Sökformulär

Hållbar utveckling

Kortrapport från Havanna, Efter värsta orkanen

Upphovspersoner: Jan Strömdahl | Maria Sandblad
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2017
Ämnesord: Kuba, Naturkarastrofer, Solidaritet, Hållbar utveckling
Livet går vidare i gamla banor men staden och dess invånare har fått sig en allvarlig smäll av en av de värsta orkanerna i Havannas historia. Vindstyrkan var inte värst, utan vattenmassorna som dränkte kvarteren med en havsnivåhöjning på någon meter och 10-11 meter höga vågor som överraskade både myndigheter och befolkning. Men förberedelser och evakueringsplaner fungerade och alla hjälpte varandra på alla sätt. Nu fungerar det mesta, men reparationer av byggnader, ledningsnät, växtlighet och gator pågår på många håll.

Sol ersätter kärnkraft.

Upphovsperson: Jan Strömdahl
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2015
Ämnesord: Kuba, Energi, förnybar, Hållbar utveckling
I utkanten av Cienfuegos finns ett fantastiskt gravmonument över kärnkraften. Med Sovjets fall 1991 upphörde reaktorbygget och Kubas kärnkraftstekniker omskolade sig till hängivna ambassadörer för solel. Reaktorruinen skulle kunna bli centrum för en storskalig solenergianläggning. Ledningsstolparna är redan resta och med Atomstaden, Ciudad Nuclears 15 000 invånare finns det gott om arbetskraft.


Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Upphovsperson: Cosnier, Maria
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2012
Ämnesord: Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar
Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer.

Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.

Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.

Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.

Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.

Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:

Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.

Läs sammanfattning på engelska

Almendares, stadens gröna lunga

Upphovsperson: Silva Correa, Yenia
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2014
Ämnesord: Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Miljövård, Kuba
Almendaresfloden med sin ekologiska ”stadspark” längs båda stränderna sträcker sig genom 4 kommuner. Det ingår i Havannas Gröna Bälte tillsammans med andra ekologiska projekt som Botaniska Trädgården, Akvariet, Morroparken, Leninparken, Havannahamnen. Dit kommer folk från hela storhavanna, inklusive ekoturister, på stadsnaturutflykter och lär sig harmonisk samlevnad med naturen.

Kubas organiska sockerbruk

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2014
Ämnesord: Jordbruk, Kooperativ, Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Kuba
Sockerbruket Carlos Baliño på centrala Kuba som drivs av flera jordbrukskooperativ beslöt 1998 att bli först med att satsa på ekologiskt socker. Det innebar en stor omläggning av odlingsmetoder och raffinering. De har certifikat för ekologisk odling ECOCERT och Rättvis handel/ Fair Trade och kontrolleras årligen. Nu gäller det att också sälja med hjälp av en spansk solidaritetsorganisation som ska bryta blockaden med solidarisk försäljning i Europa, och Sverige.

Kulturresa till Kuba: Gatukonstens förlovade land

Upphovsperson: Persson, Inka
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2014
Ämnesord: Hållbar utveckling, Kultur, Bildkonst och film, Miljö och ekologi, Kuba
En vecka tillbringar vi i Havanna. Mitt i Habana Vieja (”Gamla Stan”) lyser uppfräschade fasader i allehanda kulörer. Talrika målningar på väggar, murar och portar gör stadsvandringar till spännande berättelser. I andra grannskap omvandlar kulturarbetare tillsammans med de boende dem till färgsprakande konstverk. Sedan flyger vi till Santiago de Cuba där vi också besöker konstskolor, gallerier och i ateljéer. I Bayamo – Kubas näst äldsta stad – ser vi hur döda träd tas om hand av skulptörer där de står. Och så mycket mer vi hann med på mindre än en månad.

Hjälpte svenskt bistånd?

Upphovsperson: Pollák, Tommy
Utgivare: Föreningen ett Fritt Papua | Östtimorkommittén
Tidskrift/källa: Merdeka & ÖsttimorInformation
År: 2013
Ämnesord: Östtimor, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Internationellt bistånd, Hållbar utveckling, Sverige
Sida avslutar sitt samarbetsprogram med
Östtimor 2013 och har därför låtit utvärdera
Sveriges bistånd till Östtimor. Utvärdering-
en ger inte några siffror på resultatet av bi-
ståndet, men drar slutsatsen att resultatet är
i linje med målen.

Miljön i Rundabordssamtal på TV

Upphovsperson: Tiroler, Zoltan
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2013
Ämnesord: Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Kuba
I TV-programmet Rundabordssamtal framhölls hur intimt vatten, skog och jordbruk hänger samman. Kuba arbetar med att minimera skadorna som uppstår vid höjningen av saltnivåerna i jord och vatten, havsnivån, torka, de allt tätare och kraftigare orkanerna och deras påverkan på jordbruket.
I programmet framhölls hur miljöåtgärder lyckats höja avkastningen av olika grödor, exempelvis ris, samtidigt som man lyckats minska vattenförbrukningen. Som avgörande faktor för framgång betonades att jordbrukarna genom utbildning får kunskap om hållbart jordbruk där man skyddar ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Kuba har gått längst Ekologiskt jordbruk

Upphovsperson: Ruiz Marrero, Carmelo
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2013
Ämnesord: Jordbruk, Hållbar utveckling, Miljö, Kuba
Kuba är det land i världen som gått längst och på kortast tid, från konventionellt industriellt jordbruk till organisk odling. Detta har uppmärksammats, hyllats och dokumenterats av många experter och observatörer inklusive jordreformforskaren Peter Rosset och jordbruksekologen Miguel Altieri, akademiska institutioner som Sociedad Científica Latinoamericana de Agroecología (SOCLA) och ideella organisationer som Food First och Worldwatch Institute. Det har också varit ämnet för en dokumentär ”The Power of Community: How Cuba Survived Peak Oil” från 2006. 

Obyråkratiskt, uppfinningsrikt, decentraliserat är några nyckelord.

Sidor