker för människor och miljö. Trots det redovisar inte svenska företag med kopplingar till industrin hur de hanterar dessa risker.

Lokalbefolkningen kring gruvorna i Sydafrika saknar i stor utsträckning tillgång till vatten och sanitet, eller lämpliga bostäder. Gruvarbetarna utsätts för ständiga säkerhetsrisker och det finns ett utbrett missnöje över lönenivåerna. Swedwatch har i rapporten Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika? undersökt hur Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik, samtliga med kopplingar till platinaindustrin, hanterar dessa risker.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och kommunicera externt hur detta hanteras. Rapporten visar att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet. Swedwatch uppmanar företagen att följa FN:s vägledande principer och redogöra för hur risker för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna identifieras, samt redogöra för hur dessa risker hantera

Fruktade kemikalier på Costa ricas plantager : En granskning av importerad ananas och mango

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Costa Rica, Fruktodling, Bekämpningsmedel, Hälsorisker, Arbetsmiljö, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Import

Ananas som importeras till Sverige från Costa Rica har med stor sannolikhet odlats med bekämpningsmedel som skadar både människor och miljö.

Costa Rica är det land som använder mest bekämpningsmedel i världen per hektar odlingsmark. Costa Rica är också det land Sverige importerar mest ananas ifrån. Vid besprutningen av Costa Ricas plantager sprids aktiva substanser som bromacil, parakvat, ethoprop, triadimefon och furaner. Alla dessa är cancerframkallande och antingen förbjudna i EU eller hårt reglerade på grund av sin giftighetsgrad.

Swedwatch har granskat vilka krav fem av Sveriges största daglivarukedjor ställer på användningen av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av den ananas och mango som de säljer. Rapporten Fruktade kemikalier på Costa Ricas plantager visar att kraven som Axfood, Bergendahls, Coop, ICA och Lidl ställer till stor del handlar om att skydda svenska konsumenters hälsa och säkerhet, inte odlarnas. Företagen kräver att frukten de importerar klarar EU:s gränsvärden för kemikalieresthalter samt att lagstiftningen följs i landet där frukten odlas.

De arbetare och bönder som Swedwatch intervjuat i Costa Rica vittnar om hur de, och deras närmiljö, drabbats av hälsoproblem orsakade av plantagernas flitiga användning av bekämpningsmedel. De anställda på de undersökta ananasodlingarna i Costa Rica, och lokalbefolkningen i närområdet, har drabbats av yrsel, huvudvärk, illamående och hudutslag. Kemikalierna har också påverkat miljön negativt och lett till att fiskar och djur har minskat i antal.

Dagligvarukedjorna som granskats i rapporten rekommenderas bland annat att utveckla en policy för hur de negativa effekterna ska minska. De uppmanas även att arbeta för en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av ananas och mango och särskilt fokusera på de aktiva substanser som är förbjudna i Sverige och övriga EU, t ex parakvat.

Sidor