Kapitalism och vinstmaximering

Klyftorna större än någonsin

Upphovsperson:	Bohlin, Rebecka
Utgivare:	SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa:	Arbetaren
År:	2009
Ämnesord:	Liberalism, Klassrelaterade frågor, Fattigdom, Kapitalism och vinstmaximering

Den liberalkapitalistiska analysen betonar att sociala och ekonomiska klyftor
är ointressanta så länge även de sämst ställda i någon mån får det bättre. ILO-analytikern Naren Prasad kritiserar detta. Hon visar att den ekonomiska globaliseringen inte har skapat bättre förhållanden för arbetstagare.
Tvärtom har lönerna minskat kraftigt i länder med en i hög grad globaliserad ekonomi. Det är bara länder där staten har intervenerat i ekonomin, genom inkomstutjämning via skatter och pensionssystem, som inte har så stora inkomstklyftor.
MEN HUR STÅR det då till i ett land som

Säkerhet på dekis

Upphovsperson:	Warlenius, Rikard
Utgivare:	SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa:	Arbetaren
År:	2009
Ämnesord:	Sverige, Rättstillämpning och rättssäkerhet, Arbetsliv, Arbetsrätt, Statlig repression, Kapitalism och vinstmaximering

Sist vi kollade var det fortfarande arbetsgivarna som leder och fördelar arbetet på svenska arbetsplatser. Vi hade gärna sett att den makten
övertogs av de anställda, men så är nu inte fallet.
Med makt följer ansvar. Enbart den som har makt att göra något åt en situation kan hållas ansvarig för den. Vad gäller till exempel arbetsmiljö
är det i första hand arbetsgivaren som är ansvarig,
eftersom det är arbetsgivaren som ytterst har makten
över arbetsmiljön. Det är nog bra att de anställda kan utse ett skyddsombud, men så länge skyddsombudets befogenheter är så begränsade kan det inte hållas ansvarigt för arbetsplatsolyckor.

Stäng de rikas skatteparadis!

Upphovsperson:	Åsman, Benny
Tidskrift/källa:	Internationalen
År:	2009
Ämnesord:	Sverige, Bank- och finansfrågor, Korruption, Europa, Kapitalism och vinstmaximering

Termen skatteparadis är välkänd för de flesta. Men hur stor roll spelar de i den globala ekonomin? Och vilka drar nytta av dem? Är de verkligen särskilt många? Benny Åsman visar här att skatteparadisen har en framträdande roll för både företag och rika individer när det gäller att undanhålla pengar från det offentliga.

Arbetarna betalar krisen

Upphovsperson:	Holmbäck, Christopher
Utgivare:	SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa:	Arbetaren
År:	2009
Ämnesord:	Ekonomiska kriser, Sverige, Klassrelaterade frågor, Exploatering av arbete, Kapitalism och vinstmaximering

Banden fortsätter att rulla på
Volvo i Torslanda. Det krävs till och med övertidsarbete. Men lönesänkningarna som IF Metall gick med på i våras består. Arbetsgivarna utnyttjar krisen för att uppnå full flexibilisering av arbetskraften,
menar IF Metall-medlemmen och Volvoarbetaren Lasse Henriksson.

Massaktion mot Vattenfall: nätverket ”Shut it down” slog till mot kolkraftverket utanför Köpenhamn

Upphovsperson:	Lundkvist, Sofia
Utgivare:	SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa:	Arbetaren Zenit
År:	2009
Ämnesord:	Klimat och klimatförändringar, Multinationella företag, Naturresurser, Blockader, Sociala och politiska aktivister, Danmark, Kapitalism och vinstmaximering

I lördags försökte 1 500 aktivister stoppa produktionen på
Vattenfalls kolkraftverk Amager utanför Köpenhamn.
Planen misslyckades men arrangörerna är nöjda.
"Problemen med den danska kolkraften har fått rejäl uppmärksamhet", säger Tannie Nyboe, talesperson för kampanjen
”Shut it down”.

Fossilindustrin kör på

Upphovsperson:	Holmbäck, Christopher
Utgivare:	SAC - Syndikalisterna
Tidskrift/källa:	Arbetaren Zenit
År:	2009
Ämnesord:	Klimat och klimatförändringar, Naturresurser, Vetenskap och forskning, Politiska avtal, Kapitalism och vinstmaximering

På måndag startar FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Arbetaren Zenit har gått bakom retoriken och ställer en fossil diagnos för de tre huvudaktörerna USA,
Kina och EU:s ordförande Sverige. Slutsatsen är att fossilindustrin inte har drabbats av klimatångest.

Utsläpp splittrar byborna: vad kostar havet?

Upphovsperson:	Arias, Fernando
Tidskrift/källa:	Latinamerika
År:	2009
Ämnesord:	Blockader, Sociala rörelser, Miljöföroreningar, Vatten, Ursprungsfolk, Naturresurser, Kapitalism och vinstmaximering

Pappersmassaföretaget Celco möttes av hårt motstånd när det för 15 år sedan offentliggjorde sina planer på att släppa ut avfall i havet utanför Chile.
Välorganiserade fiskare har gång på gång lyckats stoppa bolagets planer men nu har Celco bytt taktik och splittrat invånarna i området. Livet i byarna präglas i dag av konflikter, rasism och våld.

Hur gick det i Köpenhamn?: kollaps på toppen, men en seger för fotfolket

Upphovspersoner:	Karlström, Gunvor | Quintana Melin, Mariela (foto)
Tidskrift/källa:	Internationalen
År:	2010
Ämnesord:	Klimat och klimatförändringar, Politiska institutioner, Miljörörelser, Sociala och politiska aktivister, Sociala rörelser, Danmark, Sociala forum, Kapitalism och vinstmaximering

Ekosocialisten Daniel Tanuro ser en avstamp för den internationella miljökampen i Köpenhamnsmötet. Toppmötet avslöjade politikernas totala oförmåga att hantera klimathotet, men visade också upp en ny medvetenhet och nya krafter bland världens bonderörelser, fackföreningar, kvinnoorganisationer, fredsrörelser och många andra.

Dongria khonderna och Vedanta: ett indiskt ursprungsfolk träder fram på världsscenen

Upphovsperson:	Persson, Henrik
Tidskrift/källa:	Fjärde Världen
År:	2009
Ämnesord:	Minoritetskulturer, Politiska institutioner, Non-Governmental Organizations (NGOs), Ursprungsfolk, Naturresurser, Indien, Kapitalism och vinstmaximering

Gruvbolagets försök att
osynliggöra folket dongriakondherna,
som bebor Nyamgiribergen
i Orissa, har
inte lyckats. Tvärtom ser vi
ett exempel på hur ett indiskt
ursprungsfolks situation för
första gången får uppmärksamhet
i Europa och internationellt.

Mäktiga Globo och Lula beroende av varandra

Upphovsperson:	Peña Rojas, Gonzalo
Tidskrift/källa:	Latinamerika
År:	2010
Ämnesord:	Kulturhistoria, Klassrelaterade frågor, Politisk historia, Politiska institutioner, Brasilien, Information, kommunikation och media, Kapitalism och vinstmaximering

Rede Globo är världens fjärde största mediebolag och har skaffat sig
en maktposition i Brasilien som få privata bolag kan skryta med. I 45 år
har Globo till stor del kontrollerat den brasilianska journalistiken.

Sidor