Sökformulär

Städer

Kuba runt – på väg

Upphovsperson: Jan Strömdahl
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2018
Ämnesord: Kuba, Städer, landsbygd, Ekologisk hållbarhet, Turism
Med stipendier från Mariafonden reste Jan Strömdahl och Maria Sandblad runt Kuba för att fördjupa och uppdatera kunskaper om landets ekologiskt hållbara utveckling. De gjorde studiebesök, med dokumentation och intervjuer i länshuvudstäder, mindre orter och landsbygd, träffade nyckelpersoner, intervjuade, fotade och filmade projekt för kommande artiklar, utställningar och uppdateringar av tidigare redovisningar. Jan skrev dagbok och visar ett smakprov.

Världens mest hållbara samhälle

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2009
Ämnesord: Kuba, Hållbar utveckling, Landsbygdsfrågor, Städer, Energi, Jordbruk, Miljö och ekologi
Världsnaturfondens rapport 2006 utsåg Kuba till världens mest hållbara samhälle utifrån en kombination av det ekologiska fotavtrycket och FNs levnadsnivåindex. I rapporten 2008 hade fonden tagit bort levnadsnivåindex så Kuba försvann från första plats, men det ändrar inget i sak. Kuba har under tiden hamnat högre upp levnadsnivåstegen, klättrat från 51a till 48e plats och minskat både koldioxidutsläpp och energiförbrukning och förblir det ekologiskt och socialt mest hållbara samhället. Denna hållbara utvecklingsmodell utmejslades och tog fart under 90-talets ekonomiska kris, men kan spåras tillbaka till de allra första åren efter revolutionen 1959. Idag är Havanna ett laboratorium för hållbar stadsutveckling, men ännu återstår att utveckla ett hållbart bostadsbyggande.

Rädda Centro Habana

Upphovspersoner: Björklund, Eva | Johansson, Wiwi-Anne
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2009
Ämnesord: Kuba, Kulturarvet, Hållbar utveckling, Städer
Marién Ríos Díaz, 26 år, tog sin arkitektexamen 2006 med ett examensarbete som handlade om upprustning av den gamla affärsgatan Galiano i Centro Habana. Hon fortsatte sedan som medarbetarei ett stort forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar upprustning och förnyelse av Centro Habana som gränsar till Gamla Havannas och är den högst exploaterade och tätast befolkade stadsdelen, med 160.000 invånare på 3,4 km2, indelad i 5 kommundelsnämnder. Marién vill göra alla dess kulturvärden, både de byggda och de kulturella traditionerna, kända för att hindra förstörelse med okänslig rivning och stereotyp, ”modern” nybebyggelse.

Enastående förnyelse av kulturarvet

Upphovspersoner: van Hoff, Herman | Johansson, Wiwi-Anne
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2009
Ämnesord: Kuba, Kulturarvet, Städer
Åren 2004-05 uppdrog Unesco åt två internationella experter en stor utvärdering av upprustningen av Gamla Havanna och drog slutsatsen att den är ett enastående exempel på hur kulturarvets äkthet kan bevaras genom att väcka invånarnas intresse att delta i förnyelsen, skriver Unescos ansvarige van Hoff. Alltsedan Gamla Havanna utsågs till världsarv 1982 har där utvecklats en framgångsrik och inspirerande modell med ett nydanande förhållningssätt till kulturarvet, med mångfald, hållbarhet och kreativitet som drivkraft för mänsklig för utveckling

Mycket på gång i grannskapet

Upphovsperson: Ekström, Örjan
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2012
Ämnesord: Sociala och politiska aktivister, Städer, Kulturföreningar och kulturinstitutioner, Konsthantverk, Kuba
Grannskapets folkkulturella utvecklingscentrum har plats för teatergrupper, språkkurser, AA-möten, hantverkskurser, konstkurser, föredrag med mera. I kommundelsnämnden som ansvarar för verksamheten ingår dels områdets kommunfullmäktigeledamöter, dels representanter folkrörelserna som kvinnoförbundet kvarterskommittéerna, facket och elev- och studentförbunden m fl. När jag var där en söndag uppträdde området seniorkör och i pausen visade ungdomar kläder som de sytt upp.

Bilen kom, sågs och segrade ihjäl sig

Upphovspersoner: Åsman, Benny | Internationalen
Tidskrift/källa: Internationalen
År: 2009
Ämnesord: Ekonomiska kriser, Sverige, Industri och industrialism, Städer, Transporter, Miljöföroreningar
Nittonhundratalet var bilens århundrade.
Ingen annan produkt fångade så till den grad människors fantasier och vardag. Bilen erövrade världen i ett segertåg som får Alexander den Stores krigarbedrifter att blekna. I början av seklet fanns det tjugofemtusen bilar på gatorna. När första världskriget bröt ut 1914 rullade redan femhundratusen fram på kullersten och trampad jord. När det andra världskriget slutade spydde femtio miljoner fyrhjulingar ut avgaser och smuts. Strax innan oljekrisen 1974 fanns det trehundra miljoner spridda över världen och i storstäderna stod de redan fast i långa köer. Men det stoppade inte monstrets framfart. År 2007 var de till sist niohundra miljoner och Moder Jords luftrör på väg att förstöras. Bilen har besegrat sig själv på exakt hundra år.

Uppe på berget finns ett... hopptorn!

Upphovspersoner: Rahm, Johan | von Seth, Lina
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2006
Ämnesord: Afghanistan, Politisk historia, Städer
Man undrar verkligen. Så här på flera kilometers avstånd till närmaste vatten. Varför har de ett hopptorn för trampoliner högst uppe på det där berget? Som syns över stora delar av Kabul.
Vad ska det vara bra för? Är det kanske ett konstnärligt uttryck för längtan efter vatten?

Sidor