Sökformulär

Lokal ekonomi och försörjning

Jakt - nöje för rika turister

Upphovsperson: Sävström, Johan
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2003
Ämnesord: Småföretagare, Lokal ekonomi och försörjning, Mocambique
Ett sätt för Moçambique att dra in pengar på turism är att sälja jaktkvoter till penningstarka och skjutglada turister. Cirka tiotusen kronor om dagen får man räkna med att punga ut för jakten. Sen tillkommer kostnaden för djuren som skjuts, drygt 6 000 kronor kostar det till exempel att fälla ett lejon för egen hand.

Natur och kultur dragplåster

Upphovsperson: Henningsson, Jonas
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2003
Ämnesord: Lokal ekonomi och försörjning, Kulturella seder, Kolonialism, Kulturell identitet och gemenskap, Zambia
Ordet safari framkallar bilder av kolonialism, män i tropikhattar men också en föreställning om ett möte med den ursprungliga, vilda kontinenten.
"Och många kommer till Afrika just för att få den bilden och känslan bekräftad", berättar Isaac Kanguya. Isaac jobbar på National Heritage Conservation Commission (NHCC) med att dels visa upp den zambiska naturen på ett hållbart sätt för turister men också med att skydda naturen, världsarven och djurbeståndet.

U-ländernas framtidshopp

Upphovsperson: Bjurman, Kerstin
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2003
Ämnesord: Lokal ekonomi och försörjning, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Afrika
Ett torrt landskap som inte lönar sig för stora jordbruk. En gles befolkning som är för liten för att kunna erbjuda arbetare till fabriker. Inga mineralfyndigheter. Återstår människor.
I det läget sätts hoppet till turism som en möjlig försörjning för landsbygden. För 83 procent av världens u-länder är turism ett av de viktigaste sätten att få in utländsk valuta och för de 49 minst utvecklade länderna är, enligt FN, turismen den allra främsta källan för detta.

Getter räddning i torkan

Upphovsperson: Svensson, Victor
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2003
Ämnesord: Djur, Lokal ekonomi och försörjning, Zimbabwe, Internationellt bistånd
Femerai Mukorah är gladlynt och gestikulerar med händerna när hon pratar. Hon arbetar för handikapporganisationen Jairos Jiri, där hon är ansvarig för handikappades rehabilitering på lokal nivå. Vi är på väg till ett av deras inkomstskapande projekt, Batsirai getuppfödning i byn Gwenhamo.
"Vi är tio personer i projektet", säger Joshua Chisuo eftertänksamt. Fyra är handikappade. Pengar för att köpa in getterna har projektdeltagarna lånat av Jairos Jiri.

Arbetslösa kvinnor har blivit bagare

Upphovsperson: Johansson, Caroline
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2007
Ämnesord: Nicaragua, Lokal ekonomi och försörjning, Genus och jämställdhet
Efter en lång, skumpig resa från Estelí mot León kommer vi fram till Posoltega, en tätort utanför León. Vi svänger in framför ett omålat hus som från utsidan inte ser mycket ut för världen. Innanför grinden väntar en annan syn. Ett tiotal kvinnor väntar oss tillsammans med Francis, ordförande i AMDES, VFSN:s samarbetsorganisation. Inte nog med det så står två hela formar med bakverk och väntar.

Dammen förändrade bylivet

Upphovsperson: Svensson, Victor
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2004
Ämnesord: Vatten, Lokal ekonomi och försörjning, Zimbabwe, Internationellt bistånd, Hygien och sanitet
"Nu kan jag sälja grönsaker och försörja min familj", säger en av kvinnorna som jobbar i trädgården vid dammen utanför byn Mukanga.
I Södra Afrika nr 3/4 2009 berättade vi hur det gick till när Afrikagrupperna för cirka 10 år sedan stödde bygget av 12 dammar i södra Zimbabwe. Idag är dammarna bybornas garanti mot torka, svält och armod.

VFSN 126: genus och förbättrat näringsintag i Palacagüina

Upphovspersoner: Chavarría U., Erich | Johansson, Caroline (övers.)
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2009
Ämnesord: Lokal ekonomi och försörjning, Nicaragua, Landsbygdsfrågor, Internationellt bistånd, Genus och jämställdhet, Jordbruk
Byn Cusmaji ligger cirka fem kilometer från huvudorten i Palacagüina. Vi beger oss dit för att ha ett möte med deltagarna i ett vatten- och livsmedelsprojekt. På vägen möter vi åtta av deltagarna som bor i grannbyn Concepción och vi tar följe. De är mycket entusiastiska över projektet som pågår i några byar i Palacagüina. Deltagarna från Concepción är inte på väg till Cusmaji för mötet utan för att lära sig om ett nytt innovativt vattensystem för grönsaker som de hört talas om på andra möten som ordnats genom projektet.

Sidor