Sökformulär

Minoritetskulturer

Svårt vägskäl för unga uigurer

Upphovsperson: Engström, Per (text och foto)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2007
Ämnesord: Minoritetskulturer, Ursprungsfolk, Kina, Imperialism, Kulturell identitet och gemenskap
Förtrycket mot uigurerna i Xinjiang har ökat rejält under de senaste åren, och mest utsatta är de unga och religiösa. Beijing (Kinas huvudstad) rättfärdigar hårdare lagar och förordningar, framförallt riktade mot religionsutövare, med att det finns ett stort och överhängande terroristhot i Kinas största provins som hotar att splittra moderlandet. Kommunistpartiet menar att det kryllar av militanta muslimska separatister i Xinjiang.

Samer och ramas: två språkminoriteter

Upphovsperson: Enghardt, Ingvar
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2006
Ämnesord: Minoritetskulturer, Nicaragua, Ursprungsfolk, Språk
De olika folkgrupperna på Nicaraguas Atlantkust ställs inför stora utmaningar när det gäller att förverkliga sin autonomi. Ursprungsbefolkningarna miskito, rama och malangna ockuperades på 1700-talet av engelsmän, som tänkte odla sockerrör med hjälp av indianska slavar. Det gick uruselt, så man fraktade dit svarta sådana från Karibien. Nu är Nicaragua fritt. Sedan 1862. Dessutom står det i författningen från 1987 att Atlantkusten ska få självstyre.
Men hur upplever urbefolkningarna de där paragraferna?

Adivasis landrättigheter hotas: Indiens ursprungsfolk står med ryggen mot väggen

Upphovspersoner: Persson, Henrik | Persson, Ola (foto)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Minoritetskulturer, Ursprungsfolk, Naturreligioner, Indien
[Gonder; Pahari: Indien] Över 80 miljoner människor i dagens Indien tillhör de 460 folk och samhällen som har beteckningen adivasi. De anses av en del forskare vara ättlingar till Indiens tidigaste befolkning, som började trängas undan av krigiska herdenomader mer än tvåtusen år före vår tideräknings början. Vissa adivasis kom senare att ingå ibland de så kallade oberörbara kasterna, daliterna.
Andra drog sig undan i svårtillgängliga bergs- och skogsområden.

Han kallas Baba och dricker helst mjölk

Upphovsperson: Rahm, Johan
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2006
Ämnesord: Minoritetskulturer, Afghanistan, Genus och jämställdhet
Det är en vanlig tisdag i Pashai-byn. Den heter så för alla som bor där talar pashai och är pashai. Det är en av Afghanistans fler än 50 etniska grupper. De är färre än 400 000 i en befolkning på 31 miljoner invånare. Många av dem bor i östra Nuristan, men den här byn ligger i Kapisaprovinsen tre timmars bilfärd norr om Kabul. Helst ska man ha en jeep för att klara vägarna.

82 000 medlemmar av minoritetsfolk flyr från brott mot mänskliga rättigheter i Burma

Upphovsperson: Gesellschaft für bedrohte Völker
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Minoritetskulturer, Reproduktiv hälsa, Burma, Mänskliga rättigheter, Flyktingar, Statlig repression, Thailand
Minst 82 000 medlemmar av etniska minoritetsgrupper har flytt från sina byar i östra Burma under 2006, därför att de utsatts för brott mot mänskliga rättigheter.
Denna siffra publiceras av en grupp människorättsorganisationer, som arbetar i gränsområdet mellan Thailand och Burma.

Mångkultur, minoritet och tro

Medarbetare: Persson, Henrik | Persson, Ola
Utgivare: Fjärde Världen
År: 2007
Ämnesord: Minoritetskulturer, Religion
Nummer 11 av föreningen Fjärde Världens skriftserie Kulturdebatt. Den röda tråden i detta nummer är kopplingen mellan religion, historia,
samhälle och kultur. Omfattande utrymme ges åt behandlingen av tre religiösa grupper: Armenier,
zoroastrier och mandéer. Dessutom finns artiklar om Irak, fornnordisk tro, buddhism och uigurer i Sverige

Yeziderna: Mellanösterns bortglömda folk

Upphovspersoner: Persson, Henrik | Persson, Ola
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2008
Ämnesord: Minoritetskulturer, Naturreligioner, Islam, Mellanöstern, Kulturell identitet och gemenskap
Wisam Khudaida kom till Sverige 1982 som den förste yeziden i landet.
”En del kallar yeziderna kurder för att vi talar kurdiska, men om språk ska avgöra sådant, så vore halva Afrika fransmän. Min yezidiska identitet
är min viktigaste fråga, annars är jag bara en invandrare, ett personnummer”,
säger Wisam Khudaida när vi träffar honom på ett möte i Stockholm.

Sidor