Klimat och klimatförändringar

Tillbaka till båtarna!

Upphovsperson:	Abrahamsson, Erik
Tidskrift/källa:	Fjärde Världen
År:	2010
Ämnesord:	Filippinerna, Mat och matlagning, Minoritetskulturer, Vatten, Klimat och klimatförändringar

Badjao är havets mästare. I århundraden har de fiskat och handlat i Suluhavet i södra Filippinerna. De lever i enkla hyddor, fiskar med primitiva spjut och kan hålla andan i flera minuter. De diskrimineras av andra folkgrupper; det finns ett
ordspråk som säger att magindanau ser ner på tausug, att tausug ser ner på badjao och att badjao ser ner på fisken.

"Det finns sätt att organisera samhället som inte är kapitalistiska"

Upphovsperson:	Raudsepp, Mari
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2012
Ämnesord:	Jordbruk, Naturresurser, Multinationella företag, Kapitalism och vinstmaximering, Vatten, Klimat och klimatförändringar, Latinamerika, Peru

Redan på 60-talet ledde Hugo Blanco de jordlösa böndernas kamp mot
godsägare i Peru. Idag, 77 år gammal, är han fortfarande en framstående representant för den folkliga kampen i Latinamerika. Samtal om vattenmarschen, Perus miljöproblem
och vikten av en förändring underifrån

"-Jag kommer tillbaka, men då som miljoner"

Upphovspersoner:	Moberger, Kim \| CAOI, (foto)
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2011
Ämnesord:	Naturresurser, Ursprungsfolk, Klimat och klimatförändringar, Latinamerika, Peru

Inka-ledaren Tupak Kataris sista
ord, som han uttalade innan han
brutalt mördades av de spanska
erövrarna, är legendariska. Samma
ord var ledstjärnan för det Andinska
Nätverket för Ursprungsfolksrörelser
– CAOIs första kongress i den
peruanska staden Cusco 2006.
En av de stora frågor CAOI
arbetar med nu är klimatkrisen

Tufft liv för småbrukare

Upphovspersoner:	Isaxon, Kerstin \| Högrell, Fanny \| Högrell, Fanny (foto)
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2011
Ämnesord:	Jordbruk, Ursprungsfolk, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Latinamerika, Ecuador

I Cotacachi, en liten stad i norra Ecuador i dalen mellan två
gröna bergstoppar, bor Patricia Morales, 38 år. Hon är en av
landets många ekologiska småbrukare och vardagen präglas
av regn, torka och skadeinsekter.

Köttproduktion hotar Amazonas

Upphovsperson:	Edquist, Kerstin
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2011
Ämnesord:	Jordbruk, Jord, Klimat och klimatförändringar, Latinamerika, Bolivia

Vårt behov av kött är ett av de
största hoten mot både regnskogen och den lokala mat-
produktionen i Sydamerika.
Kring den lilla byn Cuatro
Cañadas i östra Bolivia har
skogen förvandlats till sojaodlingar.
– Vi odlar foder åt djuren i
Europa i stället för mat åt oss
själva, säger Isidoro Barrientos.

Folkrörelserna satsar på allianser inför Rio +20

Upphovsperson:	Lok, Anna
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2012
Ämnesord:	Sociala rörelser, Naturresurser, Mänskliga rättigheter, Miljö, Jord, Klimat och klimatförändringar

För CloC-Vía Campesina
Centralamerika är det viktigaste
inför rio +20 att lyfta fram de
mänskliga rättigheterna och försvara moder jord. – men vi måste
skapa allianser med rörelser i andra länder för att budskapet ska
höras, säger Ramiro Tellez, 23, som
deltog på ett World Social Forum i
Brasilien i januari, där förberedelserna inför Rio +20 pågick för fullt

Våra politiker bekänner färg

Upphovsperson:	Global Rättvisa, nätverk
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2012
Ämnesord:	Partier, Politiker, Mänskliga rättigheter, Miljö, Klimat och klimatförändringar

Utmaningarna inför framtiden är många och våra
folkvalda är nyckelpersoner för att föra fram Sveriges
röst i internationella forum som Rio +20. men vad
tycker de egentligen? Vi har ställt 21 frågor till våra
riksdagspartier. här är svar på tre av frågorna.
sd svarade aldrig på enkäten.

"Miljöpolitiken" bör ifrågasättas på Rio +20

Upphovsperson:	da Rocha, Max
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2012
Ämnesord:	Ekonomi, Klimat och klimatförändringar

Den 20-22 juni hålls en stor
FN-konferens i Rio de Janeiro,
Brasilien. Toppmötet är en
uppföljning på FN:s Riokonferens
om hållbar utveckling som hölls
1992 och kallas därmed Rio +20
(tjugo år senare). På dagordningen står stora förändringar.
De globala kriserna har blåst liv i
diskussionen om övergången till
en ”grön ekonomi”, en idé om att
marknaden, med rätt politiska
styrmedel, kan bli drivkraften i en
global grön omställning.

Sverige dömt för klimatbrott

Upphovsperson:	Edquist, Kerstin
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Röster från Latinamerika
År:	2010
Ämnesord:	Ursprungsfolk, Europa, Sverige, Mänskliga rättigheter, Vatten, Klimat och klimatförändringar, Latinamerika, Bolivia

Klimatskulden från den rika
världen är betydligt större
än alla fattiga länders utlandsskulder någonsin. När den
internationella tribunalen för
klimaträttvisa sammanträdde
i Cochabamba var Sverige ett
av de länder som dömdes
ansvariga för vattenbristen
på det bolivianska höglandet

Justicia climática

Upphovsperson:	Latinamerikagrupperna (SAL)
Utgivare:	Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Lucha sin fronteras
År:	2011
Ämnesord:	Europa, Danmark, Klimat och klimatförändringar

En Copenhague 2009 marcharon 100 000 personas en las calles, cuando se
llevó a cabo el COP 15. SAL, Vía Campesina y CAOI fueron unas de las
organizaciones que demandaron “No al cambio climático - Sí al cambio del
sistema”. SAL continúa el trabajo de incidencia política en Suecia y Europa
para una justicia climática. Este año estamos trabajando en una red junto con
40 organizaciones y escuelas populares, poniendo las siguientes demandas
en una petición al Gobierno sueco.

Sökformulär