Företagens samhällsansvar

Play fair: En kampanj för schyssta sportkläder : Har det första avtalet mellan multinationella bolag och lokala fack stärkt föreningsfriheten i Indonesien?

Upphovsperson:	Scott Jacobsson, Linda
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indonesien, Multinationella företag, Textile industry, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Play Fair är ett unikt initiativ i sportklädesindustrin som har stärkt föreningsfriheten på fabriker i Indonesien. Företag som Adidas och Nike har undertecknat samma avtal som lokala leverantörer och fackförbund.

Sedan OS i Aten 2004 har den internationella kampanjen Play Fair drivit på för att internationella sportklädesföretag ska verka för bättre arbetsvillkor på fabrikerna där deras kläder tillverkas. Kampanjen har lett fram till det så kallade Play Fair-avtalet för ökad fackföreningsfrihet som skrevs under 2011 i Indonesien av bland andra Adidas, Nike och Asics. Enligt avtalet ska arbetsgivarna tillåta och stödja fackligt arbete på fabrikerna så att textilarbetarna själva ska kunna påverka och förbättra sina arbetsvillkor.

Avtalet är unikt eftersom:
Det öppnar för lokala fackföreningar att, utöver förhandlingar med arbetsgivaren, även diskutera arbetsvillkoren med inköpande västerländska företag.
De lokala fackförbunden var med från början och förhandlade fram avtalet tillsammans med sportvarumärkena och deras leverantörer.
Rapporten Play Fair: En kampanj för schyssta sportkläder visar att avtalet börjar få positiva effekter genom fler fackligt anslutna och bättre kommunikation mellan parterna. Framför allt gäller det fackens möjlighet att ta upp problem direkt med varumärkesföretagen i fall där de inte får gehör från fabriksledningen. I vissa fall har kollektivavtal förhandlats fram och avtalet har delvis bidragit till ökad trygghet för fackligt aktiva.

Studien är ett samarbete mellan Swedwatch och LO TCO Biståndsnämnd och ett led i att lyfta fram goda exempel på när fackligt arbete kan stärka CSR-arbetet, och vice versa hur företagens CSR-arbete kan användas som språngbräda för att gynna fackligt arbete i leverantörskedjorna. Enligt rapporten har avtalsmodellen potential att bli ett viktigt komplement till varumärkenas uppförandekoder.

Vinets väg från druva till glas : En granskning av Systembolagets hållbarhetsarbete

Upphovsperson:	Edoff, Peter
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Chile, Argentina, Fruktodling, Arbetsmiljö, Vin - framställning, tillverkning etc., Import, Företagens samhällsansvar

Systembolaget har inlett ett ambitiöst och viktigt hållbarhetsarbete. Men ännu har man inte inspekterat vinodlingarna där riskerna är som störst. Där syns inga förbättringar.

I rapporten Vinets väg från druva till glas granskar Swedwatch Systembolagets och fyra svenska vinimportörers hållbarhetsarbete. Statliga Systembolaget antog sin uppförandekod 2012 och lägger stor vikt vid revisioner som kontrollerar att koden följs av vinproducenter i olika länder. Trots Systembolagets ambitiösa satsning på leverantörsansvar fortsätter dock problemen med låga löner, facklig diskriminering och tuffa arbetsvillkor för lantarbetarna på Sydafrikas, Chiles och Argentinas vingårdar.

Rapporten, som bygger på intervjuer med lantarbetare på vingårdar i Chile och Sydafrika, visar att de anställdas löner inte räcker till mat, hyra, utbildning och sjukvård. På tre av fyra arbetsplatser upplevde lantarbetarna att arbetsgivaren diskriminerade fackligt anställda. Hos endast en av fyra producenter upplevde de anställda att de kunde organisera sig fritt utan motstånd från arbetsgivaren. I Sydafrika vittnade anställda om att de utsattes för stora hälsorisker då de hanterade kemikalier utan skyddsutrustning.

Granskningen visar också att de svenska vinimportörernas arbete med att säkerställa bra arbetsvillkor nedåt i kedjan är mycket varierande. En av slutsatserna i rapporten är att Systembolaget inte kommer åt de strukturella problemen, med låga löner och facklig diskriminering, genom att enbart kontrollera att uppförandekoden följs. Systembolaget rekommenderas därför att utöka sina kontakter med lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/systembolaget-missar-brister-pa-vingardar#sthash.RCoWhp5y.dpuf

De olympiska kränkningarna : Om OS i Sotji, de svenska sponsorerna och de mänskliga rättigheterna

Upphovsperson:	Jennische, Erik
Utgivare:	Swedwatch | RFSL | RFSU
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2014
Ämnesord:	Ryssland, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar

Varken Sveriges olympiska kommitté, SOK, eller dess huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall tar ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras vid vinter-OS i Sotji.*

Sveriges olympiska kommitté, SOK, beskriver den olympiska rörelsen som en rörelse för mänskliga rättigheter. I rapporten De olympiska kränkningarna granskas rörelsens stadga och de dokument som används när en värdstad för OS utses. Rapporten visar dock att det inte finns några belägg för detta påstående.

Den olympiska rörelsen saknar en policy för mänskliga rättigheter och dess stadga saknar hänvisningar till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. OS-rörelsen gör inte heller någon analys av risken för att spelen kan bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter i värdstaden eller värdlandet. I utvärderingarna analyseras inte heller vilka konsekvenser spelen haft för mänskliga rättigheter.

I rapporten intervjuas SOK:s huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall. ATG har ingen policy alls för mänskliga rättigheter medan Nordea och Vattenfall har anslutit sig till UN Global Compact och säger sig följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Dessa ramverk innebär att företag ska ta ansvar för att minimera negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna inom hela sin värdekedja. Företagen har inte använt ramverken för att analysera sin sponsrings påverkan på mänskliga rättigheter. Företagen anser dock att OS kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter är problematiska och de är angelägna om att hitta metoder för att påverka positivt.

Swedwatch rekommenderar SOK och de svenska sponsorerna att söka inflytande över den olympiska rörelsen. Ett mål för arbetet bör vara att den olympiska stadgan kompletteras med en människorättspolicy. Policyn bör hänvisa till FN:s grundläggande människorättskonventioner och användas för att ställa krav på värdarna för spelen samt de som levererar varor och tjänster till spelen.

44 barn med föräldrar i textilindustrin drömmer om ett bättre liv

Upphovsperson:	Sharma, Parul
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
År:	2014
Ämnesord:	Bangladesh, Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomar, Barnkonventionen, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Miljontals barn är tätt länkade till internationella företags produktion av kläder. Trots att många företag utvecklat sitt hållbarhetsarbete när det gäller mänskliga rättigheter så saknas barnperspektivet.
Rapporten 44 barn visar att textilarbetarnas låga löner, osäkra anställningar och svaga position i det bangladeshiska samhället hotar flera av barnens rättigheter. De barn som ingår i studien har alla mammor som tillverkar kläder på leverantörsfabriker till svenska klädföretag. Rapporten visar att barnens rätt till hälsa, en värdig levnadsstandard, att inte utsättas för försummelse samt att leva med sina föräldrar, kränks.

Trots övertid räcker textilarbetarnas löner inte till en acceptabel levnadsnivå för dem och deras familjer. Lönehöjningar kommer heller inte arbetarna till del när matpriser, och hyrorna på den oreglerade bostadsmarknaden i slummen, samtidigt går upp.

Ansvaret för arbetarnas situation är delat. Bristen på sociala trygghetssystem, svårigheter för fackföreningar att verka fritt, korruption samt bristande myndighetsnärvaro i slumområdena är faktorer som tillsammans med låga löner och långa arbetsdagar låser fast arbetarna och deras familjer i en fattigdomsproblematik.

Samtliga 18 företag som svarat på en enkät som presenteras i rapporten ser att de åtminstone har ett delat ansvar för situationen för textilarbetarnas barn. De anger också att levnadslöner är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra situationen för barnen.

I rapporten introduceras också Barnrättsprinciperna; ett ramverk för företag att använda i utvärderingen och hanteringen av påverkan på barns rättigheter och välmående.

Breda initiativ och strategier för att stärka arbetarnas barns rättigheter lyser dock med sin frånvaro. Svenska och internationella företag uppmanas i rapporten att ta sig an frågan om mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet på ett övergripande och långsiktigt plan.

Healthier Procurement : Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan

Upphovspersoner:	Jaekel, Théo | Santhakumar, Arthy
Utgivare:	Swedwatch | The Medical Fair and Ethical Trade Group
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2015
Ämnesord:	Pakistan, Tillverkningsindustri, Import, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Sociala krav i upphandlingar kan vara ett effektivt sätt att påverka undermåliga arbetsvillkor. Det visar rapporten Healthier Procurement som har granskat tillverkning och inköp av kirurgiska instrument från Pakistan.

En stor del av de enklare kirurgiska instrument, så som saxar och pincetter, som används på svenska sjukhus och vårdcentraler är tillverkade i staden Sialkot i Pakistan. Tidigare studier har visat att tillverkningen är kantad av problem så som barnarbete, farliga arbetsmiljöer och löner långt under lagstadgad miniminivå. Som en åtgärd inledde de svenska landstingen 2010 ett nationellt samarbete med krav på schyssta arbetsvillkor i sina upphandlingar av kirurgiska instrument.

Nu har kraven gällt i fem år och Swedwatchs rapport visar att det fått effekt på fabriksgolven i Sialkot. Lönerna ligger idag på lagstadgade nivåer, övertiden är reglerad, barnarbete motverkas aktivt och arbetsmiljön har förbättrats. En del utmaningar återstår så som att arbetarna saknar skyddsutrustning. Tillverkarna påpekar även att inköpspriserna har stått still, trots att man har investerat i bättre arbetsförhållanden och samtidigt som lokala kostnader som elpriset har stigit kraftigt. Rapporten pekar på att den här typen av kostnader behöver beaktas av de svenska importörerna såväl som i upphandlingskontrakten, till exempel genom att använda en utvärderingsmodell som premierar seriösa leverantörer.

Rapporten har även tittat på fabriker som inte berörs av de svenska landstingens upphandlingskrav och konstaterar att arbetsförhållandena där i stort sätt är oförändrade.

Healthier Procurement är gjord i samarbete med British Medical Association (BMA), som är en brittisk fackförening för läkare och läkarstudenter.

Sidor