Swedwatch

från Swedwatch hemsida:
Swedwatch är en ideell förening och partipolitiskt obunden research- organisation.
Vårt syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företags verksamhet i utvecklingsländer.

Kärnverksamheten är att granska och påverka företag samt informera konsumenter om svenska företags fotavtryck i verksamhetsländerna. Granskningarna resulterar i rapporter, filmer och föreläsningar.
Swedwatch ska blåsa i visselpipan vid missförhållanden men även uppmuntra föredömen. Med utgångspunkt i nationella lagar, och internationella riktlinjer, ska Swedwatch föra dialog med företag och offentliga institutioner i Sverige om vikten av att respektera mänskliga rättigheter och miljö.

Rapporterna som Swedwatchs granskningar resulterar i är offentliga och går att ladda ner.
Arbetet och planeringen av vilka granskningar som ska göras sker i samverkan med våra medlemsorganisationer Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Fair Trade Center, Latinamerikagrupperna, Afrikagrupperna och Diakonia. Medlemsorganisationernas representanter utgör Swedwatchs styrelse.

Läs mer

Investering utan insyn : Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?

Upphovsperson:	Whålin, Malena
Utgivare:	Swedwatch \| Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Brasilien, Pensionsfonder, Ursprungsfolk, Ekonomisk politik, Miljö och ekologi, Land acquisition

Den bristande transparensen runt Andra AP-fondens investering i jordbruksmark i Brasilien gör det omöjligt att granska hur fonden lever upp till sina åtagande gällande etik och miljö.

Jordbruksmark ses av allt fler aktörer som en stabil och långsiktig investering. Efterfrågan på mat, biobränsle och djurfoder gör att konkurrensen om den odlingsbara jorden ökar. Andra AP-fonden, AP2, har investerat nära 3 miljarder kronor i ett bolag som köper mark i bland annat Brasilien. På marken odlas soja, sockerrör, bomull och majs i industriell skala. Enligt AP2 har man lagt stor vikt vid hållbarhet i investeringen men fonden vill av konkurrensmässiga skäl inte uppge var marken de köpt ligger. Argumentet är att man vill kunna köpa upp mer mark medan den fortfarande är billig. Swedwatchs studie har visat att det inte görs någon regelbunden kontroll av förhållandena på jordbruken på uppdrag av AP2 eller de andra investerarna.

De sektorer man investerat i är förknippade med allvarliga risker för människor och miljö. Hög användning av giftiga bekämpningsmedel och undermåliga arbetsförhållanden är stora problem i det brasilianska jordbruket. När det storskaliga industrijordbruket breder ut sig försvinner allt mer av den brasilianska savannen cerradon med sin unika biologiska mångfald och både soja och sockerrörsodlingar inkräktar på ursprungsfolks traditionella territorier. Två av AP2:s affärspartners i Brasilien anklagas för inblandning i kränkningar av ursprungsfolks respektive arbetares rättigheter genom sina underleverantörer.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/investering-utan-insyn#sthash.QpXAawe7.dpuf

Skattjakten : Var skattar företag med verksamhet i utvecklingsländer?

Upphovsperson:	Areskog Bjurling, Kristina
Utgivare:	Swedwatch \| Diakonia
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Zambia, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Multinationella företag, Taxation

Zambia förlorar drygt sex miljarder kronor varje år i olovliga finansiella flöden och skatteflykt. Få företag berättar hur mycket skatt de betalar i landet och bristen på insyn försvårar utveckling.

Swedwatch har undersökt hur företag skattar i utvecklingsländer i allmänhet och hur fyra svenska bolag skattar i Zambia i synnerhet. Utvecklingsländer beräknas ha förlorat minst sex gånger mer i olovliga finansiella flöden under de tio år mot vad samma länder fick i bistånd under samma period. FN och OECD identifierar skatteflykt som ett av de största hindren för fattigdomsbekämpning och frågan växer just nu fram som en ny fråga inom företagsansvar (Corporate Responsibility). Men Sandvik, Atlas Copco, SKF och Ericsson har fortfarande inte tagit upp frågan inom sitt arbete med företagsansvar. Rapporteringen kring vad företagen betalar i skatt i Zambia, eller andra enskilda utvecklingsländer är helt obefintlig i bolagens årsredovisningar. Samtliga av de undersökta företagen saknar publika skattepolicies som uttalar vilka principer bolagen följer för sin skatteplanering globalt.

Swedwatchs granskning har inte kunnat slå fast att något av de fyra bolagen ägnar sig åt oetisk skatteplanering eller olagliga skatteflyktsupplägg, men transparensen kring bolagens vinster och skatter i utvecklingsländerna behöver förbättras avsevärt. Möjligheten att granska bolagens skatteplanering begränsas både av sekretesslagstiftning i Zambia och att bolagen inte vill lämna ut information

Arbetsvillkor i blåbärsskogen : En rapportserie om snåriga regler, utnyttjade plockare och solskenshistorier.

Upphovsperson:	Wingborg, Mats
Utgivare:	Swedwatch
År:	2013
Ämnesord:	Sverige, Arbetsvillkor, Arbetsmiljö, Mänskliga rättigheter, Migrant workers

Inför bärsäsongen 2013 fördjupar bärbranschen sitt samarbete för ett ökat socialt ansvartagande, ett arbete där Swedwatch bidrar med en ny rapport.

Swedwatch har, sedan 2011, i tre rapporter granskat villkoren för utländska bärplockare i Sverige. Nu finns rapporterna sammanställda i skriften Arbetsvillkor i blåbärsskogen som ska användas i de fortsatta diskussionerna med bärbranschen.

Rapporten publiceras i samband med ett möte den 31:a maj dit ICA bjudit in Swedwatch, andra livsmedelsföretag, bärgrossister, intresseorganisationer, branschorgan och myndigheter. ICA har sedan tidigare initierat ett samarbete kring det sociala ansvarsarbetet med flera aktörer i branschen och syftet med mötet är att planera och diskutera ansvarsfrågor inför bärsäsongen 2013.

Arbetsvillkor i blåbärsskogen tecknar en bild av den globaliserade världens blåbärsplockare: en utnyttjad migrantarbetare. Swedwatchs granskningar har visat på de utländska bärplockarnas utsatthet, effekterna av snåriga regler men även de förbättringar som skett.

För Swedwatch, vars främsta uppgift är att granska arbetsvillkor i ”syd”, har blåbärsrapporterna blivit en ingång till att granska exploatering av migrantarbetare på den svenska arbetsmarknaden.

10 år : En förbättringsresa med svenska företags hållbarhets arbete i låglöneländer

Upphovsperson:	Risberg, Viveka
Utgivare:	Swedwatch
År:	2013
Ämnesord:	Swedwatch, Svenska företag, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

I ett decennium har Swedwatch granskat, problematiserat och rekommenderat. Det firar vi med en jubileumsskrift om människor vi mött och frågor vi nött under våra första tio år som vakthundsorganisation.

I jubileumsskriften har vi samlat glädjeämnen och motgångar i arbetet som gett svenska företag bättre hållbarhetsarbete i låglöneländer. Sedan Swedwatch föddes i september 2003 har vi publicerat ett 60-tal rapporter om drygt 120 företag i ett 40-tal länder.

I skriften berättar vi om varför flera restaurangkedjor tagit bort jätteräkor ut sitt sortiment, hur arbetare i Pakistan blev sjuka av svensk sjukvård och att klädföretagen börjat ta ansvar för textilarbetarnas levnadsförhållanden i Bangladesh. I skriften ger också 10 ledande experter inom mänskliga rättigheter och miljö sina reflektioner över hur CSR utvecklats det gångna decenniet, och blickar framåt.

Men även om vassa granskningar och konstruktiv dialog fått svenska företag att förbättra sitt hållbarhetsarbete i låglöneländer så slutar resan inte här. Genom våra rapporter ger vi dem som drabbas av missförhållanden kopplade till svenska företag en röst. Vi tror att ansvarsfulla företag kan lyfta både människor och samhällen ur fattigdom. Därför fortsätter arbetet med att granska, problematisera och rekommendera.

Starkt fokus på kvinnors rättingheter : Uppföljning av klädföretagens CSR-arbete

Upphovspersoner:	Edoff, Peter \| Nilsson, Linn
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Bangladesh, Arbetsmiljö.Mänskliga rättigheter, Kvinnofrågor, Rättvis handel

Svenska klädföretag verksamma i Bangladesh har ökat sitt fokus på kvinnors rättigheter. Bättre kvinnohälsa och nolltoleransprojekt mot kvinnovåld är några av satsningarna.

Uppföljningsrapporten Starkt fokus på kvinnors rättigheter sammanfattar det möte som Swedwatch arrangerade i maj 2013. Bland deltagarna fanns Sveriges ambassadör i Bangladesh samt representanter från Gina Tricot, H&M, Lindex, RNB, Åhléns, Svenska kyrkan, Sida, Utrikesdepartementet, RFSU och Fair Trade Center. Mötet ägde rum bara några veckor efter Rana Plaza-kollapsen i Dhaka den 24 april då 1 129 människor miste livet. Brand- och byggsäkerhet var därför ett återkommande samtalsämne. Kort efter mötet skrev H&M och Lindex under avtalet Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh som IndustryALL Global Union och UNI Global Union står bakom.

Rapporten följer upp de rekommendationer som Swedwatch riktade till företagen i rapporten A Lost Revolution? som publicerades i maj 2012 och utgick ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagen tillskriver A Lost Revolution? stor betydelse för en ökad medvetenhet om kvinnors situation. Granskningen visade att rätten till hälsa, rätten till vatten och rätten till ett människovärdigt boende (decent living) inte är en självklarhet för kvinnor som arbetar i textilindustrin i Bangladesh.

Uppföljningen visar att flera initiativ tagits av företagen för att arbeta strukturellt med kvinnors rättigheter. Exempelvis har H&M utvecklat en policy för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnors rättigheter samt startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer som tillverkar kläder. Lindex och MQ deltar i HER-project, där internationella textil- och klädföretag tillsammans med lokala organisationer arbetar för att öka kunskapen kring sexuell- och reproduktiv hälsa.

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh. I maj 2013 annonserade den bangladeshiska regeringen en höjning av minimilönen och hävde förbudet mot att arbetare fritt får gå med i fackföreningar. Det är ett viktigt steg men det är nu av största vikt att svenska företag tydligt signalerar att de vill se levnadslöner och en fungerande fackföreningsrörelse i Bangladesh.

På mötet överlämnades 8 178 namnunderskrifter från uppropet En lön att leva på till företagen. Swedwatch och sex nordiska organisationer står bakom uppropet som uppmanar företag och politiker att verka för levnadslöner och bättre villkor i textilindustrin i Bangladesh. Namnunderskrifterna har också överlämnats till Sveriges handelsminister Ewa Björling, Business Sweden samt Bangladeshs regering.

Vita rockar och vassa saxar : en rapport om landstingens brist på etiska inköp

Upphovsperson:	Kristina Bjurling
Utgivare:	Swedwatch \| Fair Trade Center
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2007
Ämnesord:	Indien, Pakistan, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Handel, Rättvis handel

Mänskliga rättigheter för anställda kränks i produktionen av textilier och kirurgiska instrument till svensk sjukvård. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar” granskar Swedwatch landstingens inköp av enkla kirurgiska instrument och sjukvårdstextilier.

På den fabrik där arbetsvillkoren var sämst tvingas de anställda ibland att arbeta dygnet runt för att tillverka leveranser till Martinson Konfektion. På fabriken i södra Indien tillverkas patientkläder till bland annat Skånes, Västra Götalands och Stockholms läns landsting. Många anställda uppger att de arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Arbetstagarna på Almedahls leverantör av handdukar i Pakistan har också många problem. De uppger att de får löner som ligger under den lagliga minimilönen, att de inte tillåts organisera sig i fackföreningar och att de straffas med obetald övertid för misstag i produktionen. Även här bryts det mot arbetstidslagstiftningen och de anställdas obligatoriska arbetstid uppgår till 72 timmar i veckan. Denna leverantör har inte heller någon rening av sitt utsläpp från färgning och blekning.

En stor del av inköpen av enkla kirurgiska instrument (saxar, pincetter, peanger, med mera) till svenska landsting har sitt ursprung i industristaden Sialkot i nordöstra Pakistan. Direktimporten av kirurgiska instrument från Pakistan till Sverige är liten. En stor del av importen sker via Tyskland. Två av de svenska företag, Medixa och Sunnex Tillquist, som köper in och säljer enkla kirurgiska instrument till svenska landsting uppger till SwedWatch att de köper från Pakistan. Det är dock mycket möjligt att även en del av de andra aktörerna får en del produktion gjord i Pakistan, med eller mot deras vetande.

De flesta exportörer i Siakot låter underleverantörer ha ansvar för flera steg i produktionen. Detta visade sig även gälla den leverantör som tillverkade åt Sunnex Tillquist. Trots att leverantören, M A Arain Brothers, låtit Sunnex Tillquist tro att företaget gör all tillverkning i sin fabrik visade det sig att man använde sig av ett tiotal underleverantörer. Huvudfabriken var ljus, fin och väl ventilerad. Genom intervjuer utanför fabriken fick vi veta att de flesta var nöjda med sina anställningar på fabriken. Genom lokala kontakter får vi besöka tre underleverantörer. Samtliga berättar hur de utnyttjas av de större fabrikerna genom att ersättningen för deras arbete är mycket låg. Den minimala ersättningen gör att arbetstiderna är långa och barnarbete relativt vanligt.

På sjukhus används flera olika textilier. Förutom personalkläder är det patientkläder, bäddlinnen, handdukar, filtar, dukar och gardiner. Sammanlagt köper landstingen in textiler för cirka 150 miljoner varje år. Den största delen av sömnaden av sjukvårdsrockar och bäddlinne sker i Baltikum och Östeuropa, men allt fler av företagen i branschen uppger att de flyttar leverantörer till de billigare länderna i Asien eller Afrika. Tygerna importeras ofta från Asien.

Martinson Konfektions leverantör i Tirupur uppvisar stora brister i arbetsvillkoren. Bland annat tvingas de anställda arbeta till ett på natten flera gånger i veckan. 15 av 17 intervjuade uppger att de tvingas arbeta långt över lagenlig arbetstid, 16 av 17 uppger att de inte får lagenlig övertidsersättning och 13 av 17 klagar på arbetsmiljön. Många anställda arbetar uppemot 90 timmar i veckan. Indiens tillåtna arbetstid är 48 timmar normalt och maximalt tillåts arbetstagarna arbeta 60 timmar i veckan. Fem av sjutton anställda uppger att leverantören anställer barnarbetare under 15 år. En pojke som endast är 14 år uppger att han arbetar lika långa arbetsdagar som sina vuxna kollegor. De anställda klagar på ryggont och utmattning, men vågar inte klaga hos arbetsgivaren av rädsla för att förlora arbetet. Många slutar dock på grund av de hårda arbetsvillkoren. Martinson Konfektion, som köper omkring 40 procent av leverantörens inköp, säger sig vara omedveten om de svåra arbetsvillkor som gäller på den fabrik de köpt av sedan 1990. Inte förrän 2006 har Martinson överhuvudtaget börjat ställa frågor om vilka arbetsvillkor som gäller på fabriken.

En av FMVs leverantörer av T-shirts i Tirupur i Indien framstår dock som ett gott exempel. Leverantören tillåter fackföreningar på arbetsplatsen och uppfyller till stor del de anställdas rättigheter. Även en av tillverkarna av väv i Pakistan lever upp till det mesta i arbetsrättslagstiftningen.

Det är ingen lösning om landstingen väljer bort varor från utvecklingsländer på grund av problemen vid tillverkningen. Slutsatsen är istället att landstingen bör skärpa sina inköpskrav och uppföljningen av dessa, så att anställda inte får lida i tillverkningen av Sveriges gemensamma förbrukningsvaror

Global expectations on indian operations : A study on Stora Enso’s human rights challenges

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch \| Finnwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indien, Multinationella företag, Skogsindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Säkerheten och arbetsmiljön brister på finsk-svenska skogskoncernen Stora Ensos fabriker i södra Indien. Det visar en granskning Swedwatch gjort i samarbete med Finnwatch.

I rapporten Global expectations on Indian operations undersöker Finnwatch och Swedwatch finsk-svenska Stora Ensos arbete med socialt ansvar i två av dess fabriker i södra Indien. Fabrikerna i Indien tillhör dotterbolaget Stora Enso Inpac Delta Indien och producerar olika typer av förpackningar. Köpet inleddes 2009 och avslutades 2011. Fabrikerna hade tidigare mycket hög olycksstatistik vilket uppmärksammades av Stora Enso i den konskevensanalys, med fokus på mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor, som gjordes innan förvärvet genomfördes.

Swedwatchs och Finnwatchs rapport visar att Stora Enso sedan 2011 har inlett en process för viktiga förändringar som bland annat lett till färre olyckor. Trots det klagade fortfarande många av de anställda på en farlig arbetsmiljö. Temperaturen i fabriken var fortsatt mycket hög och säkerhetsträningen, samt informationen om arbetarnas rättigheter, var otillräcklig. Ingen av de arbetare som fått allvarliga arbetsplatsskador hade begärt kompensation trots att några har fått men för livet.

Rapporten visar även att de anställda i de lägre lönekategorierna tjänade långt under en levnadslön och att arbetsvillkoren var mycket dåliga hos en transportleverantör som körde varor till och från fabrikerna. Rapporten konstaterar också att migrantarbetare från andra delar av Indien hade mycket primitiva boendeförhållanden utan tillgång till toaletter och rent vatten. Sedan Stora Enso fått ta del av rapportens resultat har bolaget gått med på att vidta en rad förbättringar. Swedwatch välkomnar dessa åtgärder.

Platinautvinning med risker : Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?

Upphovsperson:	Jaekel, Théo
Utgivare:	Swedwatch \| Afrikagrupperna \| Svenska Kyrkan
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Sverige, Gruvindustri, Minerals, Arbetsmiljö, Arbetsvillkor, Multinationella företag, Företagens samhällsansvar

Utvinning av platina i Sydafrika sker med stora risker för människor och miljö. Trots det redovisar inte svenska företag med kopplingar till industrin hur de hanterar dessa risker.

Lokalbefolkningen kring gruvorna i Sydafrika saknar i stor utsträckning tillgång till vatten och sanitet, eller lämpliga bostäder. Gruvarbetarna utsätts för ständiga säkerhetsrisker och det finns ett utbrett missnöje över lönenivåerna. Swedwatch har i rapporten Platinautvinning med risker – vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika? undersökt hur Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik, samtliga med kopplingar till platinaindustrin, hanterar dessa risker.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och kommunicera externt hur detta hanteras. Rapporten visar att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet. Swedwatch uppmanar företagen att följa FN:s vägledande principer och redogöra för hur risker för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna identifieras, samt redogöra för hur dessa risker hantera

Fruktade kemikalier på Costa ricas plantager : En granskning av importerad ananas och mango

Upphovsperson:	Swedwatch
Utgivare:	Swedwatch \| Svenska Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Costa Rica, Fruktodling, Bekämpningsmedel, Hälsorisker, Arbetsmiljö, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Import

Ananas som importeras till Sverige från Costa Rica har med stor sannolikhet odlats med bekämpningsmedel som skadar både människor och miljö.

Costa Rica är det land som använder mest bekämpningsmedel i världen per hektar odlingsmark. Costa Rica är också det land Sverige importerar mest ananas ifrån. Vid besprutningen av Costa Ricas plantager sprids aktiva substanser som bromacil, parakvat, ethoprop, triadimefon och furaner. Alla dessa är cancerframkallande och antingen förbjudna i EU eller hårt reglerade på grund av sin giftighetsgrad.

Swedwatch har granskat vilka krav fem av Sveriges största daglivarukedjor ställer på användningen av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av den ananas och mango som de säljer. Rapporten Fruktade kemikalier på Costa Ricas plantager visar att kraven som Axfood, Bergendahls, Coop, ICA och Lidl ställer till stor del handlar om att skydda svenska konsumenters hälsa och säkerhet, inte odlarnas. Företagen kräver att frukten de importerar klarar EU:s gränsvärden för kemikalieresthalter samt att lagstiftningen följs i landet där frukten odlas.

De arbetare och bönder som Swedwatch intervjuat i Costa Rica vittnar om hur de, och deras närmiljö, drabbats av hälsoproblem orsakade av plantagernas flitiga användning av bekämpningsmedel. De anställda på de undersökta ananasodlingarna i Costa Rica, och lokalbefolkningen i närområdet, har drabbats av yrsel, huvudvärk, illamående och hudutslag. Kemikalierna har också påverkat miljön negativt och lett till att fiskar och djur har minskat i antal.

Dagligvarukedjorna som granskats i rapporten rekommenderas bland annat att utveckla en policy för hur de negativa effekterna ska minska. De uppmanas även att arbeta för en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i odlingen av ananas och mango och särskilt fokusera på de aktiva substanser som är förbjudna i Sverige och övriga EU, t ex parakvat.

Play fair: En kampanj för schyssta sportkläder : Har det första avtalet mellan multinationella bolag och lokala fack stärkt föreningsfriheten i Indonesien?

Upphovsperson:	Scott Jacobsson, Linda
Utgivare:	Swedwatch \| LO TCO Biståndsnämnd
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Indonesien, Multinationella företag, Textile industry, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Play Fair är ett unikt initiativ i sportklädesindustrin som har stärkt föreningsfriheten på fabriker i Indonesien. Företag som Adidas och Nike har undertecknat samma avtal som lokala leverantörer och fackförbund.

Sedan OS i Aten 2004 har den internationella kampanjen Play Fair drivit på för att internationella sportklädesföretag ska verka för bättre arbetsvillkor på fabrikerna där deras kläder tillverkas. Kampanjen har lett fram till det så kallade Play Fair-avtalet för ökad fackföreningsfrihet som skrevs under 2011 i Indonesien av bland andra Adidas, Nike och Asics. Enligt avtalet ska arbetsgivarna tillåta och stödja fackligt arbete på fabrikerna så att textilarbetarna själva ska kunna påverka och förbättra sina arbetsvillkor.

Avtalet är unikt eftersom:
Det öppnar för lokala fackföreningar att, utöver förhandlingar med arbetsgivaren, även diskutera arbetsvillkoren med inköpande västerländska företag.
De lokala fackförbunden var med från början och förhandlade fram avtalet tillsammans med sportvarumärkena och deras leverantörer.
Rapporten Play Fair: En kampanj för schyssta sportkläder visar att avtalet börjar få positiva effekter genom fler fackligt anslutna och bättre kommunikation mellan parterna. Framför allt gäller det fackens möjlighet att ta upp problem direkt med varumärkesföretagen i fall där de inte får gehör från fabriksledningen. I vissa fall har kollektivavtal förhandlats fram och avtalet har delvis bidragit till ökad trygghet för fackligt aktiva.

Studien är ett samarbete mellan Swedwatch och LO TCO Biståndsnämnd och ett led i att lyfta fram goda exempel på när fackligt arbete kan stärka CSR-arbetet, och vice versa hur företagens CSR-arbete kan användas som språngbräda för att gynna fackligt arbete i leverantörskedjorna. Enligt rapporten har avtalsmodellen potential att bli ett viktigt komplement till varumärkenas uppförandekoder.

Sökformulär