Sökformulär

Ekonomisk utveckling och tillväxt

ALBA - Gryning i Latinamerika Bolivarianskt alternativ blir allians

Upphovsperson: Björklund, eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Sociala rörelser, Rättvis handel, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Handelsavtal, Latinamerika, Kuba
Sedan 90-talet utvecklas flera integrationsprojekt i Latinamerika och Karibien som syftar till frigörelse från USA förkvävande kontroll och utplundring. ALBA är det mest långtgående och nydanande projektet för att skapa ett radikalt alternativ till den nyliberala dagordningens. Det bildades av Kuba och Venezuela i december 2004. Sedan dess har Bolivia, Nicaragua, Ecuador m fl länder anslutit sig, men också många kommuner och organisationer i andra länder. ALBA är ett integrationsprojekt som ska bryta med den kapitalistiska logiken, vinstlogiken. Det är både mellanstatligt och mellanfolkligt och grundar sig på ömsesidighet, samarbete, solidaritet och respekt för folksuveräniteten.

Vad vilja kubanerna?

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2011
Ämnesord: Reformer, Ekonomisk demokrati, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kuba
Rafael Hernandez är redaktör för ”Temas”, en kubansk kvartalstidskrift inom samhällsvetenskap och humaniora - www.temas.cu. Och han känner nog inte till August Palm och hans klassiska tal i Malmö 1881: ”Vad vilja socialisterna”. Men så inledde han sitt föredrag: Vad är det vi kubaner önskar oss? Vad behöver förändras. Kort kan sammanfattade han den ”allmänna meningen” om problem med överdriven centralstyrning och likformighet och önskemål om ökat och mer varierat utbud av varor och tjänster genom kooperativ och privatföretag, mindre byråkrati, mer deltagande demokrati.

Östtimors engagemang i internationell fredsdialog

Upphovspersoner: Jonsson, Gabriel | Pollák, Tommy
Utgivare: Föreningen ett Fritt Papua | Östtimorkommittén
Tidskrift/källa: Merdeka & ÖsttimorInformation
År: 2010
Ämnesord: Östtimor, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Internationellt bistånd
Sammanfattning av Henrik Hammargren, Sidas avdelning för Mänsklig säkerhet, presentation vid Östtimorkommitténs höstmöte 25 oktober 2010. Hammargren talade om konferensen "Internationell dialog, fredsskapande och statsbyggnad" som han deltog i i april 2010 i Dili, Östtimors huvudstad.

Samverkande allsidiga gårdar

Upphovsperson: Díaz, Roberto
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2010
Ämnesord: Jordbruk, Lokal ekonomi och försörjning, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kuba
Ungdomsön - Isla de la Juventud - satsar på ett system av små, allsidiga gårdar som samarbetar med varandra och har så uppnått större mångfald på mindre areal och skördar året runt. De har mango, ananas och papayaodling som stomme. Mario Hernández, tidigare hisskötare, nu nybliven jordbrukare, har uppnått imponerande ananasskördar på bara lite mer än två hektar. ”Den här jordplätten livnär min familj men kommer även fruktindustrin och befolkningen till godo”, säger han. Första skörden gav 19 ton och den andra 22. Odlingen är ekologisk med maskkompost, organisk gödsel och organisk bekämpning av både ogräs och insekter.

Vindruvor med volt

Upphovsperson: Moreno, Yoelvis
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2010
Ämnesord: Jordbruk, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kuba
En vinodlare i Villa Clara kan nu skörda nästan året om. Luis Collazo López har fruktträd, odlar majs, rotfrukter och grönsaker och har höns och ankor, kaniner och grisar mm. Men det speciella är vindruvsodlingen och hans metod för att kunna skörda året runt. Går det att odla vindruvor i Kubas klimat?
”Allting är relativt. Det beror på hur klimattålig sorten är.” säger Collazo. Sedan 1800-talet har det funnit vingårdarna i centrala och östra Kuba, men inte för vin, utan”bordsdruvor” att äta.

Vision Eden i Havanna

Upphovsperson: Diamant, Jeannette
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2010
Ämnesord: Jordbruk, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kuba
Bäcken Brisas i Marianao var en idyll. Men med 60-talets expansion ökade nedsmutsningen från bostäder och fabriker. I början av 90-talet bestämde sig Miguel Ángel Figueredo och hans familj för att röja och börja odla med stöd av Agricultura Urbana - samorganisationen för stadsjordbruk - med frön och plantor. 2001 utsåg FAO, FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan, Havannas ”Eden” till föredöme att ta efter. Nu följer allt fler både på Kuba och i andra länder detta exempel som både förskönar och förbättrar stadsmiljön och bidrar till familjens och samhällets försörjning.

Marknadsreformer

Upphovsperson: Lennartsson, P-O
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2010
Ämnesord: Marknads-, plan- och blandekonomi, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kuba
Sedan tidigt 90-tal har Kuba tillåtit arrende av statlig mark på upp till 50 år med möjlighet att förlänga ytterligare 25 år. Utländska investerare inom turistnäringen har länge krävt arrenden på 99 år. Nu tillåts utländska investerare att arrendera statlig mark på upp till 99 år. Inom handeln minskar den statliga kontrollen och gårdsförsäljning tillåts så att enskilda odlare kan sälja frukt och grönsaker direkt till sina kunder.

500 000 till nya jobb på ett halvår

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2010
Ämnesord: Ekonomisk utveckling och tillväxt, Kooperativ, Ekonomiska kriser, Arbetsmarknad, Kuba
Planerna för genomgripande förändringar i det ekonomiska systemet började dras upp 2006. Då hade Kuba haft en stark ekonomisk utveckling under 10 år. Men nya problem uppstod: ekonomisk ojämlikhet, låg produktivitet, vardagskorruption. Hösten 2007 hölls ett stort rådslag om lösningar. Så kom hösten 2008 med 3 förödande orkaner efter varandra och materiella skador på nästan 20 procent av BNP. Och sedan slog den internationella ekonomiska krisen hårt mot Kubas exportintäkter. Efter fortsatt debatt kom besluten hösten 2010 om de ekonomiska reformer som genom avknoppningar, kooperativ och småföretag minska statligt och kommunalt engagemang i näringslivet.

Caritas Östtimorprojekt

Upphovsperson: Jonsson, Gabriel
Utgivare: Föreningen ett Fritt Papua | Östtimorkommittén
Tidskrift/källa: Merdeka & ÖsttimorInformation
År: 2004
Ämnesord: Östtimor, Australien, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Investeringar, Barn och ungdomar, Internationellt bistånd, Utbildning och skola, Europa, Sverige, Övrigt religion
Inför tvåårsdagen av Östtimors självständighet höll
Östtimorkommittén ett öppet medlemsmöte den 18 maj.
Charles Camara, som är Östtimorhandläggare vid
Caritas i Sverige och besökte landet i mars-april, talade
om Caritas biståndsprojekt, varav de flesta i Asien finns
i Indien och Östtimor.

Sidor