Swedwatch

från Swedwatch hemsida:
Swedwatch är en ideell förening och partipolitiskt obunden research- organisation.
Vårt syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företags verksamhet i utvecklingsländer.

Kärnverksamheten är att granska och påverka företag samt informera konsumenter om svenska företags fotavtryck i verksamhetsländerna. Granskningarna resulterar i rapporter, filmer och föreläsningar.
Swedwatch ska blåsa i visselpipan vid missförhållanden men även uppmuntra föredömen. Med utgångspunkt i nationella lagar, och internationella riktlinjer, ska Swedwatch föra dialog med företag och offentliga institutioner i Sverige om vikten av att respektera mänskliga rättigheter och miljö.

Rapporterna som Swedwatchs granskningar resulterar i är offentliga och går att ladda ner.
Arbetet och planeringen av vilka granskningar som ska göras sker i samverkan med våra medlemsorganisationer Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Fair Trade Center, Latinamerikagrupperna, Afrikagrupperna och Diakonia. Medlemsorganisationernas representanter utgör Swedwatchs styrelse.

Läs mer

A lost revolution : Empowered but trapped in poverty. Women in the garment industry in Bangladesh want more

Utgivare:	Swedwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Bangladesh, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter

Fattigdom, undernäring, långvariga separationer från barnen och boende i slum. Så ser livet ut för de tre miljoner textilarbetare i Bangladesh som syr våra kläder.

Bangladeshs blomstrande klädindustri vilar på kvinnor som utgör 80 procent av arbetskraften. Många textil-och klädföretag verksamma i Bangladesh har arbetat länge med så kallat CSR-arbete, Corporate Social Responsibility. Ändå saknar företagen idag ett genus- och fattigdomsperspektiv i sina CSR-strategier.En rapport från Swedwatch visar att en lång rad mänskliga rättigheter kränks till följd av låga löner och långa arbetsdagar på textilfabrikerna. Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor.Trots massiv övertid tjänar textilarbetande kvinnor inte tillräckligt för att ha råd med näringsriktig mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad. Kvinnorna utsätts för trakasserier och sexuella övergrepp i den trångbodda slummen där de lever och på sin väg till och från jobbet. Efter 12-timmarsskiften på fabriken där de syr våra kläder tar hushållsarbetet vid i hemmet. Många kvinnor lever separerade från sina barn mot sin vilja på grund av långa arbetsdagar och undermålig barnomsorg.

Bangladeshs skydd av de mänskliga rättigheterna brister. Swedwatchs rapport visar att företagen måste skicka tydliga signaler till lokala myndigheter och Bangladeshs regering och kräva större insatser och högre löner för alla textilarbetare. Även företagens egna initiativ måste breddas då kvinnornas livssituation hänger samman med deras arbete och den låga lönen. Bakom rapporten står Svenska kyrkan, Peace&Love Foundation, Finnwatch samt RFSU som bidragit genom sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Bangladesh.

För att ytterligare illustrera de textilarbetande kvinnornas livsvillkor spelade Swedwatch in en film i samband med fältresearchen i Dhakas slumområden. Filmen ger en inblick i de textilarbetande kvinnornas vardag.
Se filmen på https://vimeo.com/41438258
Se även sammanfattning på svenska

Mors lilla Olle : Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna

Upphovsperson:	Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Sverige, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Immigranter, Arbetsförhållanden, Arbetsvillkor, Svenska företag

Under de senaste åren har tusentals asiatiska bärplockare kommit till Sverige för att plocka blåbär med löften om en bra inkomst. Gång på gång har de lurats. När säsongen varit över har många fått resa hem med större skulder än när de kom hit.

Sedan Swedwatch bildades 2003 har alla rapporter handlat om förhållanden någon annanstans, långt bort i länder med svaga eller auktoritära regimer. I länder med hög fattigdom, långt efter Sverige i levnadsstandard och BNP-nivåer. Ända tills nu.

Den här rapporten handlar om utnyttjade migrantarbetare, uteblivna löner och ersättningar, undermåliga villkor i form av bostäder och arbetstider, svag lagstiftning och en ansvarsfråga som tillåts trilla mellan stolarna. Den utspelar sig inte i fattiga länder på andra sidan jordklotet, utan i våra svenska skogar. Tusentals asiatiska bärplockare har de senaste åren lurats till Sverige med förespeglingar om goda förtjänster, men har sedan tvingats vända hem svårt skuldsatta.

Rapporten hade inte varit möjlig att slutföra om det inte vore för ett engagerat frivilligarbete från många inblandade. Det förhållandet är också något som återkommer genom hela historien med de asiatiska bärplockarna. När ansvaret för situationen aldrig verkat landa på någons bord har enskilda människor osjälviskt öppnat både sina hem och sina plånböcker för att hjälpa till på plats. Det finns många sådana initiativ som förtjänar all uppmärksamhet, några av dem lyfts också fram i denna rapport.
Gjord i samarbete med Peace and Love foundation & Svenska kyrkan

Det finns nya regelverk på plats som syftar till att komma till rätta med problemen. Rapporten visar också på nya problem som kan uppstå när regelverket skärps. Det kommer att bli fortsatt nödvändigt att granska hur det blå guldet utvinns från våra skogar.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/mors-lilla-olle-ar-underbetald-vietnames#sthash.fH5deaGI.dpuf

Rena guldgruvan?

Upphovspersoner:	König, Jakob \| Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch \| Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar

Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.

I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.

Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf

Out of focus : Laubor rights in Vietnam's digital camera factories

Upphovspersoner:	Kakuli, Anna \| Schipper, Irene
Utgivare:	Swedwatch \|
År:	2011
Ämnesord:	Vietnam, Multinationella företag, Arbetsvillkor, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar

Kameraföretag är dåliga på att ta hänsyn till internationella konventioner och anställningstrygghet. Det är slutsatsen i en ny rapport om tillverkning av digitalkameror i Vietnam som Swedwatch gjort för kampanjen makeITfair.

Trots att Olympus, Pentax, Samsung och Sanyo har egna fabriker i Vietnam, där bara en facklig organisation är tillåten, så gör de inga extra ansträngningar för att värna arbetarnas grundläggande rättigheter.

MakeITfair uppmanar kameraföretagen att förbättra villkoren för arbetarna i de egna fabrikerna inom ramen för de förutsättningar som finns med en tillåten facklig organisation. Man bör också säkerställa att ILOs kärnkonventioner följs i största möjliga utsträckning.

En systematisk tillsyn av de sociala förhållandena på fabrikerna saknas. Av de 84 arbetare som intervjuats på Sanyo, Olympus, Samsung och Pentax säger sig ingen ha fått frågor om arbetsförhållanden.

Ett annat problem på de granskade fabrikerna är förekomsten av korttidskontrakt. Rapporten visar på fall där anställda har fått arbeta på ettårskontrakt sex år i rad, trots att lagen säger att ett tillsvidarekontrakt ska ta vid efter två korttidskontrakt. De osäkra och ofta olagliga anställningsformerna gör att exempelvis löneökningar inte kommer en stor del av arbetarna till gagn.
Rapporten är gjord i samarbete med: MakeITfair

Allt är inte guld som glimmer : Den sanna historien om den smutsiga guldkedjan

Upphovspersoner:	König, Jakob \| Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Kyrkan \| Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Indien, Kina, Arbetsmiljö, Gruvindustri, Arbetsvillkor

Guld är lyx. Men vägen från gruva till smycke är kantad av miljöproblem, korruption, barnarbete och dåliga arbetsvillkor. Ingen har koll på den smutsiga guldkedjan.

En ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Fair Trade Center visar att kunskapen kring miljömässiga och sociala risker i guldbranschen är dålig. Spårbarheten för guld är i det närmaste obefintlig, och detta faktum används av företagen som argument för att det är omöjligt att ta ansvar för problemen kring utvinningen.

Många av de smycken som säljs på Albrekts Guld, Guldfynd och Hallbergs guld är tillverkade i en frizon i Bombay där man riskerar avsked om man engagerar sig fackligt. Anställningsvillkoren ärosäkra och i praktiken har de anställda ingen möjlighet att klaga eller verka för förbättringar.

Ett annat känt arbetsmiljöproblem inom smyckestillverkning i låglöneländer är förekomsten av lungsjukdomen silikos (stendammslunga). De svenska smyckeskedjorna Iduna och Smycka har inte gjort någon kartläggning av underleverantörsledet, än mindre besökt någon underleverantör.

Swedwatch rekommenderar företagen att arbeta aktivt med de branschinitiativ som finns för att öka spårbarheten, och kontrollera hela produktionsledet. Konsumenter bör fråga efter certifierat Fairtrade-guld när vi handlar guldsmycken.

Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl

Upphovsperson:	Engvall, Maria
Utgivare:	Swedwatch \| Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter

Fiskbranschen ser fisk- och skaldjursodlingar som en väg att fortsätta förse marknaden med fisk när tillgången i haven minskar. Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk ner årligen till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur.

I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.

Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.

A lot of gold, a lot of trouble : A study of humanitarian impacts of the gold industry in DR Congo

Upphovsperson:	Ewin, Jonathan
Utgivare:	Swedwatch \| Diakonia
År:	2012
Ämnesord:	Kongo (Kinshasa), Arbetsvillkor, Arbetsmiljö, Mänskliga rättigheter, Svenska företag, Mineral resources

Swedwatch har i samarbete med Diakonia granskat problemen med människorättsbrott, korruption och farliga arbetsförhållanden vid guldutvinning i östra Kongo-Kinshasa.

Rapporten ”A lot of Gold, a lot of trouble” visar hur det svenska bolaget Mineral Invest brister när det gäller grundläggande socialt ansvarstagande och respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Mineral Invest är ett förhållandevis litet företag men illustrerar problematiken som mineralutvinning i postkonfliktländer ofta för med sig.
Företaget lockar svenska och europeiska aktieägare med lönsam guldutvinning med miljövänlig och etisk profil. Men granskningen visar att Mineral Invest inte infriat sina löften om skolor, arbetstillfällen eller nya vägar till lokalbefolkningen.
Rapporten visar även att Mineral Invest köper bevakningstjänster från soldater som tillhört ett förband misstänkt för etnisk rensning av minoritetsbefolkningar. Soldaterna anklagas också för att pressa lokala gruvarbetare på pengar.
De penningtransaktioner Mineral Invest gjort till den kongolesiska staten, via det statliga bolaget SOKIMO, är svåra att spåra. Bristen på transparens är allvarlig. Det är allmänt känt att så kallade konfliktmineraler, som guld, tidigare finansierat både rebellgrupper och den kongolesiska armen.

Mineral Invests aktier köps och säljs på Aktietorget som i rapporten kritiseras för dålig kontroll över företag verksamma i konfliktländer vars aktier men säljer och marknadsför. I rapporten uppmanas både Aktietorget och tillsynsmyndigheten Finansinspektionen att förbättra sina riktlinjer för företag verksamma i riskfyllda postkonfliktländer.

Läs även sammanfattning på svenska

Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Upphovsperson:	Cosnier, Maria
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar

Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer.

Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.

Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.

Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.

Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.

Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:

Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.

Läs sammanfattning på engelska

Utan mark, utan makt : Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone

Upphovsperson:	Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sierra Leone, Energi, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Land, Land acquisition, Kvinnofrågor, Arbetsrätt

Klarar näringslivet att leverera biståndsmål? Swedwatchs granskning av Swedfunds satsning på ett bioenergiprojekt i Sierra Leone visar hur kvinnors rättigheter kommer i kläm när företaget Addax Bioenergy arrenderar mark för sockerrörsodling.

Rapporten ”Utan mark, utan makt” granskar hur ett bioenergiprojekt i Sierra Leone lever upp till svenska och internationella utvecklingsmål. Svenska statens utvecklingsfinansiär Swedfund har investerat 90 miljoner kronor av den totala investeringen på 2,4 miljarder kronor i företaget Addax Bioenergy. Företaget backas även upp av sju andra utvecklingsbanker från olika länder. Företaget odlar sockerrör och ska producera etanol till den europeiska marknaden samt elektricitet till den nationella marknaden i Sierra Leone.

För sin verksamhet arrenderar Addax Bioenergy ett markområde på 44 000 hektar av lokalbefolkningen i 92 byar i norra Sierra Leone. De självförsörjande bönderna får 55 kronor per hektar och år i arrende.

Trots att Addax Bioenergy har ett ambitiöst hållbarhetsarbete visar Swedwatchs granskning att det finns stora utmaningar i projektet. Att investera i ett storskaligt jordbruk i ett fattigt postkonfliktland som Sierra Leone ställer krav på breddade perspektiv, långsiktighet och - kanske framför allt - lokalbefolkningens inkludering och involvering. Swedwatchs studie visar att kvinnor har begränsade möjligheter att dra nytta av projektet. De får inte äga mark enligt de lokala traditionerna. Det är i stor utsträckning kvinnorna som brukat och rört sig på marken men de har haft mycket begränsat inflytande i förhandlingarna och får sällan del av arrendet. De berörs i hög grad av projektet men har av på grund av sin underordnade ställning sämre tillgång till information och klagomålsmekanismer och sämre chanser till arbete än männen.

Kvinnor behöver ges fler möjligheter att dels delta i avtalsprocessen, dels dra nytta av projektet. Löpande kommunikation med lokalbefolkningen bör förbättras och utgå ifrån lokala behov, språk och traditioner så att ett meningsfullt deltagande möjliggörs.

Marken ska enligt avtalen arrenderas i 50 år framöver och bioenergiprojektet är ännu bara inne på sitt tredje år. Förväntningarna på de utvecklingseffekter det ska ge är höga både bland investerare och lokalbefolkning. Swedwatchs fältstudie har visat att det finns allvarliga risker att projektet inverkar negativt på människorättssituationen i de berörda byarna. Om projektet ska generera en tillväxt som kommer lokalbefolkningen till godo och stärker hela Sierra Leone så bör projektet i högre grad utgå ifrån deras behov. Idag saknar lokalbefolkningen korrekt information eller förståelse för projektet och många har arrenderat ut sin mark för att de upplever att de blivit lovade arbete.

I de byar som Swedwatch besökt råder stor besvikelse över att inte fler har fått jobb och att säsongsanställningarna skapar stor osäkerhet. Upplevelsen av svikna löften har lett till en spänd situation mellan företaget och lokalbefolkningen som var tydlig under Swedwatchs besök och som visade sig i en protest mot företaget som riskerade att bli våldsam.

Cut and Run : An update on the impacts of Buchanan Renewables’ operations and Vattenfall’s divestment

Upphovspersoner:	Steinweg, Tim \| Rácz, Kristóf \| Wilde-Ramsing, Joseph
Utgivare:	Swedwatch \| Naturskyddsföreningen \| Svenska Kyrkan
År:	2013
Ämnesord:	Liberia, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Land acquisition, Mänskliga rättigheter, Fackliga rättigheter

Statliga Vattenfall och Swedfund lämnade ett biomassaprojekt i Liberia hastigt i maj förra året. De svenska bolagen hade ingen exitstrategi för att minska de negativa följderna som sortin fick för lokalbefolkningen.

Buchanan Renewables startade sin verksamhet i Liberia 2006 när landet precis höll på att återhämta sig från ett förödande inbördeskrig. I juni 2010 investerade statliga Vattenfall och utvecklingsfinansiären Swedfund i Buchanan Renewables Fuel, BRF, som tillverkade biomassa av gamla gummiträd. Vattenfall och Swedfund köpte 30 procent av aktierna. Företaget erbjöd skogsbönder i Liberia att rensa ut gamla gummiträd, sätta nya plantor och underhålla dem i sju år, den tid det tar för gummiträd att producera råvaran latex. Biomassan skulle exporteras men även förse huvudstaden Monrovia med el från ett kraftverk eldat av biomassa som skulle byggas av Buchanan Renewables Power, BRP.

Några månader efter att Vattenfall och Swedfund sålt sin andel i Buchanan Renewables Fuel avslutade föreaget alla kontrakt med skogsbönderna, vars plantage lämnades igenvuxna av ogräs. Skogsbönderna hade förlorat sin försörjning.

Investeringen ingick i Vattenfalls strategi att minska sina koldioxidutsläpp. Bolaget ville säkra tillgången till större mängder biomassa och Vattenfall presenterade investeringen i Liberia som sitt starkaste projekt ur CSR-perspektiv.

Efter att SOMO-rapporten ”Burning Rubber” publicerats 2011 skedde flera positiva förändringar. Buchanan Renewables erkände böndernas fackförening och flera bönder vittnade om en konstruktiv dialog med företaget. Men dessa förbättringar stannade av sedan Vattenfall och Swedfund oväntat drog sig ur satsningen i Liberia i maj 2012.

Uppföljningsrapporten ”Cut and Run” visar att Buchanan Renewables valde att riva upp kontrakten med bönderna några månader efter Vattenfalls och Swedfunds utträde. Utan biobränsleföretagets hjälp blev det för dyrt för bönderna att underhålla de unga gummiträden som ännu inte generade en inkomst. Granskningen visar att de flesta bönder idag upplever en svårare situation än under den period de fortfarande arbetade med att tappa gummi från gummiträden.

Enligt Vattenfall berodde försäljningen av Buchanan Renewables på att affärsplanen inte utvecklats som förväntat, medan Swedfund menar att de endast följde Vattenfalls beslut. Vattenfall köpte ut Swedfund som därmed räddades från förlust. Vattenfall förlorade däremot 1,3 miljarder kronor vilket till stor del var BRF:s förlust som Vattenfall valde att ta.

Swedfund är en del av det svenska biståndet. Genom nya investeringar ska Swedfund ”skapa breda ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster för länder och samhällen och samtidigt minimera negativa effekter på människor och miljö”. Swedfund har påpekat att de såg investeringen i BRF som ett långsiktigt projekt och att det inte var deras beslut att lämna projektet, utan att de följde Vattenfalls beslut. I intervjuer med Vattenfall och Swedfund har båda framhållit att de bara varit minoritetsägare och därmed inte kunnat ändra på någonting eftersom de inte haft verksamhetskontroll.

Vattenfall och Swedfund har vidare antytt att projektet, efter deras utträde, enbart är den största aktieägarens ansvar. Detta resonemang strider dock emot OECD:s riktlinjer som föreskriver att ”företag ska sträva efter att förhindra eller mildra en negativ effekt även om de inte har bidragit till den effekten, när effekten ändå kan sättas i direkt samband med deras verksamhet, produkter eller tjänster genom en företagsrelation”.

En exitstrategi med försiktighetsprinciper hade kunnat mildra de negativa konsekvenser det hastiga utträdet fick för projektet och lokalbefolkningen i Liberia.

”Cut and Run” är gjord av Swedwatch, holländska SOMO och liberianska Green Advocates. Även Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan står bakom rapporten.

Läs även svensk sammanfattning

Sökformulär