Eldsjälar och entreprenörer
| Upphovsperson: | Karam, Balsam |
|---|---|
| Utgivare: | Föreningen Bibliotek i Samhälle |
| Tidskrift/källa: | Bis : bibliotek i samhälle |
| År: | 2015 |
| Ämnesord: | Bibliotek, Biblioteksanvändare, Bibliotekarier, Besparingar, Arbetsmiljö |
sv
Mors lilla Olle : Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna
| Upphovsperson: | Wingborg, Mats |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Svenska Kyrkan |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2011 |
| Ämnesord: | Sverige, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Immigranter, Arbetsförhållanden, Arbetsvillkor, Svenska företag |
Sedan Swedwatch bildades 2003 har alla rapporter handlat om förhållanden någon annanstans, långt bort i länder med svaga eller auktoritära regimer. I länder med hög fattigdom, långt efter Sverige i levnadsstandard och BNP-nivåer. Ända tills nu.
Den här rapporten handlar om utnyttjade migrantarbetare, uteblivna löner och ersättningar, undermåliga villkor i form av bostäder och arbetstider, svag lagstiftning och en ansvarsfråga som tillåts trilla mellan stolarna. Den utspelar sig inte i fattiga länder på andra sidan jordklotet, utan i våra svenska skogar. Tusentals asiatiska bärplockare har de senaste åren lurats till Sverige med förespeglingar om goda förtjänster, men har sedan tvingats vända hem svårt skuldsatta.
Rapporten hade inte varit möjlig att slutföra om det inte vore för ett engagerat frivilligarbete från många inblandade. Det förhållandet är också något som återkommer genom hela historien med de asiatiska bärplockarna. När ansvaret för situationen aldrig verkat landa på någons bord har enskilda människor osjälviskt öppnat både sina hem och sina plånböcker för att hjälpa till på plats. Det finns många sådana initiativ som förtjänar all uppmärksamhet, några av dem lyfts också fram i denna rapport.
Gjord i samarbete med Peace and Love foundation & Svenska kyrkan
Det finns nya regelverk på plats som syftar till att komma till rätta med problemen. Rapporten visar också på nya problem som kan uppstå när regelverket skärps. Det kommer att bli fortsatt nödvändigt att granska hur det blå guldet utvinns från våra skogar.
- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/mors-lilla-olle-ar-underbetald-vietnames#sthash.fH5deaGI.dpuf
Rena guldgruvan?
| Upphovspersoner: | König, Jakob | Whålin, Malena |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet) |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2011 |
| Ämnesord: | Peru, Gruvindustri, Arbetsförhållanden, Miljöföroreningar, Företagens samhällsansvar |
Därför måste statens etiska riktlinjer till AP-fonderna skärpas. Det är slutsatsen i en rapport om AP-fondernas investeringar som Swedwatch gjort på uppdrag av Latinamerikagrupperna.
I rapporten konstateras att den grundläggande orsaken till det begränsade etik- och miljöarbetet är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna. Regelverket rimmar även illa med andra svenska politiska mål för global hållbar utveckling.
Swedwatchs rapport tar även upp AP-fondernas ägande i två andra guldgruvbolag: Barrick Gold som anlägger Pascua-Lamagruvan på gränsen mellan Chile och Argentina, och Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala. Även dessa gruvor kopplas till hot mot miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Inget av de tre företagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och Etikrådet för bara dialog med Goldcorp.
- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/ap-fonderna-investerar-i-problemgruvor#sthash.MpSFT4KP.dpuf
Allt är inte guld som glimmer : Den sanna historien om den smutsiga guldkedjan
| Upphovspersoner: | König, Jakob | Wingborg, Mats |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Svenska Kyrkan | Fair Trade Center |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2011 |
| Ämnesord: | Indien, Kina, Arbetsmiljö, Gruvindustri, Arbetsvillkor |
En ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Fair Trade Center visar att kunskapen kring miljömässiga och sociala risker i guldbranschen är dålig. Spårbarheten för guld är i det närmaste obefintlig, och detta faktum används av företagen som argument för att det är omöjligt att ta ansvar för problemen kring utvinningen.
Många av de smycken som säljs på Albrekts Guld, Guldfynd och Hallbergs guld är tillverkade i en frizon i Bombay där man riskerar avsked om man engagerar sig fackligt. Anställningsvillkoren ärosäkra och i praktiken har de anställda ingen möjlighet att klaga eller verka för förbättringar.
Ett annat känt arbetsmiljöproblem inom smyckestillverkning i låglöneländer är förekomsten av lungsjukdomen silikos (stendammslunga). De svenska smyckeskedjorna Iduna och Smycka har inte gjort någon kartläggning av underleverantörsledet, än mindre besökt någon underleverantör.
Swedwatch rekommenderar företagen att arbeta aktivt med de branschinitiativ som finns för att öka spårbarheten, och kontrollera hela produktionsledet. Konsumenter bör fråga efter certifierat Fairtrade-guld när vi handlar guldsmycken.
Vet du vad din middag åt för frukost? : En rapport om fiskmjöl
| Upphovsperson: | Engvall, Maria |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Naturskyddsföreningen |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2012 |
| Ämnesord: | Peru, Thailand, Arbetsförhållanden, Miljö och ekologi, Fiske, Livsmedelsförsörjning, Mänskliga rättigheter |
I rapporten ” Vet du vad din middag åt till frukost - en rapport om fiskmjöl” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder. Fokus ligger på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ungefär en fjärdedel av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger. Samtidigt är konsumenterna sämre på att ställa miljörelaterade krav på maten som intas på restauranger jämfört med den som köps i dagligvaruhandeln. Under arbetet kontaktades både restauranger och grossister angående deras rutiner vid inköp av lax och jätteräkor. Påfallande många av dessa företag visade ett svalt intresse för frågan, enbart ett fåtal svarade på frågor och visade någon slags förståelse för problemet. Under arbetets gång har dock flera av restaurangerna tagit till sig information och antinen slutat köpa in räkor eller börjat försöka spåra ursprunget på fodret till deras räkor och lax.
Fiskmjöl från Thailand och Peru
Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.
Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger. Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord. I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt. Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven.
A lot of gold, a lot of trouble : A study of humanitarian impacts of the gold industry in DR Congo
| Upphovsperson: | Ewin, Jonathan |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Diakonia |
| År: | 2012 |
| Ämnesord: | Kongo (Kinshasa), Arbetsvillkor, Arbetsmiljö, Mänskliga rättigheter, Svenska företag, Mineral resources |
Rapporten ”A lot of Gold, a lot of trouble” visar hur det svenska bolaget Mineral Invest brister när det gäller grundläggande socialt ansvarstagande och respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Mineral Invest är ett förhållandevis litet företag men illustrerar problematiken som mineralutvinning i postkonfliktländer ofta för med sig.
Företaget lockar svenska och europeiska aktieägare med lönsam guldutvinning med miljövänlig och etisk profil. Men granskningen visar att Mineral Invest inte infriat sina löften om skolor, arbetstillfällen eller nya vägar till lokalbefolkningen.
Rapporten visar även att Mineral Invest köper bevakningstjänster från soldater som tillhört ett förband misstänkt för etnisk rensning av minoritetsbefolkningar. Soldaterna anklagas också för att pressa lokala gruvarbetare på pengar.
De penningtransaktioner Mineral Invest gjort till den kongolesiska staten, via det statliga bolaget SOKIMO, är svåra att spåra. Bristen på transparens är allvarlig. Det är allmänt känt att så kallade konfliktmineraler, som guld, tidigare finansierat både rebellgrupper och den kongolesiska armen.
Mineral Invests aktier köps och säljs på Aktietorget som i rapporten kritiseras för dålig kontroll över företag verksamma i konfliktländer vars aktier men säljer och marknadsför. I rapporten uppmanas både Aktietorget och tillsynsmyndigheten Finansinspektionen att förbättra sina riktlinjer för företag verksamma i riskfyllda postkonfliktländer.
Läs även sammanfattning på svenska
Vi konsumerar de kompenserar : En granskning av Sveriges köp av utsläppskrediter
| Upphovsperson: | Cosnier, Maria |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Svenska Kyrkan |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2012 |
| Ämnesord: | Indien, Globalisation, Energi, Hållbar utveckling, Klimat och klimatförändringar |
Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med ungefär 20 miljoner ton per år. En tredjedel av minskningen ska ske genom köp av utsläppskrediter, främst genom FN:s klimatkompensationsprogram CDM, Clean Development Mechanism. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för statens köp av utsläppskrediter. Detta sker direkt i ett enskilt projekt i ett utvecklingsland (bilateralt) eller genom fonder (multilateralt). I rapporten Vi konsumerar de, de kompenserar granskas ett av de många projekt som Sverige, genom Energimyndigheten, i framtiden kommer att köpta utsläppskrediter ifrån. Det handlar om ett vattenkraftsprojekt i Rampur i norra Indien som ingår i en fond administrerad av Världsbanken.
Rapporten visar att det finns frågetecken kring hållbarheten, den lokala förankringen och arbetsvillkoren vid projektet i norra Indien. Bygget har haft en negativ påverkan på skördar och vattenkällor. Lokalbefolkningen uppger i intervjuer att utlovade arbetstillfällen saknas och att de inte har fått kompensation fullt ut för problem som uppstått i samband med bygget av kraftverket.
Alla projekt i FN:s klimathandel måste vara additionella. Det innebär att det ska gå att visa att projekten inte hade kommit igång utan ekonomiskt tillskott från CDM-systemet. Studien visar att det är tveksamt om bygget av vattenkraftverket i Indien uppfyllt kravet på additionalitet.
Rapporten tydliggör tre problem med Sveriges satsning på klimatkompensation: tveksamheter kring additionalitet, hållbar utveckling och bristande ansvarstagande hos vissa fondförvaltare.
Swedwatch riktar följande rekommendationer i rapporten:
Sverige bör genomföra en större andel av utsläppsminskningarna på hemmaplan.
Svenska CDM-investeringar bör i större utsträckning genomföras i egen regi än fonder.
Regeringen bör säkerställa att investeringarna görs på ett hållbart, transparent och inkluderande sätt.
Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att återrapportera alla CDM-investeringars klimatnytta och lokala påverkan på miljö och människor.
Läs sammanfattning på engelska
Utan mark, utan makt : Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone
| Upphovsperson: | Whålin, Malena |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Svenska Kyrkan |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2013 |
| Ämnesord: | Sierra Leone, Energi, Bioenergi, ekonomiska förhållanden, Ekonomisk utveckling och tillväxt, Land, Land acquisition, Kvinnofrågor, Arbetsrätt |
Rapporten ”Utan mark, utan makt” granskar hur ett bioenergiprojekt i Sierra Leone lever upp till svenska och internationella utvecklingsmål. Svenska statens utvecklingsfinansiär Swedfund har investerat 90 miljoner kronor av den totala investeringen på 2,4 miljarder kronor i företaget Addax Bioenergy. Företaget backas även upp av sju andra utvecklingsbanker från olika länder. Företaget odlar sockerrör och ska producera etanol till den europeiska marknaden samt elektricitet till den nationella marknaden i Sierra Leone.
För sin verksamhet arrenderar Addax Bioenergy ett markområde på 44 000 hektar av lokalbefolkningen i 92 byar i norra Sierra Leone. De självförsörjande bönderna får 55 kronor per hektar och år i arrende.
Trots att Addax Bioenergy har ett ambitiöst hållbarhetsarbete visar Swedwatchs granskning att det finns stora utmaningar i projektet. Att investera i ett storskaligt jordbruk i ett fattigt postkonfliktland som Sierra Leone ställer krav på breddade perspektiv, långsiktighet och - kanske framför allt - lokalbefolkningens inkludering och involvering. Swedwatchs studie visar att kvinnor har begränsade möjligheter att dra nytta av projektet. De får inte äga mark enligt de lokala traditionerna. Det är i stor utsträckning kvinnorna som brukat och rört sig på marken men de har haft mycket begränsat inflytande i förhandlingarna och får sällan del av arrendet. De berörs i hög grad av projektet men har av på grund av sin underordnade ställning sämre tillgång till information och klagomålsmekanismer och sämre chanser till arbete än männen.
Kvinnor behöver ges fler möjligheter att dels delta i avtalsprocessen, dels dra nytta av projektet. Löpande kommunikation med lokalbefolkningen bör förbättras och utgå ifrån lokala behov, språk och traditioner så att ett meningsfullt deltagande möjliggörs.
Marken ska enligt avtalen arrenderas i 50 år framöver och bioenergiprojektet är ännu bara inne på sitt tredje år. Förväntningarna på de utvecklingseffekter det ska ge är höga både bland investerare och lokalbefolkning. Swedwatchs fältstudie har visat att det finns allvarliga risker att projektet inverkar negativt på människorättssituationen i de berörda byarna. Om projektet ska generera en tillväxt som kommer lokalbefolkningen till godo och stärker hela Sierra Leone så bör projektet i högre grad utgå ifrån deras behov. Idag saknar lokalbefolkningen korrekt information eller förståelse för projektet och många har arrenderat ut sin mark för att de upplever att de blivit lovade arbete.
I de byar som Swedwatch besökt råder stor besvikelse över att inte fler har fått jobb och att säsongsanställningarna skapar stor osäkerhet. Upplevelsen av svikna löften har lett till en spänd situation mellan företaget och lokalbefolkningen som var tydlig under Swedwatchs besök och som visade sig i en protest mot företaget som riskerade att bli våldsam.
Investering utan insyn : Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?
| Upphovsperson: | Whålin, Malena |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Latinamerikagrupperna (tidigare UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet) |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2013 |
| Ämnesord: | Brasilien, Pensionsfonder, Ursprungsfolk, Ekonomisk politik, Miljö och ekologi, Land acquisition |
Jordbruksmark ses av allt fler aktörer som en stabil och långsiktig investering. Efterfrågan på mat, biobränsle och djurfoder gör att konkurrensen om den odlingsbara jorden ökar. Andra AP-fonden, AP2, har investerat nära 3 miljarder kronor i ett bolag som köper mark i bland annat Brasilien. På marken odlas soja, sockerrör, bomull och majs i industriell skala. Enligt AP2 har man lagt stor vikt vid hållbarhet i investeringen men fonden vill av konkurrensmässiga skäl inte uppge var marken de köpt ligger. Argumentet är att man vill kunna köpa upp mer mark medan den fortfarande är billig. Swedwatchs studie har visat att det inte görs någon regelbunden kontroll av förhållandena på jordbruken på uppdrag av AP2 eller de andra investerarna.
De sektorer man investerat i är förknippade med allvarliga risker för människor och miljö. Hög användning av giftiga bekämpningsmedel och undermåliga arbetsförhållanden är stora problem i det brasilianska jordbruket. När det storskaliga industrijordbruket breder ut sig försvinner allt mer av den brasilianska savannen cerradon med sin unika biologiska mångfald och både soja och sockerrörsodlingar inkräktar på ursprungsfolks traditionella territorier. Två av AP2:s affärspartners i Brasilien anklagas för inblandning i kränkningar av ursprungsfolks respektive arbetares rättigheter genom sina underleverantörer.
- See more at: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/investering-utan-insyn#sthash.QpXAawe7.dpuf
Skattjakten : Var skattar företag med verksamhet i utvecklingsländer?
| Upphovsperson: | Areskog Bjurling, Kristina |
|---|---|
| Utgivare: | Swedwatch | Diakonia |
| Tidskrift/källa: | Swedwatch Report |
| År: | 2013 |
| Ämnesord: | Zambia, Svenska företag, Företagens samhällsansvar, Multinationella företag, Taxation |
Swedwatch har undersökt hur företag skattar i utvecklingsländer i allmänhet och hur fyra svenska bolag skattar i Zambia i synnerhet. Utvecklingsländer beräknas ha förlorat minst sex gånger mer i olovliga finansiella flöden under de tio år mot vad samma länder fick i bistånd under samma period. FN och OECD identifierar skatteflykt som ett av de största hindren för fattigdomsbekämpning och frågan växer just nu fram som en ny fråga inom företagsansvar (Corporate Responsibility). Men Sandvik, Atlas Copco, SKF och Ericsson har fortfarande inte tagit upp frågan inom sitt arbete med företagsansvar. Rapporteringen kring vad företagen betalar i skatt i Zambia, eller andra enskilda utvecklingsländer är helt obefintlig i bolagens årsredovisningar. Samtliga av de undersökta företagen saknar publika skattepolicies som uttalar vilka principer bolagen följer för sin skatteplanering globalt.
Swedwatchs granskning har inte kunnat slå fast att något av de fyra bolagen ägnar sig åt oetisk skatteplanering eller olagliga skatteflyktsupplägg, men transparensen kring bolagens vinster och skatter i utvecklingsländerna behöver förbättras avsevärt. Möjligheten att granska bolagens skatteplanering begränsas både av sekretesslagstiftning i Zambia och att bolagen inte vill lämna ut information