Sökformulär

Thailand

Mors lilla Olle : Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna

Upphovsperson: Wingborg, Mats
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2011
Ämnesord: Sverige, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Immigranter, Arbetsförhållanden, Arbetsvillkor, Svenska företag
Under de senaste åren har tusentals asiatiska bärplockare kommit till Sverige för att plocka blåbär med löften om en bra inkomst. Gång på gång har de lurats. När säsongen varit över har många fått resa hem med större skulder än när de kom hit.

Sedan Swedwatch bildades 2003 har alla rapporter handlat om förhållanden någon annanstans, långt bort i länder med svaga eller auktoritära regimer. I länder med hög fattigdom, långt efter Sverige i levnadsstandard och BNP-nivåer. Ända tills nu.

Den här rapporten handlar om utnyttjade migrantarbetare, uteblivna löner och ersättningar, undermåliga villkor i form av bostäder och arbetstider, svag lagstiftning och en ansvarsfråga som tillåts trilla mellan stolarna. Den utspelar sig inte i fattiga länder på andra sidan jordklotet, utan i våra svenska skogar. Tusentals asiatiska bärplockare har de senaste åren lurats till Sverige med förespeglingar om goda förtjänster, men har sedan tvingats vända hem svårt skuldsatta.


Rapporten hade inte varit möjlig att slutföra om det inte vore för ett engagerat frivilligarbete från många inblandade. Det förhållandet är också något som återkommer genom hela historien med de asiatiska bärplockarna. När ansvaret för situationen aldrig verkat landa på någons bord har enskilda människor osjälviskt öppnat både sina hem och sina plånböcker för att hjälpa till på plats. Det finns många sådana initiativ som förtjänar all uppmärksamhet, några av dem lyfts också fram i denna rapport.
Gjord i samarbete med Peace and Love foundation & Svenska kyrkan

Det finns nya regelverk på plats som syftar till att komma till rätta med problemen. Rapporten visar också på nya problem som kan uppstå när regelverket skärps. Det kommer att bli fortsatt nödvändigt att granska hur det blå guldet utvinns från våra skogar.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/mors-lilla-olle-ar-underbetald-vietnames#sthash.fH5deaGI.dpuf

Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl

Upphovsperson: Engvall, Maria
Utgivare: Swedwatch | Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2012
Ämnesord: Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter
Fiskbranschen ser fisk- och skaldjursodlingar som en väg att fortsätta förse marknaden med fisk när tillgången i haven minskar. Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk ner årligen till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur.

I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.


Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.

82 000 medlemmar av minoritetsfolk flyr från brott mot mänskliga rättigheter i Burma

Upphovsperson: Gesellschaft für bedrohte Völker
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Minoritetskulturer, Reproduktiv hälsa, Burma, Mänskliga rättigheter, Flyktingar, Statlig repression, Thailand
Minst 82 000 medlemmar av etniska minoritetsgrupper har flytt från sina byar i östra Burma under 2006, därför att de utsatts för brott mot mänskliga rättigheter.
Denna siffra publiceras av en grupp människorättsorganisationer, som arbetar i gränsområdet mellan Thailand och Burma.

Havsnomaderna urak lawoi

Upphovspersoner: Gianuzzi, Anna | Granbom, Lotta (foto)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Vatten, Miljökatastrofer, Ursprungsfolk, Kulturella seder, Vetenskap och forskning, Resor och resande, Thailand
[Thailand: urak lawoi] Ann-Charlotte ”Lotta” Granbom,
socialantropolog från Lunds universitet, har som enda västerlänning bedrivit antropologiska fältstudier och skildrat havsnomaderna urak lawoi, en föga känd folkgrupp utanför Thailands västkust. Detta folkslag på runt 3000 personer har de senast decennierna fått se sin kultur, sitt språk och sin livsstil allvarligt hotade av den framväxande massturismen. I december 2004 kom nästa slag när tsunamins jättevågor tog med sig havsnomadernas hyddor, båtar och fiskeredskap.

”Regeringen bör agera för bärplockarna”

Upphovsperson: Lindquist, Kristina
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2009
Ämnesord: Sverige, Facklig kamp och organisering, Klassrelaterade frågor, Naturresurser, Arbetsmarknad, Arbetslöshet, Thailand
Skuldsatta bärplockare har nu fått resa hem från Sverige i förtid, men vad som väntar i hemlandet är oklart. Krav ställs nu på att bärplockare ska få
rätt till de arbetsvillkor som gäller för andra arbetskraftsinvandrare.

Den lägsta kasten

Upphovsperson: Warlenius, Rikard
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2009
Ämnesord: Sverige, Klassrelaterade frågor, Arbetsliv, Arbetsmarknad, Imperialism, Thailand
”Det handlar om oändlig målmedvetenhet. Trotsa värk i muskler och leder. Ignorera gnagande hunger och rädslan för björn. Bara fokusera på att tjäna så mycket pengar som möjligt.”
Sakkapan Pannakham, risbonde från Thailand, berättar för Värmlands Folkblad att han är i Sverige för att plocka bär för femte året i rad.

Vad är ett liv värt?

Upphovsperson: Bohlin, Rebecka
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2009
Ämnesord: Hiv/Aids, Socialpolitik, Upphovsrätt och patent, Vetenskap och forskning, Läkemedel, Thailand
Den senaste veckan har, efter åratal av forskningsbakslag, äntligen ett hopp tänts i fråga om ett kommande hiv-vaccin. Detta sedan preliminära resultat från världens hittills mest framgångsrika försök att framställa ett vaccin presenterats på
en konferens i Paris. Det nya vaccinet minskade smittorisken med ungefär 30 procent bland de 16 000 personer som deltog i studien i Thailand.

Sidor