Sökformulär

Fjärde Världen

Vem tillhör Irak: dess olja, dess våtmarker?

Upphovspersoner: Persson, Henrik | Thesiger, Wilfred (foto) | Kutchera, Chris (foto)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Kulturhistoria, Politisk historia, Naturresurser, Ursprungsfolk, Kriget mot terrorismen, Irak, Imperialism
[M'adan: Irak] Klaner och stammar, jordägande nomader,
forntida städer. Alla tycks de få ny aktualitet i dagens sönderslagna Irak. Men hur ser Iraks historia ut? Vilka har gjort anspråk på Iraks landområden och det som finns under den – oljan? Och hur ser situationen egentligen ut på Iraks landsbygd?
Iraks olika minoritetsgrupper drabbas i nutidens våld och krig. Vad händer med m´adan-araberna – ursprungsfolket i södra Iraks väldiga våtmarksområden – när nu olja påträffats också där?

Khanty-Mansi förlorar rätten till jakt, fiske och renskötsel

Upphovsperson: Pihl, Birgitta
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Politisk historia, Naturresurser, Ursprungsfolk, Kolonialism, Ryssland
[Khanty-Mansi: Sibirien] 1993 erhöll Khanty-
Mansiska Autonoma Okrug status som likvärdig medlem i den ryska federationen. I samma konstitution erkänns t.ex. skogen vara en viktig inkomstkälla för ursprungsfolken och av stor betydelse för deras kultur. Men i och med att man fann olja, gas och mineraler i marken fick Putin och ryska duman ett nyväckt intresse och lagarna har skärpts.

#Khomani San: land förlorat och återvunnet

Upphovsperson: Karlsson, Annika
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Kulturhistoria, Ursprungsfolk, Jordreformer, Sydafrika
[#Khomani San: Sydafrika] #Khomani San är en grupp av San folken som lever i södra Kalahari öknen i Sydafrika.
1931 bildades Kgalagadi nationalpark. Området där den nya nationalparken bildades var inte obefolkat.
#Khomani Sanfolket hade sina traditionella jaktmarker inom parkområdet. Mellan 1936 och 1974 tvångsförflyttades samtliga ut ur nationalparken. Efter det första flerpartivalet i februari 1994 tillträdde Nelson Mandelas nya regering och en process började för att på juridisk väg återkräva deras förlorade land. Även om det funnits konflikter mellan traditionella och mindre traditionella grupper visar exemplet #Khomani San på möjligheter för ursprungsfolk att skapa lagstiftning som skyddar ursprungsfolks traditionella land.

Landrättigheter för de ursprungliga invånarna

Upphovsperson: Pihl, Birgitta
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Naturresurser, Ursprungsfolk, Jordreformer, Mänskliga rättigheter, Imperialism
Ur artikeln: "Ursprungsfolken världen över kämpar för att rädda Jorden åt oss alla!
Den kamp som ursprungsfolken utkämpar för att få stanna på den mark där deras förfäder bott och där de vill fortsätta att leva i harmoni med den natur som de under tusentals år har anpassat sig till -– den kampen gäller många gånger även att bevara jorden oförstörd åt oss alla. Vad vi i de industrialiserade länderna i dagens globaliserade värld har börjat inse, nämligen att vårt energikrävande moderna samhälle inte är hållbart, måste vi omgående börja ta konsekvenserna av."

Mangyanerna: ursprungsfolk på Filippinerna

Upphovsperson: Markovic, Annika
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Kulturarvet, Ursprungsfolk, Internationellt bistånd, Mänskliga rättigheter, Filippinerna
[Mangyaner: Filippinerna] Tre timmars bil- och båtresa från skyskraporna och neonskyltarna i affärsdistriktet i Manila,
Filippinerna, bor nomadfolket mangyanerna uppe i bergstrakterna på ön Mindoro. De lever fortfarande med kläder tillverkade av bananfibrer och bark, i kojor gjorda av bananblad och utan tillgång till hälso- och sjukvård, undervisning eller annan grundläggande samhällsservice.

Vädjan från internationella solidaritetsrörelser till den ryska duman: stoppa förslag till nya skogs- och vattenlagar!

Upphovspersoner: Pihl, Birgitta | Survival International
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Naturresurser, Ursprungsfolk, Privatiseringar, Ryssland
[Sibirien] Förslag om en ny lag i Ryssland gällande privatisering och försäljning av ryska skogar har upprört människorättsorganisationer världen över. Lagen skulle försämra villkoren väsentligt för alla de ursprungsfolk som bor och använder sig av skogen. Ett protestbrev med en vädjan till statsduman i Ryssland har skickats och brevet refereras här nedan.

Bombkultur och rasism: varför sköts två nomadkvinnor i sitt tält?

Upphovsperson: Persson, Henrik
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Kriget mot terrorismen, Politiska fångar, Tjetjenien, Afghanistan, Ursprungsfolk, USA, Pakistan, Mänskliga rättigheter, Fängelser, fångar och kriminalvård
[Pakistan: pashtuner; pathaner;
rohillas; kuchis; balucher]
Det tycks inte bara vara al-Qaida som utvecklat en bombkultur på senare år. Det har många av världens stater.
Den svenska ”think-tanken”
verkar inte heller den bara
”tänka tanks”. Den tänker numera även bomber och granater. Och tankarna blir verklighet.

Sidor