Sökformulär

Hållbar utveckling

Rädda Centro Habana

Upphovspersoner: Björklund, Eva | Johansson, Wiwi-Anne
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2009
Ämnesord: Kuba, Kulturarvet, Hållbar utveckling, Städer
Marién Ríos Díaz, 26 år, tog sin arkitektexamen 2006 med ett examensarbete som handlade om upprustning av den gamla affärsgatan Galiano i Centro Habana. Hon fortsatte sedan som medarbetarei ett stort forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar upprustning och förnyelse av Centro Habana som gränsar till Gamla Havannas och är den högst exploaterade och tätast befolkade stadsdelen, med 160.000 invånare på 3,4 km2, indelad i 5 kommundelsnämnder. Marién vill göra alla dess kulturvärden, både de byggda och de kulturella traditionerna, kända för att hindra förstörelse med okänslig rivning och stereotyp, ”modern” nybebyggelse.

Livsmedelssäkerhet och hållbar utveckling: mat och miljö

Upphovspersoner: Björklund, Eva | T, Z | B, E
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2008
Ämnesord: Kuba, Hållbar utveckling, Latinamerika, 0, Jordbruk
Jean Ziegler, FN:s expert på ”Rätten till mat” sedan år 2000, hyllade Kuba som ett bra exempel och föredöme för hur man kan garantera befolkningen tillgång till livsmedel. "Kuba visar kreativitet att hitta vägar att föda sin befolkning, trots de brister som orsakas av USAs snart 50-åriga blockad som kostat landet nära 90 miljarder US dollar."

Varför är Kuba så föredömligt hållbart?

Upphovsperson: Strömdahl, Jan
Utgivare: Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa: Tidskriften Kuba
År: 2008
Ämnesord: Kuba, Bioenergi, Hållbar utveckling, Energi, Vindkraft, Miljö och ekologi
Det har väckt viss uppmärksamhet att respektabla internationella institutioner kommit fram till att Kuba är det enda land i världen som är hållbart. Världsnaturfonden, WWF ger vartannat år ut en rapport om tillståndet på jorden, Living Planet Report. Den senaste rapporten kom 2006.
För att ett land ska betraktas som hållbart krävs dels att det ekologiska fotavtrycket håller sig inom det globala genomsnittet för biologiskt produktiv mark och vatten, för närvarande1,8 hektar per person, deels att index för mänsklig utveckling, HDI, överstiger 0,8.
Enligt WWF måste den rika världen balansera sin konsumtion och ändra livsstil så att jordens kapacitet inte överskrids. Vi måste sänka energiförbrukningen och fasa ut de fossila bränslena. Varför då inte titta lite närmare på hur kubanerna gjort?

Small arms and development

Upphovspersoner: Green, Christine | Föreningen för Utvecklingsfrågor | Parliamentary Forum on Small Arms and Light Weapons
Utgivare: Föreningen för Utvecklingsfrågor
År: 2007
Ämnesord: Hållbar utveckling, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Våld och konflikter
Armed violence and small arms proliferation curtails prospects for human development and the consolidation of democracy in the world. Is the picture as gloomy as this or are there signs of a brighter future ahead for developing and transitional societies? Speakers: Henrik Hammargren, Head of Division for Peace and Security in Development Cooperation, Sida, MP Joseph Nkessarry, Vice-President of the Parliamentary Forum on SALW and member of the Great Lakes Parliamentary Forum on Peace, Kenyan Chapter, Dr Siemon Wezeman, head of SIPRI Arms Transfer Research Team, Ana Martinovic, Coordinator for Western Balkans Parliamentary Forum on SALW-UNDP-SEESAC. Moderator: Peter Weiderud, General Secretary of the Parliamentary Forum on SALW.

Kamtjatka – ekosystem i fara och hotat kulturarv

Upphovspersoner: Kasten, Erich (text & foto) | Kluge, Paulina (övers.)
Tidskrift/källa: Fjärde Världen
År: 2007
Ämnesord: Hållbar utveckling, Ursprungsfolk, Internationellt bistånd, Kulturella seder, Miljö och ekologi, Ryssland
[Itelmener, korjaker, evener; Ryssland] Kamtjatka, den ryska halvön i Fjärran östern, fascinerar vetenskapsmän och turister från hela världen genom sin imponerande natur och kulturella mångfald hos ursprungsfolken som bor där; itelmener, korjaker och evener. Men rikedomen hotas till sin existens. Den hotas av en erosion av det ännu omfattande intakta ekosystemet och av en upplösning av de lokala samhällen och sociala och kulturella värdesystem som gjort det möjligt för ursprungsbefolkningen att överleva de extrema naturliga och klimatiska förutsättningarna.

Världens farligaste jobb

Upphovsperson: Sundelin, Anders
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2005
Ämnesord: Hållbar utveckling, Afghanistan, Övrig teknik
Minröjarna bär skyddsmasker i genomskinlig plast som täcker hela ansiktet. De bär tunga ljusblå skyddsdräkter som täcker bröstet, magen och låren. På
händerna har de skyddshandskar, på
fötterna stadiga militärkängor. När de arbetar sitter de på knä, vilket betyder att de rör sig långsamt och långsamheten
är det som utmärker deras arbete.

”Det sitter inte i kläderna”: genuskonsulten Carol Le Duc om situationen för kvinnorna

Upphovsperson: Almqvist, Börje
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2006
Ämnesord: Hållbar utveckling, Landsbygdsfrågor, Afghanistan, Internationellt bistånd, Genus och jämställdhet
"Framsteg för afghanska kvinnor har aldrig skett utan bakslag.
Därför är det farligt att gå för fort fram", varnar Carol Le Duc, genuskonsult i Afghanistan och tidigare anställd som genussamordnare på SAK.

Arbete för jämställdhet krävande

Upphovsperson: von Seth, Lina
Utgivare: Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa: Afghanistan-nytt
År: 2007
Ämnesord: Hållbar utveckling, Afghanistan, Internationellt bistånd, Genus och jämställdhet
Inom NSP:s målsättning att minska fattigdomen och stärka lokalsamhället finns två delmål: jämställdhet och stöd till sårbara samhällsgrupper.
Ytterligare grundprinciper är demokratiska beslutsprocesser som alla får ta del av, transparens, hållbarhet och ansvarsfullt användande av programresurserna. De lokala samhällena ska bidra med minst tio procent av projektutgifterna i form av pengar eller arbete.

Sidor