Swedwatch

från Swedwatch hemsida:
Swedwatch är en ideell förening och partipolitiskt obunden research- organisation.
Vårt syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företags verksamhet i utvecklingsländer.

Kärnverksamheten är att granska och påverka företag samt informera konsumenter om svenska företags fotavtryck i verksamhetsländerna. Granskningarna resulterar i rapporter, filmer och föreläsningar.
Swedwatch ska blåsa i visselpipan vid missförhållanden men även uppmuntra föredömen. Med utgångspunkt i nationella lagar, och internationella riktlinjer, ska Swedwatch föra dialog med företag och offentliga institutioner i Sverige om vikten av att respektera mänskliga rättigheter och miljö.

Rapporterna som Swedwatchs granskningar resulterar i är offentliga och går att ladda ner.
Arbetet och planeringen av vilka granskningar som ska göras sker i samverkan med våra medlemsorganisationer Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Fair Trade Center, Latinamerikagrupperna, Afrikagrupperna och Diakonia. Medlemsorganisationernas representanter utgör Swedwatchs styrelse.

Läs mer

Vinets väg från druva till glas : En granskning av Systembolagets hållbarhetsarbete

Upphovsperson:	Edoff, Peter
Utgivare:	Swedwatch \| Afrikagrupperna \| Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet)
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2013
Ämnesord:	Sydafrika, Chile, Argentina, Fruktodling, Arbetsmiljö, Vin - framställning, tillverkning etc., Import, Företagens samhällsansvar

Systembolaget har inlett ett ambitiöst och viktigt hållbarhetsarbete. Men ännu har man inte inspekterat vinodlingarna där riskerna är som störst. Där syns inga förbättringar.

I rapporten Vinets väg från druva till glas granskar Swedwatch Systembolagets och fyra svenska vinimportörers hållbarhetsarbete. Statliga Systembolaget antog sin uppförandekod 2012 och lägger stor vikt vid revisioner som kontrollerar att koden följs av vinproducenter i olika länder. Trots Systembolagets ambitiösa satsning på leverantörsansvar fortsätter dock problemen med låga löner, facklig diskriminering och tuffa arbetsvillkor för lantarbetarna på Sydafrikas, Chiles och Argentinas vingårdar.

Rapporten, som bygger på intervjuer med lantarbetare på vingårdar i Chile och Sydafrika, visar att de anställdas löner inte räcker till mat, hyra, utbildning och sjukvård. På tre av fyra arbetsplatser upplevde lantarbetarna att arbetsgivaren diskriminerade fackligt anställda. Hos endast en av fyra producenter upplevde de anställda att de kunde organisera sig fritt utan motstånd från arbetsgivaren. I Sydafrika vittnade anställda om att de utsattes för stora hälsorisker då de hanterade kemikalier utan skyddsutrustning.

Granskningen visar också att de svenska vinimportörernas arbete med att säkerställa bra arbetsvillkor nedåt i kedjan är mycket varierande. En av slutsatserna i rapporten är att Systembolaget inte kommer åt de strukturella problemen, med låga löner och facklig diskriminering, genom att enbart kontrollera att uppförandekoden följs. Systembolaget rekommenderas därför att utöka sina kontakter med lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna.

- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/systembolaget-missar-brister-pa-vingardar#sthash.RCoWhp5y.dpuf

De olympiska kränkningarna : Om OS i Sotji, de svenska sponsorerna och de mänskliga rättigheterna

Upphovsperson:	Jennische, Erik
Utgivare:	Swedwatch \| RFSL \| RFSU
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2014
Ämnesord:	Ryssland, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar

Varken Sveriges olympiska kommitté, SOK, eller dess huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall tar ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras vid vinter-OS i Sotji.*

Sveriges olympiska kommitté, SOK, beskriver den olympiska rörelsen som en rörelse för mänskliga rättigheter. I rapporten De olympiska kränkningarna granskas rörelsens stadga och de dokument som används när en värdstad för OS utses. Rapporten visar dock att det inte finns några belägg för detta påstående.

Den olympiska rörelsen saknar en policy för mänskliga rättigheter och dess stadga saknar hänvisningar till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. OS-rörelsen gör inte heller någon analys av risken för att spelen kan bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter i värdstaden eller värdlandet. I utvärderingarna analyseras inte heller vilka konsekvenser spelen haft för mänskliga rättigheter.

I rapporten intervjuas SOK:s huvudsponsorer ATG, Nordea och Vattenfall. ATG har ingen policy alls för mänskliga rättigheter medan Nordea och Vattenfall har anslutit sig till UN Global Compact och säger sig följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Dessa ramverk innebär att företag ska ta ansvar för att minimera negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna inom hela sin värdekedja. Företagen har inte använt ramverken för att analysera sin sponsrings påverkan på mänskliga rättigheter. Företagen anser dock att OS kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter är problematiska och de är angelägna om att hitta metoder för att påverka positivt.

Swedwatch rekommenderar SOK och de svenska sponsorerna att söka inflytande över den olympiska rörelsen. Ett mål för arbetet bör vara att den olympiska stadgan kompletteras med en människorättspolicy. Policyn bör hänvisa till FN:s grundläggande människorättskonventioner och användas för att ställa krav på värdarna för spelen samt de som levererar varor och tjänster till spelen.

44 barn med föräldrar i textilindustrin drömmer om ett bättre liv

Upphovsperson:	Sharma, Parul
Utgivare:	Swedwatch \| LO TCO Biståndsnämnd
År:	2014
Ämnesord:	Bangladesh, Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomar, Barnkonventionen, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Miljontals barn är tätt länkade till internationella företags produktion av kläder. Trots att många företag utvecklat sitt hållbarhetsarbete när det gäller mänskliga rättigheter så saknas barnperspektivet.
Rapporten 44 barn visar att textilarbetarnas låga löner, osäkra anställningar och svaga position i det bangladeshiska samhället hotar flera av barnens rättigheter. De barn som ingår i studien har alla mammor som tillverkar kläder på leverantörsfabriker till svenska klädföretag. Rapporten visar att barnens rätt till hälsa, en värdig levnadsstandard, att inte utsättas för försummelse samt att leva med sina föräldrar, kränks.

Trots övertid räcker textilarbetarnas löner inte till en acceptabel levnadsnivå för dem och deras familjer. Lönehöjningar kommer heller inte arbetarna till del när matpriser, och hyrorna på den oreglerade bostadsmarknaden i slummen, samtidigt går upp.

Ansvaret för arbetarnas situation är delat. Bristen på sociala trygghetssystem, svårigheter för fackföreningar att verka fritt, korruption samt bristande myndighetsnärvaro i slumområdena är faktorer som tillsammans med låga löner och långa arbetsdagar låser fast arbetarna och deras familjer i en fattigdomsproblematik.

Samtliga 18 företag som svarat på en enkät som presenteras i rapporten ser att de åtminstone har ett delat ansvar för situationen för textilarbetarnas barn. De anger också att levnadslöner är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra situationen för barnen.

I rapporten introduceras också Barnrättsprinciperna; ett ramverk för företag att använda i utvärderingen och hanteringen av påverkan på barns rättigheter och välmående.

Breda initiativ och strategier för att stärka arbetarnas barns rättigheter lyser dock med sin frånvaro. Svenska och internationella företag uppmanas i rapporten att ta sig an frågan om mänskliga rättigheter i allmänhet och barns rättigheter i synnerhet på ett övergripande och långsiktigt plan.

Healthier Procurement : Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan

Upphovspersoner:	Jaekel, Théo \| Santhakumar, Arthy
Utgivare:	Swedwatch \| The Medical Fair and Ethical Trade Group
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2015
Ämnesord:	Pakistan, Tillverkningsindustri, Import, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar

Sociala krav i upphandlingar kan vara ett effektivt sätt att påverka undermåliga arbetsvillkor. Det visar rapporten Healthier Procurement som har granskat tillverkning och inköp av kirurgiska instrument från Pakistan.

En stor del av de enklare kirurgiska instrument, så som saxar och pincetter, som används på svenska sjukhus och vårdcentraler är tillverkade i staden Sialkot i Pakistan. Tidigare studier har visat att tillverkningen är kantad av problem så som barnarbete, farliga arbetsmiljöer och löner långt under lagstadgad miniminivå. Som en åtgärd inledde de svenska landstingen 2010 ett nationellt samarbete med krav på schyssta arbetsvillkor i sina upphandlingar av kirurgiska instrument.

Nu har kraven gällt i fem år och Swedwatchs rapport visar att det fått effekt på fabriksgolven i Sialkot. Lönerna ligger idag på lagstadgade nivåer, övertiden är reglerad, barnarbete motverkas aktivt och arbetsmiljön har förbättrats. En del utmaningar återstår så som att arbetarna saknar skyddsutrustning. Tillverkarna påpekar även att inköpspriserna har stått still, trots att man har investerat i bättre arbetsförhållanden och samtidigt som lokala kostnader som elpriset har stigit kraftigt. Rapporten pekar på att den här typen av kostnader behöver beaktas av de svenska importörerna såväl som i upphandlingskontrakten, till exempel genom att använda en utvärderingsmodell som premierar seriösa leverantörer.

Rapporten har även tittat på fabriker som inte berörs av de svenska landstingens upphandlingskrav och konstaterar att arbetsförhållandena där i stort sätt är oförändrade.

Healthier Procurement är gjord i samarbete med British Medical Association (BMA), som är en brittisk fackförening för läkare och läkarstudenter.

Mänskliga rättigheter på hal is Svenska ishockeyförbundet och dess sponsorer passiva inför Lukasjenkas VM-show

Upphovsperson:	Sommerfeld, Isabel
Utgivare:	Swedwatch \| LO-TCO Biståndsnämnd
År:	2014
Ämnesord:	Belarus, Idrott och sport, Mänskliga rättigheter

Den vitryska staten tillhör världens mest repressiva regimer och är en av Europas sista kvarvarande diktaturer. De olympiska spelen i Beijing 2008 och Sotji 2014 har visat att situationen för mänskliga rättigheter riskerar att förvärras i samband med att repressiva regimer tilldelas stora mästerskap. Samma problematik har funnits inför ishockey-VM Vitryssland (Belarus).

Dränkta rättigheter, flytande ansvar : En rapport om övergrepp runt bygget av Colombias största vattenkraftverk och de svenska aktörernas ansvar

Upphovsperson:	Wåhlin, Malena
Utgivare:	Swedwatch \| Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet) \| Svenska Kyrkan \| Diakonia
År:	2014
Ämnesord:	Colombia, Multinationella företag, Våld och konflikter, Infrastruktur, Naturresurser

Swedwatch har i rapporten ”Dränkta rättigheter, flytande ansvar” granskat bygget av Colombias största vattenkraftverk, Hídroituango. Vattenkraftprojektet har lett till omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter kopplade till säkerhetsarrangemanget runt bygget, brister i kompensation till drabbade och hot mot människorättsförsvarare. Atlas Copco och Scania levererar utrustning och servicepersonal till det konsortium som bygger kraftverket på uppdrag av ett statligt colombianskt bolag. Liksom de flesta företag saknar Scania och Atlas Copco tillräckliga system för att hantera människorättsrisker som företagen sammankopplas med genom sina kunder.
I samband med rapporten har Atlas Copco och Scania tagit flera steg för att utveckla sina metoder för att utvärdera kundrelaterade risker, som andra företag kan lära av.

Blir guldet till sand?

Upphovsperson:	Arounsavath, Frida
Utgivare:	Swedwatch \| Naturskyddsföreningen \| Svenska Kyrkan
År:	2015
Ämnesord:	Bank- och finansfrågor, Klimat och klimatförändringar, Sverige

De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största ödesfrågor. Ett förändrat klimat drabbar hela klotet, men slår hårdast mot fattiga länder och människor som redan lever i utsatthet. Finansmarknaden behöver ställa om mot mer klimatsmarta investeringar för att klimatet ska stabiliseras. Svenskarnas sparfonder är en del i den omställningen.

Swedwatchs rapport ”Blir guldet till sand?” har granskat den praktiska klimathänsynen hos de tio största svenska privata kapitalförvaltarna; Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, SPP, AMF, Länsförsäkringar, Skandia, Danske Bank och Lannebo Fonder. Här finns hälften av det svenskregistrerade fondkapitalet placerat. Rapporten har undersökt hur klimatarbetet ser ut och hur det kommuniceras till kunderna. Resultatet visar att ingen av de granskade aktörerna kan redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan, eller har kommunicerat den typen av information till spararna. Enligt Swedwatchs egna klimatuppskattningar av 28 fonder för småsparare är det stora skillnader mellan utsläppen; 100 000 kr i en fond genererar två ton koldioxidutsläpp per år, samma summa investerad i en annan fond genererar åtta ton årligen.

Sökformulär