Klimat och klimatförändringar

Tibet på klimatmöte i Warszawa

Medarbetare:	Bjermo, Jonas (foto)
Utgivare:	Svenska Tibetkommittén
Tidskrift/källa:	Tidningen Tibet
År:	2013
Ämnesord:	Tibet, Klimat och klimatförändringar

Temperaturökningen på den Tibetanska platån är dubbelt så hög som genomsnittet i världen. Det är oroväckande eftersom platån har det största antalet glaciärer utanför de två polerna. Detta säger Tempa Gyaltsen Zamlha från University of East Anglia i en intervju på FN:s klimatmöte i Warszawa som hölls i november 2013.

Stora miljöutmaningar i Afghanistan

Upphovsperson:	Renberg, Gudrun
Utgivare:	Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa:	Afghanistan-nytt
År:	2015
Ämnesord:	Afghanistan, Klimat och klimatförändringar, Miljö, Miljö och ekologi

Afghanistan är ett av världens tio mest sårbara länder när det gäller klimatförändringar, på grund av sitt torra klimat och sitt huvudsakligen agrara samhälle. Vatten är en nyckelresurs, skogen ger bränsle och material binder mark och förhindrar erosion. Båda resurserna har minskat markant under senare decennier. Glaciärerna i bergmassiven krymper. Landsbygdsbefolkningen plågas av laviner och jordskred, torka och översvämningar. I städerna ökar luftföroreningar och sanitetsproblem i takt med den kraftiga urbaniseringen. Nu pågår förberedelserna inför klimatkonferensen i Paris i december för fullt.

Grönare landskap handlar om överlevnad

Upphovspersoner:	Lindh, Björn | Lindh, Björn (foto)
Utgivare:	Svenska Afghanistankommittén (SAK)
Tidskrift/källa:	Afghanistan-nytt
År:	2015
Ämnesord:	Afghanistan, Miljö, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar

Runt avlägsna byar utanför staden Bamiyan blir dalgångarna för var dag allt grönare. Människors förståelse ökar för hur de kan ta naturen till hjälp för att få en bättre levnadsstandard och skydda sig mot naturkatastrofer.

Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter

Upphovsperson:	Cosnier, Maria
Utgivare:	Swedwatch | Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar

Ett energiprojekt i Indien illustrerar problemen med att svenska utsläpp ska minskas genom köp av utsläppskrediter i utvecklingsländer.

Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.

Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.

Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.

Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.

Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:

Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.

Läs sammanfattning på engelska

Blir guldet till sand?

Upphovsperson:	Arounsavath, Frida
Utgivare:	Swedwatch | Naturskyddsföreningen | Svenska Kyrkan
År:	2015
Ämnesord:	Bank- och finansfrågor, Klimat och klimatförändringar, Sverige

De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största ödesfrågor. Ett förändrat klimat drabbar hela klotet, men slår hårdast mot fattiga länder och människor som redan lever i utsatthet. Finansmarknaden behöver ställa om mot mer klimatsmarta investeringar för att klimatet ska stabiliseras. Svenskarnas sparfonder är en del i den omställningen.

Swedwatchs rapport ”Blir guldet till sand?” har granskat den praktiska klimathänsynen hos de tio största svenska privata kapitalförvaltarna; Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, SPP, AMF, Länsförsäkringar, Skandia, Danske Bank och Lannebo Fonder. Här finns hälften av det svenskregistrerade fondkapitalet placerat. Rapporten har undersökt hur klimatarbetet ser ut och hur det kommuniceras till kunderna. Resultatet visar att ingen av de granskade aktörerna kan redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan, eller har kommunicerat den typen av information till spararna. Enligt Swedwatchs egna klimatuppskattningar av 28 fonder för småsparare är det stora skillnader mellan utsläppen; 100 000 kr i en fond genererar två ton koldioxidutsläpp per år, samma summa investerad i en annan fond genererar åtta ton årligen.

Miljön i Rundabordssamtal på TV

Upphovsperson:	Tiroler, Zoltan
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2013
Ämnesord:	Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Kuba

I TV-programmet Rundabordssamtal framhölls hur intimt vatten, skog och jordbruk hänger samman. Kuba arbetar med att minimera skadorna som uppstår vid höjningen av saltnivåerna i jord och vatten, havsnivån, torka, de allt tätare och kraftigare orkanerna och deras påverkan på jordbruket.
I programmet framhölls hur miljöåtgärder lyckats höja avkastningen av olika grödor, exempelvis ris, samtidigt som man lyckats minska vattenförbrukningen. Som avgörande faktor för framgång betonades att jordbrukarna genom utbildning får kunskap om hållbart jordbruk där man skyddar ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Cubasolar - eldsjälar för hållbar energi

Upphovsperson:	Lindholm, Jan
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2013
Ämnesord:	Hållbar utveckling, Övrig energi, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Kuba

Det var 1994 som en handfull eldsjälar grundade den ideella organisationen Cubasolar för att sprida en ekologiskt hållbar energikultur, utan fossila bränslen. De nu 900 medlemmarna - ingenjörer, arkitekter, forskare, lärare, folkbildare, miljöaktivister m fl. -informerar, utvecklar tekniken och driver projekt som visar bra exempel. De har byggt upp ett centrum för solenergi i alla dess former. Cubasolars ledare Luis Berriz berättade att regeringen nu fattat beslut att skynda på utbyggnaden av hållbar energiteknik - att nu gå från ideell till industriell nivå.

Globala kriser och lokala lösningar : Två böcker

Upphovsperson:	Strömdahl, Jan
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2009
Ämnesord:	Hållbar utveckling, Sverige, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Kuba

I två aktuella svenska böcker, Björn Forsbergs Omställningens tid med undertiteln Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid och David Jonstads Kollaps med undertiteln Livet vid civilisationens slut förekommer hänvisningar till Kuba. De båda författarna är överens om att vi står inför en ofrånkomlig ekologisk och ekonomisk kris eller kollaps. Möjligen finns ett val mellan att vänta tills den slår till och sedan söka skapa ett hållbart system ur spillrorna eller att försöka förebygga krisen genom kraftfulla (lokala) omställningsinsatser. Båda är också överens om att Kuba är det bästa exemplet på kombinationen kris och omställning.

Ehrenberg förnekar Kubas hållbarhet

Upphovsperson:	Strömdahl, Jan
Utgivare:	Svensk-Kubanska Föreningen
Tidskrift/källa:	Tidskriften Kuba
År:	2012
Ämnesord:	Opinionsbildning, Hållbar utveckling, Miljö och ekologi, Klimat och klimatförändringar, Kuba

I den nya upplagan av Ekonomi- handboken på ETC förlag förlöjligar Johan Ehrenberg den energirevolution som genomförs i Kuba. Han har gjort en resa dit och blivit besviken och sammanfattar: ”Kubas hållbara ekonomi är en myt”. Han ger varken referenser eller källhänvisningar, bara antydningar som förminskar stadsodlingen, gör sig lustig över att massbilismen inte fått genomslag och menar att Kuba inte är bättre än andra fattiga länder. Men det en avgrund mellan Kuba och de fattiga länderna och mellan Johan och sanningen om Kubas hållbarhet. Det undergräver trovärdigheten för hela Ekonomihandboken

Michelle sätter fokus på Afrikas miljö

Upphovsperson:	Olausson, Viktoria
Utgivare:	Afrikagrupperna
Tidskrift/källa:	Södra Afrika
År:	2010
Ämnesord:	Afrika, Miljö, Klimat och klimatförändringar

Senegalesiska Michelle Ndiaye Ntab är chef för Greenpeace Afrika, ett regionalt kontor som öppnade för drygt ett år sedan och sydafrikanske Kumi Naidoo är ny chef för Greenpeace globalt. Det innebär att afrikanska frågor lyfts inom organisationen där fokusområdena för Afrika är klimatkrisen, skog och fiske.

Sidor