Sökformulär

Peru

Rena guldgruvan?

Upphovspersoner: König, Jakob | Whålin, Malena
Utgivare: Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2011
Ämnesord: Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar
Vattenbrist, markkonflikter och trakasserier mot fackligt aktiva – Yanacochagruvan i Peru är ett av de företag som AP-fonderna investerar i trots starka indikationer på kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.

I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.

Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf

Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl

Upphovsperson: Engvall, Maria
Utgivare: Swedwatch | Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2012
Ämnesord: Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter
Fiskbranschen ser fisk- och skaldjursodlingar som en väg att fortsätta förse marknaden med fisk när tillgången i haven minskar. Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk ner årligen till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur.

I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.


Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.

USAs Kuba-blockad är bedrövlig Ollanta Humala

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Internationell solidaritet, Latinamerika, Kuba, Peru
Med Ollanta Humalas seger i presidentvalet i Peru har ännu ett land tagit ett steg bort från USAs herravälde. Under sin rundresa i Latinamerika inför presidentinstallationen kom han till Kuba i mitten av juli och visade färg, bland annat i sitt uttalande om blockaden, som han betraktade som en skamfläck i det nya århundradet.

Inkomsten och giftet går hand i hand

Upphovsperson: Enedahl, Nadia
Tidskrift/källa: Latinamerika
År: 2010
Ämnesord: Hälsa, Miljö och ekologi, Latinamerika, Peru
Barnen på torget i La Oroya sitter på marken och leker, ovetandes om att jorden är förgiftad av bly. Metallverket, som ägs av det amerikanska företaget Doe Run, är både den viktigaste inkomstkällan och den största sjukdomskällan. I Peru har utvinningen av metall och mineraler alltid varit landets starkaste näring, men den har ökat explosionsartat de senaste 20 åren med allvarliga konsekvenser för miljö och människor.

Besök i Göttingen

Upphovsperson: Klint, Anna
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Föreningsliv, Brasilien, Naturresurser, Ursprungsfolk, Peru, Tyskland, Non-Governmental Organizations (NGOs), Ryssland
Den tyska organisationen Gesellschaft für bedrohte völker (GfbV) inbjöd två
representanter från Föreningen Fjärde Världen till sin årliga sammankomst, i år med temat klimatförändringar, 12-14 maj 2006. Birgitta Pihl, ordförande och Anna Klint,
som varande redaktör, for dit. GfbV bildades 1968 under namnet Biafrahjälpen.

Sidor