Mänskliga rättigheter

Fyra fall: Övning med individer i fokus

Utgivare:	Amnesty International, Svenska sektionen
År:	2015
Ämnesord:	Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet

Vad har hänt med Jabeur Mejri, Liu Ping, Chelsea Manning, och Ihar Tsikhanyuk?

Amnesty har mycket information om människor som har gripits, förföljts eller trakasserats för att de uttryckt sina åsikter.
I övningen Fyra fall får eleverna läsa om några personer som har råkat illa ut för vad de tycker och tänker.
Övningen innehåller fyra "case". Eleverna arbetar i grupper och alla får var sitt fall som de ska sätta sig in för att sedan presentera för de andra.
För att se samband mellan händelser, individer och strukturer arbetar de med en matris, som blir utgångspunkt för jämförelser, analyser och diskussioner.

Övningen kan genomföras i kurser som samhällskunskap 1a1 och 1b.
Innehåll: material och handledning

På ettan: Övning om nyhetsvärdering

Utgivare:	Amnesty International, Svenska sektionen
År:	2015
Ämnesord:	Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet, Nyhetsförmedling

Medierna har stor betydelse för vår bild av världen. Men vilka händelser blir nyheter och vilka väljs bort på nyhetsredaktionerna?

I denna övning får eleverna bekanta sig med nyhetsvärdering genom att värdera och välja nyheter, för att därefter göra en egen ”etta” - en dagstidnings förstasida.

Övningen innehåller 12 nyheter och två versioner av en kvällstidnings förstasida. Eleverna gör först en version av ettan utifrån sina egna tankar och åsikter. Därefter fördjupar de sig i nyhetsvärderingens principer och får sedan göra en ny förstasida, men den här gången utifrån hur en kvällstidning skulle välja nyheter. Skiljer sig den första versionen från den andra?

Att lära sig förstå hur medier väljer nyheter och vilken betydelse detta urval får ingår i kurser som samhällskunskap 1b och medier, samhälle och kommunikation 1.

Innehåller material och handledning

Debattmatch om yttrandefrihetens gränser

Utgivare:	Amnesty International, Svenska sektionen
År:	2015
Ämnesord:	Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet

Borde yttrandefriheten begränsas på internet? Varför förbjuder vi inte rasitiska partier? Och ska vi verkligen bedriva handel och ha politiska kontakter med diktaturer? Låt eleverna mötas i debattmatcher om yttrandefrihetens gränser!

Debattmatchen är ett ett rollspel där eleverna får träna argumentationsteknik och förmedla åsikter muntligt. I övningen får de arbeta i lag och möta varandra i debatter inför klassen, som agerar publik.
Ämnena rör vår yttrandefrihet och gruppernas åsikter är på förhand givna. Debattmatchen är en övning som både engagerar, utbildar, utmanar och lockar till skratt.

Övningen passar i kurser där muntlig presentation och argumentationsteknik ingår, som svenska 1 och samhällskunskap 1b. Men också i som för att fördjupa förståelsen för yttrandefriheten inom kursen medier, samhälle och kommunikation 1.
Innehåller material och handledning

Fånge i nätet. Övning i källkritik

Utgivare:	Amnesty International, Svenska sektionen
Ämnesord:	Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet, Källkritik

Under våren 2014 utbröt stora demonstrationer i Venezuela. Gatorna fylldes av människor som protesterade mot regimen. Men också av människor som protesterade mot demonstranterna.
I denna källkritiska övning får eleverna arbeta i grupper, söka information på internet och granska källor. Grupperna får olika källor som ger skilda perspektiv på händelserna i Venezuela. En del källor är kritiska och en del positiva till regimen. Men vems källor är egentligen trovärdiga – och varför?
Övningen utgör en bra introduktion till källkritik. Den är anpassad efter kursplaner som samhällskunskap 1a1 och 1b samt svenska 1, men kan också användas i t ex kursen medier, samhälle och kommunikation 1.

Material och lärarhandledning

Ditt ord är fritt : Om yttrandefrihet. Elevtext

Utgivare:	Amnesty International, Svenska sektionen
År:	2015
Ämnesord:	Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet

Om yttrandefrihet och hur den begränsas, i både demokratier och diktaturer - världen över.

Ditt ord är fritt ger en översiktlig bild av yttrandefriheten, vad den innebär och det fria ordets ställning i världen.
Texten är som ett kapitel i en lärobok och kan användas som utgångspunkt i undervisningen. Den består av sex delar och innehåller fakta, begrepp och exempel. Varje kapitel avslutas med frågor för sammanfattning och reflektion.

Innehåll:

- flera exempel på begränsningar av yttrandefriheten i olika delar av världen
- vad mänskliga rättigheter är och hur dessa kan utkrävas
- olika perspektiv på mänskliga rättigheter
- Förenta Nationerna och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
- Europarådet och Europakonventionen
- de icke-statliga organisationerna och deras arbete
- yttrandefriheten i Sverige: grundlagar, pressetik och vad som gäller på internet
- internet och de sociala mediernas betydelse för yttrandefriheten.

Ditt ord är fritt är utformad efter kursplanerna samhällskunskap 1a1 och 1b, svenska 1 samt medier, samhälle och kommunikation 1.

A lost revolution : Empowered but trapped in poverty. Women in the garment industry in Bangladesh want more

Utgivare:	Swedwatch
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Bangladesh, Textilindustri, Arbetsmiljö, Företagens samhällsansvar, Mänskliga rättigheter

Fattigdom, undernäring, långvariga separationer från barnen och boende i slum. Så ser livet ut för de tre miljoner textilarbetare i Bangladesh som syr våra kläder.

Bangladeshs blomstrande klädindustri vilar på kvinnor som utgör 80 procent av arbetskraften. Många textil-och klädföretag verksamma i Bangladesh har arbetat länge med så kallat CSR-arbete, Corporate Social Responsibility. Ändå saknar företagen idag ett genus- och fattigdomsperspektiv i sina CSR-strategier.En rapport från Swedwatch visar att en lång rad mänskliga rättigheter kränks till följd av låga löner och långa arbetsdagar på textilfabrikerna. Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor.Trots massiv övertid tjänar textilarbetande kvinnor inte tillräckligt för att ha råd med näringsriktig mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad. Kvinnorna utsätts för trakasserier och sexuella övergrepp i den trångbodda slummen där de lever och på sin väg till och från jobbet. Efter 12-timmarsskiften på fabriken där de syr våra kläder tar hushållsarbetet vid i hemmet. Många kvinnor lever separerade från sina barn mot sin vilja på grund av långa arbetsdagar och undermålig barnomsorg.

Bangladeshs skydd av de mänskliga rättigheterna brister. Swedwatchs rapport visar att företagen måste skicka tydliga signaler till lokala myndigheter och Bangladeshs regering och kräva större insatser och högre löner för alla textilarbetare. Även företagens egna initiativ måste breddas då kvinnornas livssituation hänger samman med deras arbete och den låga lönen. Bakom rapporten står Svenska kyrkan, Peace&Love Foundation, Finnwatch samt RFSU som bidragit genom sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Bangladesh.

För att ytterligare illustrera de textilarbetande kvinnornas livsvillkor spelade Swedwatch in en film i samband med fältresearchen i Dhakas slumområden. Filmen ger en inblick i de textilarbetande kvinnornas vardag.
Se filmen på https://vimeo.com/41438258
Se även sammanfattning på svenska

Papperslösas rätt till våra folkbibliotek

Upphovsperson:	Löfgren, Maija
Medarbetare:	Karam, Balsam (illustratör)
Utgivare:	Föreningen Bibliotek i Samhälle
Tidskrift/källa:	Bis : bibliotek i samhälle
År:	2014
Ämnesord:	Folkbibliotek, Papperslösa personer, Mänskliga rättigheter, Norrköping

Iden här artikeln argumenterar Maija Löfgren för att alla ska ha tillgång till folkbibliotekens mediebestånd och samlade kompetens, även de papperslösa och tar upp fallet med Norrköping där en lokalpolitiker har lagt fram ett förslag som innebär att de får rätt att utnyttja bibliotekens tjänster.

Out of focus : Laubor rights in Vietnam's digital camera factories

Upphovspersoner:	Kakuli, Anna | Schipper, Irene
Utgivare:	Swedwatch |
År:	2011
Ämnesord:	Vietnam, Multinationella företag, Arbetsvillkor, Mänskliga rättigheter, Företagens samhällsansvar

Kameraföretag är dåliga på att ta hänsyn till internationella konventioner och anställningstrygghet. Det är slutsatsen i en ny rapport om tillverkning av digitalkameror i Vietnam som Swedwatch gjort för kampanjen makeITfair.

Trots att Olympus, Pentax, Samsung och Sanyo har egna fabriker i Vietnam, där bara en facklig organisation är tillåten, så gör de inga extra ansträngningar för att värna arbetarnas grundläggande rättigheter.

MakeITfair uppmanar kameraföretagen att förbättra villkoren för arbetarna i de egna fabrikerna inom ramen för de förutsättningar som finns med en tillåten facklig organisation. Man bör också säkerställa att ILOs kärnkonventioner följs i största möjliga utsträckning.

En systematisk tillsyn av de sociala förhållandena på fabrikerna saknas. Av de 84 arbetare som intervjuats på Sanyo, Olympus, Samsung och Pentax säger sig ingen ha fått frågor om arbetsförhållanden.

Ett annat problem på de granskade fabrikerna är förekomsten av korttidskontrakt. Rapporten visar på fall där anställda har fått arbeta på ettårskontrakt sex år i rad, trots att lagen säger att ett tillsvidarekontrakt ska ta vid efter två korttidskontrakt. De osäkra och ofta olagliga anställningsformerna gör att exempelvis löneökningar inte kommer en stor del av arbetarna till gagn.
Rapporten är gjord i samarbete med: MakeITfair

Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl

Upphovsperson:	Engvall, Maria
Utgivare:	Swedwatch | Naturskyddsföreningen
Tidskrift/källa:	Swedwatch Report
År:	2012
Ämnesord:	Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter

Fiskbranschen ser fisk- och skaldjursodlingar som en väg att fortsätta förse marknaden med fisk när tillgången i haven minskar. Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk ner årligen till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur.

I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.


Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.

A lot of gold, a lot of trouble : A study of humanitarian impacts of the gold industry in DR Congo

Upphovsperson:	Ewin, Jonathan
Utgivare:	Swedwatch | Diakonia
År:	2012
Ämnesord:	Kongo (Kinshasa), Arbetsvillkor, Arbetsmiljö, Mänskliga rättigheter, Svenska företag, Mineral resources

Swedwatch har i samarbete med Diakonia granskat problemen med människorättsbrott, korruption och farliga arbetsförhållanden vid guldutvinning i östra Kongo-Kinshasa.

Rapporten ”A lot of Gold, a lot of trouble” visar hur det svenska bolaget Mineral Invest brister när det gäller grundläggande socialt ansvarstagande och respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Mineral Invest är ett förhållandevis litet företag men illustrerar problematiken som mineralutvinning i postkonfliktländer ofta för med sig.
Företaget lockar svenska och europeiska aktieägare med lönsam guldutvinning med miljövänlig och etisk profil. Men granskningen visar att Mineral Invest inte infriat sina löften om skolor, arbetstillfällen eller nya vägar till lokalbefolkningen.
Rapporten visar även att Mineral Invest köper bevakningstjänster från soldater som tillhört ett förband misstänkt för etnisk rensning av minoritetsbefolkningar. Soldaterna anklagas också för att pressa lokala gruvarbetare på pengar.
De penningtransaktioner Mineral Invest gjort till den kongolesiska staten, via det statliga bolaget SOKIMO, är svåra att spåra. Bristen på transparens är allvarlig. Det är allmänt känt att så kallade konfliktmineraler, som guld, tidigare finansierat både rebellgrupper och den kongolesiska armen.

Mineral Invests aktier köps och säljs på Aktietorget som i rapporten kritiseras för dålig kontroll över företag verksamma i konfliktländer vars aktier men säljer och marknadsför. I rapporten uppmanas både Aktietorget och tillsynsmyndigheten Finansinspektionen att förbättra sina riktlinjer för företag verksamma i riskfyllda postkonfliktländer.

Läs även sammanfattning på svenska

Sidor