Sökformulär

Deklarationer, fördrag och konventioner

Marocko vägrar skriva på minförbud

Upphovsperson: Thunberg, Lena
Tidskrift/källa: Västsahara
År: 2007
Ämnesord: Deklarationer, fördrag och konventioner, Marocko, Ockupationer, Västsahara, Konfliktlösning
"Marocko började placera ut minor redan vid krigets början 1976",
berättar Lamine Yahiaoui, Polisarios Nordenrepresentant. Då la de bland annat ut minor runt sina tillfälliga baser. När soldaterna drog vidare ett par dagar senare lämnade de kvar minorna.
När den radarövervakade ”muren”,
som delar Västsahara i två
delar, byggdes av marockanerna på
80-talet placerade de ut minor längs den östra sidan.

Historiskt förbud mot klustervapen

Upphovspersoner: Anderberg, Jenny | Almqvist, Börje (foto)
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2008
Ämnesord: Sverige, Deklarationer, fördrag och konventioner, Vapenteknik, Opinionsbildning
Den 30 maj 2008 kom 110 stater överens om en historisk konvention som förbjuder klustervapen,
vilka under årtionden har orsakat oerhört mycket mänskligt lidande.
Konventionen förbjuder användning,
produktion, lagerhållning och handel med klustervapen.

Till Sveriges regering

Upphovspersoner: Miljöpartiet | Vänsterpartiet | S-kvinnor | Centerkvinnorna | Svenska kvinnors vänsterförbund | Sveriges Kristna Socialdemokrater | Grön Ungdom | Centerns Ungdomsförbund | Centerns Ungdomsförbund | SSU | Ung Vänster | Vänsterns Studentförbund | Kommunistiska partiet | ABF | Afrikagrupperna | Emmaus Björkå | Emmaus Stockholm | Brödet och Fiskarna | Gävleborgs biståndsgrupp | Örnsköldsviks FN-förening | Solidaritetskommittén vid Jakobsbergs folkhögskola | Kommittén för Västsaharas kvinnor | Nätverket för ett fritt Västsahara i Göteborg och Malmö | Stiftelsen Global Kunskap | Föreningen Västsahara
Tidskrift/källa: Västsahara
År: 2007
Ämnesord: Marocko, Deklarationer, fördrag och konventioner, Västsahara, Politiska institutioner, Mänskliga rättigheter, Statlig repression
"Vi kräver
- att Sverige aktivt agerar inom FN, EU och andra internationella fora, så att den västsahariska befolkningens mänskliga rättigheter försvaras mot de marockanska
övergreppen,
- att Sverige aktivt agerar i FN:s generalförsamling under hösten så att västsahariernas rätt till självbestämmande och självständighet i enlighet med FN:s resolutioner om avkoloniseringen försvaras och
äntligen verkställs."

En centerpartist röstade emot ratificeringen

Upphovsperson: Falk, Hans
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2008
Ämnesord: Sverige, Deklarationer, fördrag och konventioner, Politiska institutioner, Europarätt, Juridiska institutioner, Europa
De riksdagsledamöter som i förra veckan röstade för att bordlägga ratificeringen av Lissabonfördraget,
och även de som avstod från att rösta, ville alla utifrån olika utgångspunkter ha klarlägganden om vad detta fördrag egentligen skulle innebära för Sverige.

54 talade om Västsahara i FN-utskott

Upphovsperson: Strömdahl, Jan
Tidskrift/källa: Västsahara
År: 2007
Ämnesord: Ockupationer, Marocko, Deklarationer, fördrag och konventioner, Västsahara, Politiska institutioner, Non-Governmental Organizations (NGOs)
Varje höst möts FN:s generalförsamlings fjärde utskott, avkoloniseringsutskottet,
för att gå igenom läget när det gäller utvecklingen för de icke-självstyrande områden. Det är nu 16 som är kvar på FN:s lista, varav Västsahara
är det största. 1963 var det 64 territorier på listan.

Ursprungsfolk positiva till ny FN-deklaration

Upphovspersoner: Silveira Wennergren, Tove | Nilsson, Jessica | Andersson, Susanne
Tidskrift/källa: Latinamerika
År: 2008
Ämnesord: Demokrati, Deklarationer, fördrag och konventioner, Ursprungsfolk, Internationell solidaritet, Latinamerika, Chile, Ecuador, Bolivia
I september 2007 antog FN:s generalför-samling Deklarationen om ursprungsfolkens rättigheter. Det var ett historiskt beslut som fattades efter över 20 års förhandlingar mellan nationalstater och ursprungsfolk.
– Inte tillräcklig, men ett steg i rätt riktning, kommenterar representanter för flera ursprungsfolk deklarationen.

EU-frågorna betyder mer

Upphovsperson: Falk, Hans
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2008
Ämnesord: Sverige, Ekonomisk politik, Deklarationer, fördrag och konventioner, Europarätt, Socialpolitik, Europa, Grundlagar
Nu här Lissabonfördraget har ratificerats av riksdagen (2008)är det viktigare än någonsin att det blir en politisk diskussion om EU och EG-domstolen, annars hotas det svenska folkstyret och vår nationella suveränitet.
Så kan den diskussion sammanfattas som hölls i ABF-huset i Stockholm i slutet av november.
Carl Tham, före detta minister både i borgerliga och socialdemokratiska regeringar,
konstaterade i sin inledning att Sveriges ratificering av Lissabonfördraget föregåtts av ”största möjliga tystnad”.

Radikala reformer retar oppositionen

Upphovspersoner: Nilsson, Jessica | Alvarez (foto), Joel
Tidskrift/källa: Latinamerika
År: 2009
Ämnesord: Deklarationer, fördrag och konventioner, Jordreformer, Ekonomisk demokrati, Grundlagar, Bolivia, Demokrati, Latinamerika, Feminism och kvinnorörelse, Mänskliga rättigheter, Miljö och ekologi
"Förslaget till Bolivias nya grundlag skrevs av och för kvinnor" säger Rebeca Delgado, som själv var med.
I 24 artiklar nämns specifikt kvinnan eller genusfrågan.

Framsteg för Bolivias kvinnor

Upphovspersoner: Nilsson, Jessica | Bylander, Armando (foto)
Tidskrift/källa: Latinamerika
År: 2009
Ämnesord: Deklarationer, fördrag och konventioner, Jordreformer, Ekonomisk demokrati, Grundlagar, Bolivia, Demokrati, Latinamerika, Feminism och kvinnorörelse, Mänskliga rättigheter, Miljö och ekologi
Bolivias nya grundlag är ett lyft för landets kvinnor, särskilt dem från ursprungsfolken. Över 60 procent av befolkningen röstade ja till den nya konstitutionen den 25 januari, och framför allt bland ursprungsfolken på landsbygden vann ja-sidan terräng. Den nya grundlagen ger kvinnor rätt till lika lön och till hälften av ministerposterna i regeringen. Författningen ger också kvinnorna rätt till sin egen sexualitet och jämställer samboskap med äktenskap. Frågan är hur de radikala reformerna går ihop med ursprungsfolkens traditionella syn på könen – ”qhari-warmi”.

Sidor