Antiimperialism

Storseger för Kuba i FN-omröstning

Upphovsperson:	Louise Österlin
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Blockader, Imperialism, Folkrätt, Antiimperialism

Den 27 oktober hölls omröstning i FN:s generalförsamling - för 24:e året i rad - om Kubas resolution mot USA:s blockad. 191 av FN:s 193 medlemsländer röstade för Kuba. Bara USA och Israel röstade mot, som vanligt. Inga avstod. I debatten konstaterade Kubas utrikesminister att de "lättnader" USA nu infört är mycket begränsade och att den ekonomiska, finansiella och handelsblockaden mot Kuba fortfarande tillämpas fullt ut. USAs nejröst visar deras ovilja att erkänna blockadens orättfärdighet, och de drog sig inte för att hota Kuba att dra tillbaka resolutionen.

Kubasolidaritet våren 2015

Upphovspersoner:	Zoltan Tiroler, Gabor Tiroler, | Martin Österlin
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Kuba, Sverige, Internationell solidaritet, Antiimperialism

Den handlar om 1 Maj i Jönköping och romprovning dan efter, om 1a Majtal och fest i Uppsala för De 5 i Frihet, och om Claudia García, Nordenansvarig på Kubas Vänskapsinstitut med Folken, ICAP, på besök i Göteborg där hon lyckönskade Ship to Gaza och delade ut medaljer på i Lilla Fredsloppet i förorten Biskopsgården. Hennes turné omfattade också resten av Norden med besök i Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors där hon deltog i de nordiska Kubaföreningarnas möte.

Nordiskt Kubamöte i Helsingfors Mot USAs blockad!

Upphovsperson:	Eva Björklund
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Norden, Kuba, Internationell solidaritet, Antiimperialism

Sista veckoslutet i april strålade de samman, nästan 30 företrädare för Kubasolidaritetsföreningarna i Norden: Island, Norge, Danmark, Sverige och Finland samt Irland. Och med en av De 5, Fernando González, och Nordenansvariga på ICAP, Kubas Institut för Vänskap med Folken. Den fantastiska segerglädjen över att alla De 5 nu frigivits inspirerade mötet till nya tag och stärkte samarbetet för nästa mål: Befria Kuba från USAs blockad. De kom överens om att den 17e varje månad särskilt påminna Obama om löftet att häva blockaden.

Morot för Kuba, knölpåk för Venezuela?

Upphovsperson:	Mark Weisbrot
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	USA, Venezuela, Kuba, Latinamerika, Imperialism, Antiimperialism

USAs sanktioner mot Venezuela bara några veckor före Amerikatoppmötet i Panama provocerade ett samlat avståndstagande från alla länder i Latinamerika och Karibien. Efter att ha erkänt hur dum USA politik för att bli av med Kubas regering varit, var det en blunder att ge sig på Venezuela där USAs regimskiftespolitik har skapat starka spänningar med hela regionen. Bush-administrationen trodde att de kunde isolera Venezuela från grannarna, men isolerade sig själv. Obamas fortsatta behandling av Venezuela kan antyda hur pass allvarlig han är också när det gäller Kuba.

Imperialismen fick på nöten i Panama

Upphovsperson:	Carlos Aznárez
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Kuba, USA, Latinamerika, Karibien, Antiimperialism, suveränitet

Imperiet hade tänkt sig att dess hot mot Venezuela skulle kunna splittra upp Celac – Latinamerikas & Karibiens Gemenskap. Toppmötet i Panama visade motsatsen. Än en gång läxade Latinamerika och Karibien upp Uncle Sam, på samma sätt som tidigare toppmöten. Men USA går på farlig offensiv. Fjärde flottan omringar Sydamerika, nya militärbaser etableras, omstörtande planer, telefonavlyssning, spioneri. Raul Castro fick toppmötets starkaste applåder för sitt tal till oreserverat försvar för Venezuela, mot USAs aggression.

Latinamerika: Bålverk mot USAs världsherravälde

Upphovsperson:	Björklund, Eva
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Latinamerika, Venezuela, Kuba, Antiimperialism, USA

Men alla problem, motsättningar, förtryck och enorma ekonomiska klyftor i många länder är Latinamerika ändå det stora undantaget i världen, med vänster- eller center/vänsterregeringar i de flesta länder, som mer eller mindre har avbrutit den rena nyliberala ordningen.
2005 tackade de gemensamt nej till USAs s.k. frihandelsavtal ALCA/FTAA och 2011 bildade alla Latinamerikas och Karibiens 33 länder sitt eget förbund Celac. De utmanar USAs härskarambitioner och har tvingat USA till läpparnas erkännande av Kubas existens. Hur kunde det ske och hur länge får det fortgå?
Samtidigt som USA öppnar för Kuba siktar de på att knäcka Venezuela för att återta kontrollen över hela Amerika.

Andra halvlek Kuba – USA

Upphovsperson:	Elizalde, Rosa Miriam
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Socialism, Antiimperialism, Kulturell identitet och gemenskap, Kuba. USA

Intervju med Augustin Lage som leder Kubas Centrum för molekylär immunologi, CIM, med ett tusental anställda och osannolika framgångar för ett fattigt land med ”molekylära vaccin”, nya antikroppar, bioteknologisk cellförändring, bioinformatik mm: Vi vann första halvlek, det kan ingen förneka. Men denna konflikt började inte för 50 år sedan, den går mycket längre tillbaka. Ursprunget ligger i den expansionism som USA byggdes på. Det handlar om två totalt motsatta uppfattningar om mänsklig samlevnad, djupt rotade i våra nationer. Vår kultur kan inte finna sig i den ojämlikhet som andra länder byggt på. I ett samhälle med stora klyftor kommer med nödvändighet att uppstå intressen som motverkar hela samhällets utveckling.

7e Amerikatoppmötet: Välkomstfest för Kuba

Upphovsperson:	Eva Björklund
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2015
Ämnesord:	Kuba, USA, Latinamerika, toppmöte, Antiimperialism

För Kuba blev 7e Amerikatoppmötet en välkomstfest efter att ha varit utestängd från dessa toppmöten som Bush den förste drog igång 1994 för att göra hela världsdelen till ett s k frihandelsområde kallat ALCA/FTAA (Amerikanska Frihandelsavtalet). Vilket stoppades av de latinamerikanska och karibiska regeringarna 2005. Och 2011, samma år som alla Latinamerikas och Karibiens stats- och regeringschefer bildade sin gemenskap Celac, krävde de också att USA skulle ge upp sitt motstånd mot Kubas deltagande på världsdelens toppmöten. Och nu, 2015, kunde de entusiastiskt välkomna Kuba och handslaget mellan presidenterna Barack Obama och Raul Castro var det stora fototillfället. Men tillsammans med Kanada stoppade USA toppmötets slututtalande som alla övriga 33 länder – Celacländerna - var överens om.

Några av höstens Kubamöten

Upphovspersoner:	Tiroler, Zoltan | Berggren, Björn | Möller, Betty | Widén, Tomas | TTC Redaction in Business
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Antiimperialism, Internationell solidaritet, Föreningsliv, Kultur, Sverige, Kuba

På ABF Jönköpings Läns halvårsmöte berättade Svensk-Kubanska om Kuba för 80-talet deltagare. I Sundsvall var det Eva Björklund som talade om ”Kuba i förändring. Är socialism möjlig i en kapitalistisk värld?” för ett drygt 30-tal med många frågor. Kubanska ekonomen Fidel Vascós reste på talarturné till Göteborg, Jönköping och Eskilstuna. Där överlämnade Maud Ekman, landstingsledamot Antonio Guerreros diktsamling från fängelset ”Desde mi altura” på svenska.

Alba 10 år

Upphovsperson:	Björklund, Eva
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2014
Ämnesord:	Socialpolitik, Antiimperialism, Politiska taktiker och strategier, Internationell solidaritet, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Handelsavtal, Latinamerika, Kuba, Venezuela

ALBA har flera organisationsnivåer och projekt. ALBA hade sitt ursprung i de sociala rörelser som växte fram i kampen mot USAs annekteringsprojekt, Alca/FTTA.. De finns med i Alba i de Sociala rörelsernas råd, men också Albas Kvinnoråd m fl. Det finns också ett Alba Cultural, som ska värna de latinamerikanska och karibiska folkens kultur och identitet. Och två ursprungligen kubanska projekt som haft särskilt stor betydelse för Albaländernas framsteg och folkliga förankring. Det är alfabetiseringsprojektet Yo sí puedo – Jag kan visst, och synprojektet Misión Milagro – Mirakeluppdraget.

Sidor