Arbetsmiljö

10 år : En förbättringsresa med svenska företags hållbarhets arbete i låglöneländer

Upphovsperson:	Risberg, Viveka
Utgivare:	Swedwatch
År:	2013
Ämnesord:	Swedwatch, Svenska företag, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

I ett decennium har Swedwatch granskat, problematiserat och rekommenderat. Det firar vi med en jubileumsskrift om människor vi mött och frågor vi nött under våra första tio år som vakthundsorganisation.

I jubileumsskriften har vi samlat glädjeämnen och motgångar i arbetet som gett svenska företag bättre hållbarhetsarbete i låglöneländer. Sedan Swedwatch föddes i september 2003 har vi publicerat ett 60-tal rapporter om drygt 120 företag i ett 40-tal länder.

I skriften berättar vi om varför flera restaurangkedjor tagit bort jätteräkor ut sitt sortiment, hur arbetare i Pakistan blev sjuka av svensk sjukvård och att klädföretagen börjat ta ansvar för textilarbetarnas levnadsförhållanden i Bangladesh. I skriften ger också 10 ledande experter inom mänskliga rättigheter och miljö sina reflektioner över hur CSR utvecklats det gångna decenniet, och blickar framåt.

Men även om vassa granskningar och konstruktiv dialog fått svenska företag att förbättra sitt hållbarhetsarbete i låglöneländer så slutar resan inte här. Genom våra rapporter ger vi dem som drabbas av missförhållanden kopplade till svenska företag en röst. Vi tror att ansvarsfulla företag kan lyfta både människor och samhällen ur fattigdom. Därför fortsätter arbetet med att granska, problematisera och rekommendera.

Vita rockar och vassa saxar : en rapport om landstingens brist på etiska inköp

Upphovsperson:	Kristina Bjurling
Utgivare:	Swedwatch | Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2007
Ämnesord:	Indien, Pakistan, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Handel, Rättvis handel

Mänskliga rättigheter för anställda kränks i produktionen av textilier och kirurgiska instrument till svensk sjukvård. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar” granskar Swedwatch landstingens inköp av enkla kirurgiska instrument och sjukvårdstextilier.

På den fabrik där arbetsvillkoren var sämst tvingas de anställda ibland att arbeta dygnet runt för att tillverka leveranser till Martinson Konfektion. På fabriken i södra Indien tillverkas patientkläder till bland annat Skånes, Västra Götalands och Stockholms läns landsting. Många anställda uppger att de arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Arbetstagarna på Almedahls leverantör av handdukar i Pakistan har också många problem. De uppger att de får löner som ligger under den lagliga minimilönen, att de inte tillåts organisera sig i fackföreningar och att de straffas med obetald övertid för misstag i produktionen. Även här bryts det mot arbetstidslagstiftningen och de anställdas obligatoriska arbetstid uppgår till 72 timmar i veckan. Denna leverantör har inte heller någon rening av sitt utsläpp från färgning och blekning.

En stor del av inköpen av enkla kirurgiska instrument (saxar, pincetter, peanger, med mera) till svenska landsting har sitt ursprung i industristaden Sialkot i nordöstra Pakistan. Direktimporten av kirurgiska instrument från Pakistan till Sverige är liten. En stor del av importen sker via Tyskland. Två av de svenska företag, Medixa och Sunnex Tillquist, som köper in och säljer enkla kirurgiska instrument till svenska landsting uppger till SwedWatch att de köper från Pakistan. Det är dock mycket möjligt att även en del av de andra aktörerna får en del produktion gjord i Pakistan, med eller mot deras vetande.

De flesta exportörer i Siakot låter underleverantörer ha ansvar för flera steg i produktionen. Detta visade sig även gälla den leverantör som tillverkade åt Sunnex Tillquist. Trots att leverantören, M A Arain Brothers, låtit Sunnex Tillquist tro att företaget gör all tillverkning i sin fabrik visade det sig att man använde sig av ett tiotal underleverantörer. Huvudfabriken var ljus, fin och väl ventilerad. Genom intervjuer utanför fabriken fick vi veta att de flesta var nöjda med sina anställningar på fabriken. Genom lokala kontakter får vi besöka tre underleverantörer. Samtliga berättar hur de utnyttjas av de större fabrikerna genom att ersättningen för deras arbete är mycket låg. Den minimala ersättningen gör att arbetstiderna är långa och barnarbete relativt vanligt.

På sjukhus används flera olika textilier. Förutom personalkläder är det patientkläder, bäddlinnen, handdukar, filtar, dukar och gardiner. Sammanlagt köper landstingen in textiler för cirka 150 miljoner varje år. Den största delen av sömnaden av sjukvårdsrockar och bäddlinne sker i Baltikum och Östeuropa, men allt fler av företagen i branschen uppger att de flyttar leverantörer till de billigare länderna i Asien eller Afrika. Tygerna importeras ofta från Asien.

Martinson Konfektions leverantör i Tirupur uppvisar stora brister i arbetsvillkoren. Bland annat tvingas de anställda arbeta till ett på natten flera gånger i veckan. 15 av 17 intervjuade uppger att de tvingas arbeta långt över lagenlig arbetstid, 16 av 17 uppger att de inte får lagenlig övertidsersättning och 13 av 17 klagar på arbetsmiljön. Många anställda arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Indiens tillåtna arbetstid är 48 timmar normalt och maximalt tillåts arbetstagarna arbeta 60 timmar i veckan. Fem av sjutton anställda uppger att leverantören anställer barnarbetare under 15 år. En pojke som endast är 14 år uppger att han arbetar lika långa arbetsdagar som sina vuxna kollegor. De anställda klagar på ryggont och utmattning, men vågar inte klaga hos arbetsgivaren av rädsla för att förlora arbetet. Många slutar dock på grund av de hårda arbetsvillkoren. Martinson Konfektion, som köper omkring 40 procent av leverantörens inköp, säger sig vara omedveten om de svåra arbetsvillkor som gäller på den fabrik de köpt av sedan 1990. Inte förrän 2006 har Martinson överhuvudtaget börjat ställa frågor om vilka arbetsvillkor som gäller på fabriken.

En av FMVs leverantörer av T-shirts i Tirupur i Indien framstår dock som ett gott exempel. Leverantören tillåter fackföreningar på arbetsplatsen och uppfyller till stor del de anställdas rättigheter. Även en av tillverkarna av väv i Pakistan lever upp till det mesta i arbetsrättslagstiftningen.

Det är ingen lösning om landstingen väljer bort varor från utvecklingsländer på grund av problemen vid tillverkningen. Slutsatsen är istället att landstingen bör skärpa sina inköpskrav och uppföljningen av dessa, så att anställda inte får lida i tillverkningen av Sveriges gemensamma förbrukningsvaror

Global expectations on indian operations : A study on Stora Enso’s human rights challenges

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch | Finnwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indien, Multinationella företag, Skogsindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Säkerheten och arbetsmiljön brister på finsk-svenska skogskoncernen Stora Ensos fabriker i södra Indien. Det visar en granskning Swedwatch gjort i samarbete med Finnwatch.

I rapporten Global expectations on Indian operations undersöker Finnwatch och Swedwatch finsk-svenska Stora Ensos arbete med socialt ansvar i två av dess fabriker i södra Indien. Fabrikerna i Indien tillhör dotterbolaget Stora Enso Inpac Delta Indien och producerar olika typer av förpackningar. Köpet inleddes 2009 och avslutades 2011. Fabrikerna hade tidigare mycket hög olycksstatistik vilket uppmärksammades av Stora Enso i den konskevensanalys, med fokus på mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor, som gjordes innan förvärvet genomfördes.

Swedwatchs och Finnwatchs rapport visar att Stora Enso sedan 2011 har inlett en process för viktiga förändringar som bland annat lett till färre olyckor. Trots det klagade fortfarande många av de anställda på en farlig arbetsmiljö. Temperaturen i fabriken var fortsatt mycket hög och säkerhetsträningen, samt informationen om arbetarnas rättigheter, var otillräcklig. Ingen av de arbetare som fått allvarliga arbetsplatsskador hade begärt kompensation trots att några har fått men för livet.

Rapporten visar även att de anställda i de lägre lönekategorierna tjänade långt under en levnadslön och att arbetsvillkoren var mycket dåliga hos en transportleverantör som körde varor till och från fabrikerna. Rapporten konstaterar också att migrantarbetare från andra delar av Indien hade mycket primitiva boendeförhållanden utan tillgång till toaletter och rent vatten. Sedan Stora Enso fått ta del av rapportens resultat har bolaget gått med på att vidta en rad förbättringar. Swedwatch välkomnar dessa åtgärder.

Platinautvinning med risker : Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?

Upphovsperson:	Jaekel, Théo
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Sverige, Gruvindustri, Minerals, Arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Multinationella företag, Företagens samhällsansvar

Utvinning av platina i Sydafrika sker med stora risker för människor och miljö. Trots det redovisar inte svenska företag med kopplingar till industrin hur de hanterar dessa risker.

Lokalbefolkningen kring gruvorna i Sydafrika saknar i stor utsträckning tillgång till vatten och sanitet, eller lämpliga bostäder. Gruvarbetarna utsätts för ständiga säkerhetsrisker och det finns ett utbrett missnöje över lönenivåerna. Swedwatch har i rapporten Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika? undersökt hur Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik, samtliga med kopplingar till platinaindustrin, hanterar dessa risker.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och kommunicera externt hur detta hanteras. Rapporten visar att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet. Swedwatch uppmanar företagen att följa FN:s vägledande principer och redogöra för hur risker för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna identifieras, samt redogöra för hur dessa risker hantera

Fruktade kemikalier på Costa ricas plantager : En granskning av importerad ananas och mango

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Costa Rica, Fruktodling, Bekämpningsmedel, Hälsorisker, Arbetsmiljö, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Import

Ananas som importeras till Sverige från Costa Rica har med stor sannolikhet odlats med bekämpningsmedel som skadar både människor och miljö.

Costa Rica är det land som använder mest bekämpningsmedel i världen per hektar odlingsmark. Costa Rica är också det land Sverige importerar mest ananas ifrån. Vid besprutningen av Costa Ricas plantager sprids aktiva substanser som bromacil, parakvat, ethoprop, triadimefon och furaner. Alla dessa är cancerframkallande och antingen förbjudna i EU eller hårt reglerade på grund av sin giftighetsgrad.

Swedwatch har granskat vilka krav fem av Sveriges största daglivarukedjor ställer på användningen av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av den ananas och mango som de säljer. Rapporten Fruktade kemikalier på Costa Ricas plantager visar att kraven som Axfood, Bergendahls, Coop, ICA och Lidl ställer till stor del handlar om att skydda svenska konsumenters hälsa och säkerhet, inte odlarnas. Företagen kräver att frukten de importerar klarar EU:s gränsvärden för kemikalieresthalter samt att lagstiftningen följs i landet där frukten odlas.

De arbetare och bönder som Swedwatch intervjuat i Costa Rica vittnar om hur de, och deras närmiljö, drabbats av hälsoproblem orsakade av plantagernas flitiga användning av bekämpningsmedel. De anställda på de undersökta ananasodlingarna i Costa Rica, och lokalbefolkningen i närområdet, har drabbats av yrsel, huvudvärk, illamående och hudutslag. Kemikalierna har också påverkat miljön negativt och lett till att fiskar och djur har minskat i antal.

Dagligvarukedjorna som granskats i rapporten rekommenderas bland annat att utveckla en policy för hur de negativa effekterna ska minska. De uppmanas även att arbeta för en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av ananas och mango och särskilt fokusera på de aktiva substanser som är förbjudna i Sverige och övriga EU, t ex parakvat.

Play fair: En kampanj för schyssta sportkläder : Har det första avtalet mellan multinationella bolag och lokala fack stärkt föreningsfriheten i Indonesien?

Upphovsperson:	Scott Jacobsson, Linda
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indonesien, Multinationella företag, Textile industry, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Play Fair är ett unikt initiativ i sportklädesindustrin som har stärkt föreningsfriheten på fabriker i Indonesien. Företag som Adidas och Nike har undertecknat samma avtal som lokala leverantörer och fackförbund.

Sedan OS i Aten 2004 har den internationella kampanjen Play Fair drivit på för att internationella sportklädesföretag ska verka för bättre arbetsvillkor på fabrikerna där deras kläder tillverkas. Kampanjen har lett fram till det så kallade Play Fair-avtalet för ökad fackföreningsfrihet som skrevs under 2011 i Indonesien av bland andra Adidas, Nike och Asics. Enligt avtalet ska arbetsgivarna tillåta och stödja fackligt arbete på fabrikerna så att textilarbetarna själva ska kunna påverka och förbättra sina arbetsvillkor.

Avtalet är unikt eftersom:
Det öppnar för lokala fackföreningar att, utöver förhandlingar med arbetsgivaren, även diskutera arbetsvillkoren med inköpande västerländska företag.
De lokala fackförbunden var med från början och förhandlade fram avtalet tillsammans med sportvarumärkena och deras leverantörer.
Rapporten Play Fair: En kampanj för schyssta sportkläder visar att avtalet börjar få positiva effekter genom fler fackligt anslutna och bättre kommunikation mellan parterna. Framför allt gäller det fackens möjlighet att ta upp problem direkt med varumärkesföretagen i fall där de inte får gehör från fabriksledningen. I vissa fall har kollektivavtal förhandlats fram och avtalet har delvis bidragit till ökad trygghet för fackligt aktiva.

Studien är ett samarbete mellan Swedwatch och LO TCO Biståndsnämnd och ett led i att lyfta fram goda exempel på när fackligt arbete kan stärka CSR-arbetet, och vice versa hur företagens CSR-arbete kan användas som språngbräda för att gynna fackligt arbete i leverantörskedjorna. Enligt rapporten har avtalsmodellen potential att bli ett viktigt komplement till varumärkenas uppförandekoder.

Vinets väg från druva till glas : En granskning av Systembolagets hållbarhetsarbete

Upphovsperson:	Edoff, Peter
Utgivare:	Swedwatch | Afrikagrupperna | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Chile, Argentina, Fruktodling, Arbetsmiljö, Vin - framställning, tillverkning etc., Import, Företagens samhällsansvar

Systembolaget har inlett ett ambitiöst och viktigt hållbarhetsarbete. Men ännu har man inte inspekterat vinodlingarna där riskerna är som störst. Där syns inga förbättringar.

I rapporten Vinets väg från druva till glas granskar Swedwatch Systembolagets och fyra svenska vinimportörers hållbarhetsarbete. Statliga Systembolaget antog sin uppförandekod 2012 och lägger stor vikt vid revisioner som kontrollerar att koden följs av vinproducenter i olika länder. Trots Systembolagets ambitiösa satsning på leverantörsansvar fortsätter dock problemen med låga löner, facklig diskriminering och tuffa arbetsvillkor för lantarbetarna på Sydafrikas, Chiles och Argentinas vingårdar.

Rapporten, som bygger på intervjuer med lantarbetare på vingårdar i Chile och Sydafrika, visar att de anställdas löner inte räcker till mat, hyra, utbildning och sjukvård. På tre av fyra arbetsplatser upplevde lantarbetarna att arbetsgivaren diskriminerade fackligt anställda. Hos endast en av fyra producenter upplevde de anställda att de kunde organisera sig fritt utan motstånd från arbetsgivaren. I Sydafrika vittnade anställda om att de utsattes för stora hälsorisker då de hanterade kemikalier utan skyddsutrustning.

Granskningen visar också att de svenska vinimportörernas arbete med att säkerställa bra arbetsvillkor nedåt i kedjan är mycket varierande. En av slutsatserna i rapporten är att Systembolaget inte kommer åt de strukturella problemen, med låga löner och facklig diskriminering, genom att enbart kontrollera att uppförandekoden följs. Systembolaget rekommenderas därför att utöka sina kontakter med lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/systembolaget-missar-brister-pa-vingardar#sthash.RCoWhp5y.dpuf

44 barn med föräldrar i textilindustrin drömmer om ett bättre liv

Upphovsperson:	Sharma, Parul
Utgivare:	Swedwatch | LO TCO Biståndsnämnd
År:	2014
Ämnesord:	Bangladesh, Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomar, Barnkonventionen, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Miljontals barn är tätt länkade till internationella företags produktion av kläder. Trots att många företag utvecklat sitt hållbarhetsarbete när det gäller mänskliga rättigheter så saknas barnperspektivet.
Rapporten 44 barn visar att textilarbetarnas låga löner, osäkra anställningar och svaga position i det bangladeshiska samhället hotar flera av barnens rättigheter. De barn som ingår i studien har alla mammor som tillverkar kläder på leverantörsfabriker till svenska klädföretag. Rapporten visar att barnens rätt till hälsa, en värdig levnadsstandard, att inte utsättas för försummelse samt att leva med sina föräldrar, kränks.

Trots övertid räcker textilarbetarnas löner inte till en acceptabel levnadsnivå för dem och deras familjer. Lönehöjningar kommer heller inte arbetarna till del när matpriser, och hyrorna på den oreglerade bostadsmarknaden i slummen, samtidigt går upp.

Ansvaret för arbetarnas situation är delat. Bristen på sociala trygghetssystem, svårigheter för fackföreningar att verka fritt, korruption samt bristande myndighetsnärvaro i slumområdena är faktorer som tillsammans med låga löner och långa arbetsdagar låser fast arbetarna och deras familjer i en fattigdomsproblematik.

Samtliga 18 företag som svarat på en enkät som presenteras i rapporten ser att de åtminstone har ett delat ansvar för situationen för textilarbetarnas barn. De anger också att levnadslöner är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra situationen för barnen.

I rapporten introduceras också Barnrättsprinciperna; ett ramverk för företag att använda i utvärderingen och hanteringen av påverkan på barns rättigheter och välmående.

Breda initiativ och strategier för att stärka arbetarnas barns rättigheter lyser dock med sin frånvaro. Svenska och internationella företag uppmanas i rapporten att ta sig an frågan om mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet på ett övergripande och långsiktigt plan.

Healthier Procurement : Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan

Upphovspersoner:	Jaekel, Théo | Santhakumar, Arthy
Utgivare:	Swedwatch | The Medical Fair and Ethical Trade Group
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2015
Ämnesord:	Pakistan, Tillverkningsindustri, Import, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Sociala krav i upphandlingar kan vara ett effektivt sätt att påverka undermåliga arbetsvillkor. Det visar rapporten Healthier Procurement som har granskat tillverkning och inköp av kirurgiska instrument från Pakistan.

En stor del av de enklare kirurgiska instrument, så som saxar och pincetter, som används på svenska sjukhus och vårdcentraler är tillverkade i staden Sialkot i Pakistan. Tidigare studier har visat att tillverkningen är kantad av problem så som barnarbete, farliga arbetsmiljöer och löner långt under lagstadgad miniminivå. Som en åtgärd inledde de svenska landstingen 2010 ett nationellt samarbete med krav på schyssta arbetsvillkor i sina upphandlingar av kirurgiska instrument.

Nu har kraven gällt i fem år och Swedwatchs rapport visar att det fått effekt på fabriksgolven i Sialkot. Lönerna ligger idag på lagstadgade nivåer, övertiden är reglerad, barnarbete motverkas aktivt och arbetsmiljön har förbättrats. En del utmaningar återstår så som att arbetarna saknar skyddsutrustning. Tillverkarna påpekar även att inköpspriserna har stått still, trots att man har investerat i bättre arbetsförhållanden och samtidigt som lokala kostnader som elpriset har stigit kraftigt. Rapporten pekar på att den här typen av kostnader behöver beaktas av de svenska importörerna såväl som i upphandlingskontrakten, till exempel genom att använda en utvärderingsmodell som premierar seriösa leverantörer.

Rapporten har även tittat på fabriker som inte berörs av de svenska landstingens upphandlingskrav och konstaterar att arbetsförhållandena där i stort sätt är oförändrade.

Healthier Procurement är gjord i samarbete med British Medical Association (BMA), som är en brittisk fackförening för läkare och läkarstudenter.

Sidor