Sökformulär

Pakistan

Vita rockar och vassa saxar : en rapport om landstingens brist på etiska inköp

Upphovsperson: Kristina Bjurling
Utgivare: Swedwatch | Fair Trade Center
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2007
Ämnesord: Indien, Pakistan, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Handel, Rättvis handel
Mänskliga rättigheter för anställda kränks i produktionen av textilier och kirurgiska instrument till svensk sjukvård. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar” granskar Swedwatch landstingens inköp av enkla kirurgiska instrument och sjukvårdstextilier.

På den fabrik där arbetsvillkoren var sämst tvingas de anställda ibland att arbeta dygnet runt för att tillverka leveranser till Martinson Konfektion. På fabriken i södra Indien tillverkas patientkläder till bland annat Skånes, Västra Götalands och Stockholms läns landsting. Många anställda uppger att de arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Arbetstagarna på Almedahls leverantör av handdukar i Pakistan har också många problem. De uppger att de får löner som ligger under den lagliga minimilönen, att de inte tillåts organisera sig i fackföreningar och att de straffas med obetald övertid för misstag i produktionen. Även här bryts det mot arbetstidslagstiftningen och de anställdas obligatoriska arbetstid uppgår till 72 timmar i veckan. Denna leverantör har inte heller någon rening av sitt utsläpp från färgning och blekning.

En stor del av inköpen av enkla kirurgiska instrument (saxar, pincetter, peanger, med mera) till svenska landsting har sitt ursprung i industristaden Sialkot i nordöstra Pakistan. Direktimporten av kirurgiska instrument från Pakistan till Sverige är liten. En stor del av importen sker via Tyskland. Två av de svenska företag, Medixa och Sunnex Tillquist, som köper in och säljer enkla kirurgiska instrument till svenska landsting uppger till SwedWatch att de köper från Pakistan. Det är dock mycket möjligt att även en del av de andra aktörerna får en del produktion gjord i Pakistan, med eller mot deras vetande.

De flesta exportörer i Siakot låter underleverantörer ha ansvar för flera steg i produktionen. Detta visade sig även gälla den leverantör som tillverkade åt Sunnex Tillquist. Trots att leverantören, M A Arain Brothers, låtit Sunnex Tillquist tro att företaget gör all tillverkning i sin fabrik visade det sig att man använde sig av ett tiotal underleverantörer. Huvudfabriken var ljus, fin och väl ventilerad. Genom intervjuer utanför fabriken fick vi veta att de flesta var nöjda med sina anställningar på fabriken. Genom lokala kontakter får vi besöka tre underleverantörer. Samtliga berättar hur de utnyttjas av de större fabrikerna genom att ersättningen för deras arbete är mycket låg. Den minimala ersättningen gör att arbetstiderna är långa och barnarbete relativt vanligt.

På sjukhus används flera olika textilier. Förutom personalkläder är det patientkläder, bäddlinnen, handdukar, filtar, dukar och gardiner. Sammanlagt köper landstingen in textiler för cirka 150 miljoner varje år. Den största delen av sömnaden av sjukvårdsrockar och bäddlinne sker i Baltikum och Östeuropa, men allt fler av företagen i branschen uppger att de flyttar leverantörer till de billigare länderna i Asien eller Afrika. Tygerna importeras ofta från Asien.

Martinson Konfektions leverantör i Tirupur uppvisar stora brister i arbetsvillkoren. Bland annat tvingas de anställda arbeta till ett på natten flera gånger i veckan. 15 av 17 intervjuade uppger att de tvingas arbeta långt över lagenlig arbetstid, 16 av 17 uppger att de inte får lagenlig övertidsersättning och 13 av 17 klagar på arbetsmiljön. Många anställda arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Indiens tillåtna arbetstid är 48 timmar normalt och maximalt tillåts arbetstagarna arbeta 60 timmar i veckan. Fem av sjutton anställda uppger att leverantören anställer barnarbetare under 15 år. En pojke som endast är 14 år uppger att han arbetar lika långa arbetsdagar som sina vuxna kollegor. De anställda klagar på ryggont och utmattning, men vågar inte klaga hos arbetsgivaren av rädsla för att förlora arbetet. Många slutar dock på grund av de hårda arbetsvillkoren. Martinson Konfektion, som köper omkring 40 procent av leverantörens inköp, säger sig vara omedveten om de svåra arbetsvillkor som gäller på den fabrik de köpt av sedan 1990. Inte förrän 2006 har Martinson överhuvudtaget börjat ställa frågor om vilka arbetsvillkor som gäller på fabriken.

En av FMVs leverantörer av T-shirts i Tirupur i Indien framstår dock som ett gott exempel. Leverantören tillåter fackföreningar på arbetsplatsen och uppfyller till stor del de anställdas rättigheter. Även en av tillverkarna av väv i Pakistan lever upp till det mesta i arbetsrättslagstiftningen.

Det är ingen lösning om landstingen väljer bort varor från utvecklingsländer på grund av problemen vid tillverkningen. Slutsatsen är istället att landstingen bör skärpa sina inköpskrav och uppföljningen av dessa, så att anställda inte får lida i tillverkningen av Sveriges gemensamma förbrukningsvaror

Healthier Procurement : Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan

Upphovspersoner: Jaekel, Théo | Santhakumar, Arthy
Utgivare: Swedwatch | The Medical Fair and Ethical Trade Group
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2015
Ämnesord: Pakistan, Tillverkningsindustri, Import, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar
Sociala krav i upphandlingar kan vara ett effektivt sätt att påverka undermåliga arbetsvillkor. Det visar rapporten Healthier Procurement som har granskat tillverkning och inköp av kirurgiska instrument från Pakistan.

En stor del av de enklare kirurgiska instrument, så som saxar och pincetter, som används på svenska sjukhus och vårdcentraler är tillverkade i staden Sialkot i Pakistan. Tidigare studier har visat att tillverkningen är kantad av problem så som barnarbete, farliga arbetsmiljöer och löner långt under lagstadgad miniminivå. Som en åtgärd inledde de svenska landstingen 2010 ett nationellt samarbete med krav på schyssta arbetsvillkor i sina upphandlingar av kirurgiska instrument.

Nu har kraven gällt i fem år och Swedwatchs rapport visar att det fått effekt på fabriksgolven i Sialkot. Lönerna ligger idag på lagstadgade nivåer, övertiden är reglerad, barnarbete motverkas aktivt och arbetsmiljön har förbättrats. En del utmaningar återstår så som att arbetarna saknar skyddsutrustning. Tillverkarna påpekar även att inköpspriserna har stått still, trots att man har investerat i bättre arbetsförhållanden och samtidigt som lokala kostnader som elpriset har stigit kraftigt. Rapporten pekar på att den här typen av kostnader behöver beaktas av de svenska importörerna såväl som i upphandlingskontrakten, till exempel genom att använda en utvärderingsmodell som premierar seriösa leverantörer.

Rapporten har även tittat på fabriker som inte berörs av de svenska landstingens upphandlingskrav och konstaterar att arbetsförhållandena där i stort sätt är oförändrade.

Healthier Procurement är gjord i samarbete med British Medical Association (BMA), som är en brittisk fackförening för läkare och läkarstudenter.

Vår gemensamma kamp tog bort rädslan

Upphovsperson: Klang, Britt-Marie
Utgivare: BLLF-Sweden (Bonded Labour Liberation Front)
År: 2009
Ämnesord: Facklig kamp och organisering, Pakistan
Tegelbruksarbetare i Sindh i Pakistan har sedan våren 2006 kämpat för sin rätt till höja löner. Det blev en lång process pga bl a den utbredda korruptionen. Stora demonstrationer genomfördes och de uppmärksammades i TV. 2009 fattar plötsligt domstolen beslut om att lönerna måste höjas. En lång kamp har nått sitt mål och tegelarbetarna är stolta.

Mangha Rams by är fri från slaveri

Upphovsperson: Klang, Britt-Marie
Utgivare: BLLF-Sweden (Bonded Labour Liberation Front)
År: 2009
Ämnesord: Pakistan, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Genus och jämställdhet, Slaveri, Utbildning och skola
För mer än 20 år sedan lånade Mangha Rams far en summa pengar av den mäktige jordägaren i den pakistanska byn. Familjen blev fast som billig arbetskraft då de inte hade möjlighet att förstå om de fortfarande var skyldiga pengar. Systemet kallas skuldslaveri och är olagligt. Mangha Ram och hans familj blev uppmuntrade av den kunskap de fått i en Bllf-skola att bryta upp och lämna jordägaren. Fler följde i deras spår och till slut tvingades jordägaren att ge bättre villkor för att få tillbaka sina arbetare.

Vi har lärt oss så mycket och haft så roligt!

Upphovsperson: Klang, Britt-Marie
Utgivare: BLLF-Sweden (Bonded Labour Liberation Front)
År: 2009
Ämnesord: Pakistan, Utbildning och skola
Shanti Bai och Lachmi Bai har klarat sin examen för årskurs 8 och ska fortsätt i grannbyn nästa år. Deras dröm är att bli lärare i en skola som arbetar som en BLLF-skola. Där har man till exempel elevråd och självförtroendeträning. Man spelar teater, lär sig att konversera på engelska och det finns föräldrakommittér. Att barn har rättigheter är inte självklart i Pakistan men det vet de här flickorna. Elever som gått i en BLLF-skola talar ofta bättre engelska än de lärare som de möter i sin fortsatta skolgång.

Den krokiga vägen till frihet

Upphovsperson: Klang, Britt-Marie
Utgivare: BLLF-Sweden (Bonded Labour Liberation Front)
År: 2009
Ämnesord: Pakistan, Sociala och politiska aktivister, Non-Governmental Organizations (NGOs), Konfliktlösning, Korruption, Slaveri
Protester bland haris(lantarbetare)mot slaveri hos en pakistansk jordägare. Pga korruption fick man ingen hjälp av polisen men organisationer för mänskliga rättigheter och även media engagerade sig. Trycket på jordägaren blev till slut för stort och alla slavar blev fria.

Skolarbetet fortsätter!

Upphovsperson: Isaksson, Göte
Utgivare: BLLF-Sweden (Bonded Labour Liberation Front)
År: 2010
Ämnesord: Föreningsliv, Internationell solidaritet, Pakistan, Internationellt bistånd, Utbildning och skola
Under drygt 20 år har BLLF drivit skolor i Pakistan för barn som varit eller riskerat att bli slavar. Undervisningen ska ge självtillit och utgöra grunden för ett demokratiarbete. SIDA-stöd ges inte längre till skolarbetet men nu har ett nytt bidrag beviljats för vuxenutbildning och demokratiarbete. De flesta av skolorna drivs vidare med andra medel.

Ett sista vilda västern: gränsen Afghanistan/Pakistan bortom all kontroll

Upphovsperson: Almqvist, Börje
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2007
Ämnesord: Politisk historia, Afghanistan, Politiska institutioner, Religiösa sekter och fundamentalism, Pakistan
Gränsområdena mellan Afghanistan och Pakistan är till stor del bortom bägge staters kontroll. Det är ett sista vilda västern där ofta lokala lagar och regler styr. På många håll även talibanlagar. På den pakistanska sidan är stora områden i Nordvästra gränsprovinsen, här kallad NWFP (North Weetern Frontier Province) federalt administrerade autonoma stamområden, Fata, formellt underställda regeringen i Islamabad.

Sidor