Sökformulär

Ryssland

Påven Fransiskus: Kuba Samförståndets Huvudstad

Upphovsperson: Prensa Latina
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2016
Ämnesord: Kuba, Ryssland, Religion, Ekumeni
Påven Fransiskus tackade Kubas kommunistparti för att bjudit in honom till det historiska mötet med Patriarken Kirill. Han hyllade Kubas folk och president Raul Castro: ”Om Kuba fortsätter på det här viset kommer det att bli Samförståndets Huvudstad […] där Nord och Syd, Öst och Väst möts […]symbol för ’Nya världens’ hopp”. Han tackade också Patriarken för viljan till samförstånd. Denne hade i sin tur kontakter med ortodoxa kyrkan och församlingen i Havanna, och besökt Fidel Castro i hemmet.

De olympiska kränkningarna : Om OS i Sotji, de svenska sponsorerna och de mänskliga rättigheterna

Upphovsperson: Jennische, Erik
Utgivare: Swedwatch | RFSL | RFSU
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2014
Ämnesord: Ryssland, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar
Varken Sveriges olympiska kommitté, SOK, eller dess huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall tar ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras vid vinter-OS i Sotji.*

Sveriges olympiska kommitté, SOK, beskriver den olympiska rörelsen som en rörelse för mänskliga rättigheter. I rapporten De olympiska kränkningarna granskas rörelsens stadga och de dokument som används när en värdstad för OS utses. Rapporten visar dock att det inte finns några belägg för detta påstående.

Den olympiska rörelsen saknar en policy för mänskliga rättigheter och dess stadga saknar hänvisningar till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. OS-rörelsen gör inte heller någon analys av risken för att spelen kan bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter i värdstaden eller värdlandet. I utvärderingarna analyseras inte heller vilka konsekvenser spelen haft för mänskliga rättigheter.

I rapporten intervjuas SOK:s huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall. ATG har ingen policy alls för mänskliga rättigheter medan Nordea och Vattenfall har anslutit sig till UN Global Compact och säger sig följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Dessa ramverk innebär att företag ska ta ansvar för att minimera negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna inom hela sin värdekedja. Företagen har inte använt ramverken för att analysera sin sponsrings påverkan på mänskliga rättigheter. Företagen anser dock att OS kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter är problematiska och de är angelägna om att hitta metoder för att påverka positivt.

Swedwatch rekommenderar SOK och de svenska sponsorerna att söka inflytande över den olympiska rörelsen. Ett mål för arbetet bör vara att den olympiska stadgan kompletteras med en människorättspolicy. Policyn bör hänvisa till FN:s grundläggande människorättskonventioner och användas för att ställa krav på värdarna för spelen samt de som levererar varor och tjänster till spelen.

”Farligaste stunden i mänsklighetens historia” Oktoberkrisen 1962

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2012
Ämnesord: Geopolitik, Imperialism, Internationellt bistånd, Ryssland, Kuba, USA
Så har den beskrivits, den kris som förde världen till randen av kärnvapenkrig när USA upptäckte sovjetiska kärnvapenraketer på Kuba 1962. Nu verkar risken för storkrig öka igen, i Mellanöstern. Så det finns skäl att dra lärdom av hur krisen 1962 faktiskt kunde lösas diplomatiskt när USA hade en motmakt värd namnet. En av de viktigaste lärdomarna är ”att små länder som Kuba liksom alla andra har sin stolthet, sin historia och försvarar - precis som vi - sitt självbestämmande och rätt att finnas till”, enligt Peter Kornbluh, chef för Kubaprojektet inom USAs National Security Archive.

Machiavellis strategi: Fidel Castros krönika

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2008
Ämnesord: Kuba, Utländsk truppnärvaro, USA, Ryssland
I en krönika den 24 juli med rubriken ” Machiavellis strategi” kommenterade Fidel Castro ryktena om militärt samarbete med Ryssland med att ”Raúl gjorde helt rätt i att iaktta värdig tystnad” och att Kuba inte behöver inte komma med några förklaringar. Det tog Hugo Chavez upp i sitt brev den 26 juli, årsdagen av anfallet på Moncada-kasernen fokuserar Hugo Chavez på det som är mest brännande aktuellt:
”Du gör alldeles klart att ett nytt försök till angrepp på Kuba håller på att ta form. Inte bara Kuba, utan också Venezuela står i skottlinjen.” Han konstaterar att det behövs, som Fidel säger, nerver av stål när ”det aggressiva och halsstarriga USA en gång inte bara är ute efter att inringa Ryssland, utan också kväsa alla oss som dristar oss att höja våra röster i dessa folkmordstider.”

Kuba motsätter sig ryskt militärt samarbete

Upphovspersoner: Smith, Wayne | Björklund, Eva (övers.)
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2008
Ämnesord: Kuba, Utländsk truppnärvaro, USA, Ryssland
En oidentifierad rysk officer gick under sommaren ut i Izvestiya men påståendet ”när USA sätter upp sitt raketförsvarssystem i Polen kommer våra strategiska bombplan att landa på Kuba”. När den ryska delegation som besökte Kuba 30-31 juli hade många förväntat att det skulle resultera i någon form av rysk-kubanskt militärt samarbete. Men uppenbarligen återvände den ryska delegationen till Moskva utan någon överenskommelse av det slaget. Ryska nyhetsbyråer noterade också att en hög kubansk diplomat hade antytt att Kuba inte var intresserat av militärt samarbete, bl a med hänvisning till negativa erfarenheter från tidigare samarbete med f d Sovjetunionen.

Ett krig som tystats ner: Tjetjenien

Upphovsperson: Lagerfelt, Johan
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2007
Ämnesord: Nationella befrielsekamper, Ursprungsfolk, Politisk historia, Imperialism, Ryssland
Neville Chamberlain hade lite bråttom när han i september 1938 utropade ”Fred för vår tid”. I själva verket var detta startskottet för ett nästan sexårigt världskrig och nästan ett halvt sekels ofred. Fortfarande pågår ett krig i Europa, längst ut i dess sydöstra kant. I Tjetjenien, en liten kaukasisk republik ungefär så stor som Skåne och Halland tillsammans, rasar fortfarande ett blodigt och grymt krig.

Indonesiens krigsmakt moderniseras med Rysslands hjälp

Upphovsperson: Amahorseja, Hendrik
Tidskrift/källa: Merdeka & ÖsttimorInformation
År: 2007
Ämnesord: Bank- och finansfrågor, Politisk historia, Indonesien, Ryssland
Den 6 september 2007 på vägen till Asia Pacific Economic Cooperations (APEC) toppmöte i Sydney gjorde president Vladimir Putin ett kort besök i Jakarta.
Under sitt besök träffade han president Susilo Bambang Yudhoyono, och de två undertecknade ett ”handels- och investeringsavtal” mellan Ryssland och Indonesien motsvarande en miljard USA-dollar. Ryssland har också lovat att ge en lågräntekredit värd en miljard dollar. Syftet är att modernisera Indonesiens krigsmakt med ryska vapen.

Sidor