Sökformulär

Energi

Sol ersätter kärnkraft.

Upphovsperson: Jan Strömdahl
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2015
Ämnesord: Kuba, Energi, förnybar, Hållbar utveckling
I utkanten av Cienfuegos finns ett fantastiskt gravmonument över kärnkraften. Med Sovjets fall 1991 upphörde reaktorbygget och Kubas kärnkraftstekniker omskolade sig till hängivna ambassadörer för solel. Reaktorruinen skulle kunna bli centrum för en storskalig solenergianläggning. Ledningsstolparna är redan resta och med Atomstaden, Ciudad Nuclears 15 000 invånare finns det gott om arbetskraft.


Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Upphovsperson: Cosnier, Maria
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2012
Ämnesord: Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar
Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer.

Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.

Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.

Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.

Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.

Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:

Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.

Läs sammanfattning på engelska

Utan mark, utan makt : Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone

Upphovsperson: Whålin, Malena
Utgivare: Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa: Swedwatch Report
År: 2013
Ämnesord: Sierra Leone, Energi, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Land, Land acquisition, Kvinnofrågor, Arbetsrätt
Klarar näringslivet att leverera biståndsmål? Swedwatchs granskning av Swedfunds satsning på ett bioenergiprojekt i Sierra Leone visar hur kvinnors rättigheter kommer i kläm när företaget Addax Bioenergy arrenderar mark för sockerrörsodling.

Rapporten ”Utan mark, utan makt” granskar hur ett bioenergiprojekt i Sierra Leone lever upp till svenska och internationella utvecklingsmål. Svenska statens utvecklingsfinansiär Swedfund har investerat 90 miljoner kronor av den totala investeringen på 2,4 miljarder kronor i företaget Addax Bioenergy. Företaget backas även upp av sju andra utvecklingsbanker från olika länder. Företaget odlar sockerrör och ska producera etanol till den europeiska marknaden samt elektricitet till den nationella marknaden i Sierra Leone.

För sin verksamhet arrenderar Addax Bioenergy ett markområde på 44 000 hektar av lokalbefolkningen i 92 byar i norra Sierra Leone. De självförsörjande bönderna får 55 kronor per hektar och år i arrende.

Trots att Addax Bioenergy har ett ambitiöst hållbarhetsarbete visar Swedwatchs granskning att det finns stora utmaningar i projektet. Att investera i ett storskaligt jordbruk i ett fattigt postkonfliktland som Sierra Leone ställer krav på breddade perspektiv, långsiktighet och - kanske framför allt - lokalbefolkningens inkludering och involvering. Swedwatchs studie visar att kvinnor har begränsade möjligheter att dra nytta av projektet. De får inte äga mark enligt de lokala traditionerna. Det är i stor utsträckning kvinnorna som brukat och rört sig på marken men de har haft mycket begränsat inflytande i förhandlingarna och får sällan del av arrendet. De berörs i hög grad av projektet men har av på grund av sin underordnade ställning sämre tillgång till information och klagomålsmekanismer och sämre chanser till arbete än männen.

Kvinnor behöver ges fler möjligheter att dels delta i avtalsprocessen, dels dra nytta av projektet. Löpande kommunikation med lokalbefolkningen bör förbättras och utgå ifrån lokala behov, språk och traditioner så att ett meningsfullt deltagande möjliggörs.

Marken ska enligt avtalen arrenderas i 50 år framöver och bioenergiprojektet är ännu bara inne på sitt tredje år. Förväntningarna på de utvecklingseffekter det ska ge är höga både bland investerare och lokalbefolkning. Swedwatchs fältstudie har visat att det finns allvarliga risker att projektet inverkar negativt på människorättssituationen i de berörda byarna. Om projektet ska generera en tillväxt som kommer lokalbefolkningen till godo och stärker hela Sierra Leone så bör projektet i högre grad utgå ifrån deras behov. Idag saknar lokalbefolkningen korrekt information eller förståelse för projektet och många har arrenderat ut sin mark för att de upplever att de blivit lovade arbete.

I de byar som Swedwatch besökt råder stor besvikelse över att inte fler har fått jobb och att säsongsanställningarna skapar stor osäkerhet. Upplevelsen av svikna löften har lett till en spänd situation mellan företaget och lokalbefolkningen som var tydlig under Swedwatchs besök och som visade sig i en protest mot företaget som riskerade att bli våldsam.

Världens mest hållbara samhälle

Upphovsperson: Björklund, Eva
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2009
Ämnesord: Kuba, Hållbar utveckling, Landsbygdsfrågor, Städer, Energi, Jordbruk, Miljö och ekologi
Världsnaturfondens rapport 2006 utsåg Kuba till världens mest hållbara samhälle utifrån en kombination av det ekologiska fotavtrycket och FNs levnadsnivåindex. I rapporten 2008 hade fonden tagit bort levnadsnivåindex så Kuba försvann från första plats, men det ändrar inget i sak. Kuba har under tiden hamnat högre upp levnadsnivåstegen, klättrat från 51a till 48e plats och minskat både koldioxidutsläpp och energiförbrukning och förblir det ekologiskt och socialt mest hållbara samhället. Denna hållbara utvecklingsmodell utmejslades och tog fart under 90-talets ekonomiska kris, men kan spåras tillbaka till de allra första åren efter revolutionen 1959. Idag är Havanna ett laboratorium för hållbar stadsutveckling, men ännu återstår att utveckla ett hållbart bostadsbyggande.

Varför är Kuba så föredömligt hållbart?

Upphovsperson: Strömdahl, Jan
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2008
Ämnesord: Kuba, Bioenergi, Hållbar utveckling, Energi, Vindkraft, Miljö och ekologi
Det har väckt viss uppmärksamhet att respektabla internationella institutioner kommit fram till att Kuba är det enda land i världen som är hållbart. Världsnaturfonden, WWF ger vartannat år ut en rapport om tillståndet på jorden, Living Planet Report. Den senaste rapporten kom 2006.
För att ett land ska betraktas som hållbart krävs dels att det ekologiska fotavtrycket håller sig inom det globala genomsnittet för biologiskt produktiv mark och vatten, för närvarande1,8 hektar per person, deels att index för mänsklig utveckling, HDI, överstiger 0,8.
Enligt WWF måste den rika världen balansera sin konsumtion och ändra livsstil så att jordens kapacitet inte överskrids. Vi måste sänka energiförbrukningen och fasa ut de fossila bränslena. Varför då inte titta lite närmare på hur kubanerna gjort?

Fortsatt kamp för el

Upphovspersoner: Eriksson, Åsa | Afrikgrupperna
Utgivare: Afrikagrupperna
Tidskrift/källa: Södra Afrika
År: 2004
Ämnesord: Ekonomisk utveckling och tillväxt, Energi, Sydafrika
Mer än 2,5 miljoner sydafrikanska hushåll har fått elektricitet sedan apartheids fall. Trots det talar man i Soweto om en elkris eftersom tusentals hushåll fått sin el avstängd när de inte betalat räkningarna. Under apartheid var det en del i kampen mot regimen att bojkotta el- och vattenräkningar. Därför hade många i Soweto dragit på sig höga skulder för obetalda räkningar redan innan 1994. Efter självständigheten lovade ESKOM att slopa större delen av dessa skulder, mot att de boende skulle börja betala för sin el.

På jakt efter sopbilen

Upphovsperson: Carlsson, Mats (text och foto)
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2004
Ämnesord: Nicaragua, Energi, Övriga sociala frågor
(OBS! Denna PDF innehåller även en artikel om Leonardo Boff)
VFSN:s koordinatör i Estelí, Mats Carlsson, berättar om sina vedermödor med att leva i Nicaragua: ”Detta är mitt tredje år i Nicaragua sedan jag började arbeta för VFSN och den mörkaste tid jag har upplevt. Jag har ingen ström i huset jag bor i. Det är inte komiskt eller mysigt, bara irriterande och stressande.”

Demokrati: mer än bara fria val

Upphovsperson: Wangel, Jennie
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2006
Ämnesord: Demokrati, Nicaragua, Politiska val, Energi
I dag är demokratins tillstånd en viktig angelägenhet, där mycket av samhällsdebatten handlar om globalt uppbyggande av demokrati, dess instabilitet och dess vidmakthållande.
Demokratibegreppet är omstritt. Den västerländska tolkningen, det vill säga folkstyre, där folkets flertal har bestämmanderätten, fungerar inte fullt ut i något samhälle. Demokrati handlar om mycket mer än bara fria val.

Det civila samhället i Bilwi arbetar för autonomi och utveckling

Upphovspersoner: Chavarría U., Erich | Svensson H., Berit (övers.)
Tidskrift/källa: Nyheter från Nicaragua
År: 2006
Ämnesord: Demokrati, Nicaragua, Politiska institutioner, Energi, Ägande
(OBS! Denna PDF innehåller även en annan artikel)
I Bilwi finns en sammanslutning, Coordinadora de la Sociedad Civil, bestående av 32 frivilligorganisationer,
kommunala ledare, sociala och etniska rörelser, dykarnas fackförening och enskilda personer. Några av organisationerna är: Karata, Pana Pana, Cedeca, Ipade, kvinnorörelsen Gaviota, universiteten Bicu och Uraccan och åldermansrådet.

Sidor