Svenska Kyrkan

Mors lilla Olle : Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna

Upphovsperson:	Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Sverige, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Immigranter, Arbetsförhållanden, Arbetsvillkor, Svenska företag

Under de senaste åren har tusentals asiatiska bärplockare kommit till Sverige för att plocka blåbär med löften om en bra inkomst. Gång på gång har de lurats. När säsongen varit över har många fått resa hem med större skulder än när de kom hit.

Sedan Swedwatch bildades 2003 har alla rapporter handlat om förhållanden någon annanstans, långt bort i länder med svaga eller auktoritära regimer. I länder med hög fattigdom, långt efter Sverige i levnadsstandard och BNP-nivåer. Ända tills nu.

Den här rapporten handlar om utnyttjade migrantarbetare, uteblivna löner och ersättningar, undermåliga villkor i form av bostäder och arbetstider, svag lagstiftning och en ansvarsfråga som tillåts trilla mellan stolarna. Den utspelar sig inte i fattiga länder på andra sidan jordklotet, utan i våra svenska skogar. Tusentals asiatiska bärplockare har de senaste åren lurats till Sverige med förespeglingar om goda förtjänster, men har sedan tvingats vända hem svårt skuldsatta.


Rapporten hade inte varit möjlig att slutföra om det inte vore för ett engagerat frivilligarbete från många inblandade. Det förhållandet är också något som återkommer genom hela historien med de asiatiska bärplockarna. När ansvaret för situationen aldrig verkat landa på någons bord har enskilda människor osjälviskt öppnat både sina hem och sina plånböcker för att hjälpa till på plats. Det finns många sådana initiativ som förtjänar all uppmärksamhet, några av dem lyfts också fram i denna rapport.
Gjord i samarbete med Peace and Love foundation & Svenska kyrkan

Det finns nya regelverk på plats som syftar till att komma till rätta med problemen. Rapporten visar också på nya problem som kan uppstå när regelverket skärps. Det kommer att bli fortsatt nödvändigt att granska hur det blå guldet utvinns från våra skogar.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/mors-lilla-olle-ar-underbetald-vietnames#sthash.fH5deaGI.dpuf

Allt är inte guld som glimmer : Den sanna historien om den smutsiga guldkedjan

Upphovspersoner:	König, Jakob | Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan | Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2011
Ämnesord:	Indien, Kina, Arbetsmiljö, Gruvindustri, Arbetsvillkor

Guld är lyx. Men vägen från gruva till smycke är kantad av miljöproblem, korruption, barnarbete och dåliga arbetsvillkor. Ingen har koll på den smutsiga guldkedjan.

En ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Fair Trade Center visar att kunskapen kring miljömässiga och sociala risker i guldbranschen är dålig. Spårbarheten för guld är i det närmaste obefintlig, och detta faktum används av företagen som argument för att det är omöjligt att ta ansvar för problemen kring utvinningen.

Många av de smycken som säljs på Albrekts Guld, Guldfynd och Hallbergs guld är tillverkade i en frizon i Bombay där man riskerar avsked om man engagerar sig fackligt. Anställningsvillkoren ärosäkra och i praktiken har de anställda ingen möjlighet att klaga eller verka för förbättringar.

Ett annat känt arbetsmiljöproblem inom smyckestillverkning i låglöneländer är förekomsten av lungsjukdomen silikos (stendammslunga). De svenska smyckeskedjorna Iduna och Smycka har inte gjort någon kartläggning av underleverantörsledet, än mindre besökt någon underleverantör.

Swedwatch rekommenderar företagen att arbeta aktivt med de branschinitiativ som finns för att öka spårbarheten, och kontrollera hela produktionsledet. Konsumenter bör fråga efter certifierat Fairtrade-guld när vi handlar guldsmycken.

Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Upphovsperson:	Cosnier, Maria
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar

Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer.

Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.

Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.

Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.

Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.

Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:

Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.

Läs sammanfattning på engelska

Utan mark, utan makt : Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone

Upphovsperson:	Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sierra Leone, Energi, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Land, Land acquisition, Kvinnofrågor, Arbetsrätt

Klarar näringslivet att leverera biståndsmål? Swedwatchs granskning av Swedfunds satsning på ett bioenergiprojekt i Sierra Leone visar hur kvinnors rättigheter kommer i kläm när företaget Addax Bioenergy arrenderar mark för sockerrörsodling.

Rapporten ”Utan mark, utan makt” granskar hur ett bioenergiprojekt i Sierra Leone lever upp till svenska och internationella utvecklingsmål. Svenska statens utvecklingsfinansiär Swedfund har investerat 90 miljoner kronor av den totala investeringen på 2,4 miljarder kronor i företaget Addax Bioenergy. Företaget backas även upp av sju andra utvecklingsbanker från olika länder. Företaget odlar sockerrör och ska producera etanol till den europeiska marknaden samt elektricitet till den nationella marknaden i Sierra Leone.

För sin verksamhet arrenderar Addax Bioenergy ett markområde på 44 000 hektar av lokalbefolkningen i 92 byar i norra Sierra Leone. De självförsörjande bönderna får 55 kronor per hektar och år i arrende.

Trots att Addax Bioenergy har ett ambitiöst hållbarhetsarbete visar Swedwatchs granskning att det finns stora utmaningar i projektet. Att investera i ett storskaligt jordbruk i ett fattigt postkonfliktland som Sierra Leone ställer krav på breddade perspektiv, långsiktighet och - kanske framför allt - lokalbefolkningens inkludering och involvering. Swedwatchs studie visar att kvinnor har begränsade möjligheter att dra nytta av projektet. De får inte äga mark enligt de lokala traditionerna. Det är i stor utsträckning kvinnorna som brukat och rört sig på marken men de har haft mycket begränsat inflytande i förhandlingarna och får sällan del av arrendet. De berörs i hög grad av projektet men har av på grund av sin underordnade ställning sämre tillgång till information och klagomålsmekanismer och sämre chanser till arbete än männen.

Kvinnor behöver ges fler möjligheter att dels delta i avtalsprocessen, dels dra nytta av projektet. Löpande kommunikation med lokalbefolkningen bör förbättras och utgå ifrån lokala behov, språk och traditioner så att ett meningsfullt deltagande möjliggörs.

Marken ska enligt avtalen arrenderas i 50 år framöver och bioenergiprojektet är ännu bara inne på sitt tredje år. Förväntningarna på de utvecklingseffekter det ska ge är höga både bland investerare och lokalbefolkning. Swedwatchs fältstudie har visat att det finns allvarliga risker att projektet inverkar negativt på människorättssituationen i de berörda byarna. Om projektet ska generera en tillväxt som kommer lokalbefolkningen till godo och stärker hela Sierra Leone så bör projektet i högre grad utgå ifrån deras behov. Idag saknar lokalbefolkningen korrekt information eller förståelse för projektet och många har arrenderat ut sin mark för att de upplever att de blivit lovade arbete.

I de byar som Swedwatch besökt råder stor besvikelse över att inte fler har fått jobb och att säsongsanställningarna skapar stor osäkerhet. Upplevelsen av svikna löften har lett till en spänd situation mellan företaget och lokalbefolkningen som var tydlig under Swedwatchs besök och som visade sig i en protest mot företaget som riskerade att bli våldsam.

Cut and Run : An update on the impacts of Buchanan Renewables’ operations and Vattenfall’s divestment

Upphovspersoner:	Steinweg, Tim | Rácz, Kristóf | Wilde-Ramsing, Joseph
Utgivare:	Swedwatch | Naturskyddsföreningen | Svenska Kyrkan
År:	2013
Ämnesord:	Liberia, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Land acquisition, Mänskliga rättigheter, Fackliga rättigheter

Statliga Vattenfall och Swedfund lämnade ett biomassaprojekt i Liberia hastigt i maj förra året. De svenska bolagen hade ingen exitstrategi för att minska de negativa följderna som sortin fick för lokalbefolkningen.

Buchanan Renewables startade sin verksamhet i Liberia 2006 när landet precis höll på att återhämta sig från ett förödande inbördeskrig. I juni 2010 investerade statliga Vattenfall och utvecklingsfinansiären Swedfund i Buchanan Renewables Fuel, BRF, som tillverkade biomassa av gamla gummiträd. Vattenfall och Swedfund köpte 30 procent av aktierna. Företaget erbjöd skogsbönder i Liberia att rensa ut gamla gummiträd, sätta nya plantor och underhålla dem i sju år, den tid det tar för gummiträd att producera råvaran latex. Biomassan skulle exporteras men även förse huvudstaden Monrovia med el från ett kraftverk eldat av biomassa som skulle byggas av Buchanan Renewables Power, BRP.

Några månader efter att Vattenfall och Swedfund sålt sin andel i Buchanan Renewables Fuel avslutade föreaget alla kontrakt med skogsbönderna, vars plantage lämnades igenvuxna av ogräs. Skogsbönderna hade förlorat sin försörjning.

Investeringen ingick i Vattenfalls strategi att minska sina koldioxidutsläpp. Bolaget ville säkra tillgången till större mängder biomassa och Vattenfall presenterade investeringen i Liberia som sitt starkaste projekt ur CSR-perspektiv.

Efter att SOMO-rapporten ”Burning Rubber” publicerats 2011 skedde flera positiva förändringar. Buchanan Renewables erkände böndernas fackförening och flera bönder vittnade om en konstruktiv dialog med företaget. Men dessa förbättringar stannade av sedan Vattenfall och Swedfund oväntat drog sig ur satsningen i Liberia i maj 2012.

Uppföljningsrapporten ”Cut and Run” visar att Buchanan Renewables valde att riva upp kontrakten med bönderna några månader efter Vattenfalls och Swedfunds utträde. Utan biobränsleföretagets hjälp blev det för dyrt för bönderna att underhålla de unga gummiträden som ännu inte generade en inkomst. Granskningen visar att de flesta bönder idag upplever en svårare situation än under den period de fortfarande arbetade med att tappa gummi från gummiträden.

Enligt Vattenfall berodde försäljningen av Buchanan Renewables på att affärsplanen inte utvecklats som förväntat, medan Swedfund menar att de endast följde Vattenfalls beslut. Vattenfall köpte ut Swedfund som därmed räddades från förlust. Vattenfall förlorade däremot 1,3 miljarder kronor vilket till stor del var BRF:s förlust som Vattenfall valde att ta.

Swedfund är en del av det svenska biståndet. Genom nya investeringar ska Swedfund ”skapa breda ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster för länder och samhällen och samtidigt minimera negativa effekter på människor och miljö”. Swedfund har påpekat att de såg investeringen i BRF som ett långsiktigt projekt och att det inte var deras beslut att lämna projektet, utan att de följde Vattenfalls beslut. I intervjuer med Vattenfall och Swedfund har båda framhållit att de bara varit minoritetsägare och därmed inte kunnat ändra på någonting eftersom de inte haft verksamhetskontroll.

Vattenfall och Swedfund har vidare antytt att projektet, efter deras utträde, enbart är den största aktieägarens ansvar. Detta resonemang strider dock emot OECD:s riktlinjer som föreskriver att ”företag ska sträva efter att förhindra eller mildra en negativ effekt även om de inte har bidragit till den effekten, när effekten ändå kan sättas i direkt samband med deras verksamhet, produkter eller tjänster genom en företagsrelation”.

En exitstrategi med försiktighetsprinciper hade kunnat mildra de negativa konsekvenser det hastiga utträdet fick för projektet och lokalbefolkningen i Liberia.

”Cut and Run” är gjord av Swedwatch, holländska SOMO och liberianska Green Advocates. Även Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan står bakom rapporten.

Läs även svensk sammanfattning

Starkt fokus på kvinnors rättingheter : Uppföljning av klädföretagens CSR-arbete

Upphovspersoner:	Edoff, Peter | Nilsson, Linn
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Bangladesh, Arbetsmiljö.Mänskliga rättigheter, Kvinnofrågor, Rättvis handel

Svenska klädföretag verksamma i Bangladesh har ökat sitt fokus på kvinnors rättigheter. Bättre kvinnohälsa och nolltoleransprojekt mot kvinnovåld är några av satsningarna.

Uppföljningsrapporten Starkt fokus på kvinnors rättigheter sammanfattar det möte som Swedwatch arrangerade i maj 2013. Bland deltagarna fanns Sveriges ambassadör i Bangladesh samt representanter från Gina Tricot, H&M, Lindex, RNB, Åhléns, Svenska kyrkan, Sida, Utrikesdepartementet, RFSU och Fair Trade Center. Mötet ägde rum bara några veckor efter Rana Plaza-kollapsen i Dhaka den 24 april då 1 129 människor miste livet. Brand- och byggsäkerhet var därför ett återkommande samtalsämne. Kort efter mötet skrev H&M och Lindex under avtalet Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh som IndustryALL Global Union och UNI Global Union står bakom.

Rapporten följer upp de rekommendationer som Swedwatch riktade till företagen i rapporten A Lost Revolution? som publicerades i maj 2012 och utgick ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagen tillskriver A Lost Revolution? stor betydelse för en ökad medvetenhet om kvinnors situation. Granskningen visade att rätten till hälsa, rätten till vatten och rätten till ett människovärdigt boende (decent living) inte är en självklarhet för kvinnor som arbetar i textilindustrin i Bangladesh.

Uppföljningen visar att flera initiativ tagits av företagen för att arbeta strukturellt med kvinnors rättigheter. Exempelvis har H&M utvecklat en policy för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnors rättigheter samt startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer som tillverkar kläder. Lindex och MQ deltar i HER-project, där internationella textil- och klädföretag tillsammans med lokala organisationer arbetar för att öka kunskapen kring sexuell- och reproduktiv hälsa.

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh. I maj 2013 annonserade den bangladeshiska regeringen en höjning av minimilönen och hävde förbudet mot att arbetare fritt får gå med i fackföreningar. Det är ett viktigt steg men det är nu av största vikt att svenska företag tydligt signalerar att de vill se levnadslöner och en fungerande fackföreningsrörelse i Bangladesh.

På mötet överlämnades 8 178 namnunderskrifter från uppropet En lön att leva på till företagen. Swedwatch och sex nordiska organisationer står bakom uppropet som uppmanar företag och politiker att verka för levnadslöner och bättre villkor i textilindustrin i Bangladesh. Namnunderskrifterna har också överlämnats till Sveriges handelsminister Ewa Björling, Business Sweden samt Bangladeshs regering.

Platinautvinning med risker : Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?

Upphovsperson:	Jaekel, Théo
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Sverige, Gruvindustri, Minerals, Arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Multinationella företag, Företagens samhällsansvar

Utvinning av platina i Sydafrika sker med stora risker för människor och miljö. Trots det redovisar inte svenska företag med kopplingar till industrin hur de hanterar dessa risker.

Lokalbefolkningen kring gruvorna i Sydafrika saknar i stor utsträckning tillgång till vatten och sanitet, eller lämpliga bostäder. Gruvarbetarna utsätts för ständiga säkerhetsrisker och det finns ett utbrett missnöje över lönenivåerna. Swedwatch har i rapporten Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika? undersökt hur Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik, samtliga med kopplingar till platinaindustrin, hanterar dessa risker.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och kommunicera externt hur detta hanteras. Rapporten visar att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet. Swedwatch uppmanar företagen att följa FN:s vägledande principer och redogöra för hur risker för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna identifieras, samt redogöra för hur dessa risker hantera

Dränkta rättigheter, flytande ansvar : En rapport om övergrepp runt bygget av Colombias största vattenkraftverk och de svenska aktörernas ansvar

Upphovsperson:	Wåhlin, Malena
Utgivare:	Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet) | Svenska Kyrkan | Diakonia
År:	2014
Ämnesord:	Colombia, Multinationella företag, Våld och konflikter, Infrastruktur, Naturresurser

Swedwatch har i rapporten ”Dränkta rättigheter, flytande ansvar” granskat bygget av Colombias största vattenkraftverk, Hídroituango. Vattenkraftprojektet har lett till omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter kopplade till säkerhetsarrangemanget runt bygget, brister i kompensation till drabbade och hot mot människorättsförsvarare. Atlas Copco och Scania levererar utrustning och servicepersonal till det konsortium som bygger kraftverket på uppdrag av ett statligt colombianskt bolag. Liksom de flesta företag saknar Scania och Atlas Copco tillräckliga system för att hantera människorättsrisker som företagen sammankopplas med genom sina kunder.
I samband med rapporten har Atlas Copco och Scania tagit flera steg för att utveckla sina metoder för att utvärdera kundrelaterade risker, som andra företag kan lära av.

Blir guldet till sand?

Upphovsperson:	Arounsavath, Frida
Utgivare:	Swedwatch | Naturskyddsföreningen | Svenska Kyrkan
År:	2015
Ämnesord:	Bank- och finansfrågor, Klimat och klimatförändringar, Sverige

De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största ödesfrågor. Ett förändrat klimat drabbar hela klotet, men slår hårdast mot fattiga länder och människor som redan lever i utsatthet. Finansmarknaden behöver ställa om mot mer klimatsmarta investeringar för att klimatet ska stabiliseras. Svenskarnas sparfonder är en del i den omställningen.

Swedwatchs rapport ”Blir guldet till sand?” har granskat den praktiska klimathänsynen hos de tio största svenska privata kapitalförvaltarna; Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, SPP, AMF, Länsförsäkringar, Skandia, Danske Bank och Lannebo Fonder. Här finns hälften av det svenskregistrerade fondkapitalet placerat. Rapporten har undersökt hur klimatarbetet ser ut och hur det kommuniceras till kunderna. Resultatet visar att ingen av de granskade aktörerna kan redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan, eller har kommunicerat den typen av information till spararna. Enligt Swedwatchs egna klimatuppskattningar av 28 fonder för småsparare är det stora skillnader mellan utsläppen; 100 000 kr i en fond genererar två ton koldioxidutsläpp per år, samma summa investerad i en annan fond genererar åtta ton årligen.