Gruvindustri

En resa för förändring

Upphovspersoner:	Karlsson, Lisa | Lundqvist, Sorl
Medarbetare:	Rocha, Max da (foto)
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2014
Ämnesord:	Pensionsfonder, Gruvindustri, Multinationella företag, Guatemala, Sverige

Resan är inte alltid målet. När Mario Lopez från Latinamerikagruppernas samarbetspartner Waqib’ Kej i Guatemala besökte Sverige i september var möten med politiker, de ansvariga för AP-fonderna och de svenska pensionsspararna det viktigaste på agendan.

Gruvdriften i Tibet – Jordskred orsakat av intensiv gruvdrift i Songtsen Gampos hemstad påstås vara en naturkatastrof

Upphovsperson:	Månsson, Gustav
Utgivare:	Svenska Tibetkommittén
Tidskrift/källa:	Tidningen Tibet
År:	2013
Ämnesord:	Tibet, Gruvindustri, Miljökatastrofer

Detta blogginlägg skrevs av den tibetanska aktivisten och författaren Woeser omedelbart efter att det blivit känt att ett enormt och dödligt jordskred ägt rum i Gyama-dalen utanför Lhasa den 29 mars 2013. Woeser berättar att hon länge följt gruvdriften i Tibet, i synnerhet i den berörda regionen.
Flera av Woesers tidigare artiklar på ämnet finns länkade i slutet på artikeln.

Rena guldgruvan?

Upphovspersoner:	König, Jakob | Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar

Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.

I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.

Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf

Allt är inte guld som glimmer : Den sanna historien om den smutsiga guldkedjan

Upphovspersoner:	König, Jakob | Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan | Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Indien, Kina, Arbetsmiljö, Gruvindustri, Arbetsvillkor

Guld är lyx. Men vägen från gruva till smycke är kantad av miljöproblem, korruption, barnarbete och dåliga arbetsvillkor. Ingen har koll på den smutsiga guldkedjan.

En ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Fair Trade Center visar att kunskapen kring miljömässiga och sociala risker i guldbranschen är dålig. Spårbarheten för guld är i det närmaste obefintlig, och detta faktum används av företagen som argument för att det är omöjligt att ta ansvar för problemen kring utvinningen.

Många av de smycken som säljs på Albrekts Guld, Guldfynd och Hallbergs guld är tillverkade i en frizon i Bombay där man riskerar avsked om man engagerar sig fackligt. Anställningsvillkoren ärosäkra och i praktiken har de anställda ingen möjlighet att klaga eller verka för förbättringar.

Ett annat känt arbetsmiljöproblem inom smyckestillverkning i låglöneländer är förekomsten av lungsjukdomen silikos (stendammslunga). De svenska smyckeskedjorna Iduna och Smycka har inte gjort någon kartläggning av underleverantörsledet, än mindre besökt någon underleverantör.

Swedwatch rekommenderar företagen att arbeta aktivt med de branschinitiativ som finns för att öka spårbarheten, och kontrollera hela produktionsledet. Konsumenter bör fråga efter certifierat Fairtrade-guld när vi handlar guldsmycken.

Platinautvinning med risker : Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?

Upphovsperson:	Jaekel, Théo
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Sverige, Gruvindustri, Minerals, Arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Multinationella företag, Företagens samhällsansvar

Utvinning av platina i Sydafrika sker med stora risker för människor och miljö. Trots det redovisar inte svenska företag med kopplingar till industrin hur de hanterar dessa risker.

Lokalbefolkningen kring gruvorna i Sydafrika saknar i stor utsträckning tillgång till vatten och sanitet, eller lämpliga bostäder. Gruvarbetarna utsätts för ständiga säkerhetsrisker och det finns ett utbrett missnöje över lönenivåerna. Swedwatch har i rapporten Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika? undersökt hur Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik, samtliga med kopplingar till platinaindustrin, hanterar dessa risker.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och kommunicera externt hur detta hanteras. Rapporten visar att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet. Swedwatch uppmanar företagen att följa FN:s vägledande principer och redogöra för hur risker för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna identifieras, samt redogöra för hur dessa risker hantera