Sökformulär

Ursprungsfolk

Ursprungsfolkens Kyoto- Deklaration: 3:e VärldsVattenForumet, Kyoto, Japan 2003

Upphovspersoner: Klint, Anna (övers.) | Gurt, Carl Johan (foto)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2006
Ämnesord: Vatten, Ursprungsfolk, Politiska taktiker och strategier, Miljö och ekologi
Det har nu hållits fyra Världsvattenforum. Det senaste hölls i Mexiko i maj 2006. Tre år tidigare i Kyoto, Japan sammanställde de representerade ursprungsfolken en egen deklaration,
där de framför sina gemensamma ställningstaganden till vatten och miljö. De formulerar
även en handlingsplan för hur man vill gå vidare för att förbättra förhållandena.

Feminism: något för marginaliserade kvinnor?

Upphovsperson: Jacobsson, Leif
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2008
Ämnesord: Ursprungsfolk, Feminism och kvinnorörelse, Litteratur, Kolonialism, Genus och jämställdhet
Ur recensionen: "Vilken av dessa verklighetsbeskrivningar är riktig? På ett möte för arktiska ursprungsbefolkningar presenterades två
bilder av dessa samhällens könsroller. En ung man menade att det inte fanns kvinnoförtryck bland ursprungsbefolkningarna.
En ung kvinna tecknade däremot en bild av ett samhälle i kris, där kvinnorna flyttade för att få utbildningsmöjligheter medan männen stannade kvar."

Paradis på väg att försvinna?

Upphovsperson: Gustafsson, Berit
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2008
Ämnesord: Minoritetskulturer, Kulturkonflikter, Ursprungsfolk, Brottslighet, Informell sektor, Hiv/Aids, Papua Nya Guinea, Språk, Arbetslöshet
5,6 miljoner invånare och ett av världens mest heterogena länder med uppmot 850 etniska grupper.
Majoriteten är papuaner vars förfäder kom till Nya Guinea för cirka 60 000 år sedan.
Socialantropologen Berit Gustafsson, som arbetat i Papua Nya Guinea i flera år, berättar.

Ledare

Upphovsperson: Persson, Henrik
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2008
Ämnesord: Ursprungsfolk
Hoten och hoppet är temat i detta nummer av Fjärde Världen. Hoten finns, mot de folkgrupper som räknas till fjärde världen. Hoten, de kan vara fysiska, som sjukdom, eller militära,
kulturella, språkliga och rasistiska. Det kan handla om fördomar – som att somalier skulle vara särskilt outbildade eller ha en ”underligare kultur” än andra. Exempel på hur det hoppfulla arbetet finns i form av biståndsarbete, nya organisationer, nya viktiga upprop,
kända och okända stödprojekt.

Vad händer… … med zapatisterna i Chiapas, Mexiko?

Upphovsperson: Warlenius, Rikard
Utgivare: SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa: Arbetaren
År: 2008
Ämnesord: Nationella befrielsekamper, Internationell solidaritet, Ursprungsfolk, Mexiko
På nyårsnatten 1994 – samtidigt som frihandelsavtalet Nafta trädde i kraft – intog Zapatistarmén för nationell befrielse, EZLN,
sju städer i den mexikanska provinsen Chiapas, däribland huvudstaden San Cristóbal de Las Casas. De följande två veckorna
ägde hårda strider rum med hundratals dödsoffer innan en vapenvila trädde i kraft.
Sedan dess har zapatisterna och dess talesperson Subcommandante Marcos riktat in sig på
förhandlingar och fredlig kamp.

Guancherna: ett folk försvunnet för evigt?

Upphovspersoner: Lindgren, Lars | Fjärde Världens redaktion
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2008
Ämnesord: Kulturhistoria, Politisk historia, Ursprungsfolk, Spanien, Kolonialism, Språk, Migration
Guancherna assimilerades och förslavades. De var Kanarieöarnas urinvånare och brukar beskrivas som ett helt försvunnet folk. Men är det verkligen så? Hur, när, varför och av vem befolkades Kanarieöarna? Och vad blev det av dessa människor?
Lars Lindgren, flitig besökare till ögruppen, har undersökt saken.

Sidor